Experten: Så är ledarskapet i ”Bron”

OBS! Spoiler alert! Har du inte sett de första 9 avsnitten i ”Bron”, säsong 3, rekommenderar vi att du slutar läsa direkt.

En brutal seriemördare härjar i Öresundsregionen. Kranier sågas upp, könsorgan slits av, spädbarn kidnappas. Mitt i stormens öga står Saga Norén, länskrim Malmö och försöker jaga rätt på mördaren, medan hennes tillförordnade chef rotar runt i hennes stormiga privatliv.

Alexander Holmberg, coach, ledarskapsexpert och författare till boken ”Det tydliga ledarskapet”.

Hur tydlig kan man vara som chef? Varar ärlighet alltid längst? När måste chefen kliva in och sätta stopp för utarbetade medarbetare på glid?

Senaste säsongen av kriminalserien ”Bron” är full av kniviga ledarskapsdilemman. Både en och annan chef lär ha skruvat på sig i tv-sofforna i höst.

Chef bad coachen och experten Alexander Holmberg, som bland annat har skrivit boken ”Det tydliga ledarskapet”, att analysera ledarskapskulturen på polishuset i Malmö.

Flera av karaktärerna i ”Bron” har arbetsledar- eller chefsansvar. Vad är din bild av ledarskapet i serien?
”Saga lyckas väl med sitt ledarskap bland de som känner henne sedan tidigare. Men det blir såklart misstolkningar, missförstånd och problem när nya personer kommer in i gruppen. Saga misstolkas för att vara empatilös och kall, vilket skapar osäkerhet och irritation”, säger Alexander Holmberg.

”Saga misstolkas för att vara empatilös och kall, vilket skapar osäkerhet och irritation.”

”Man kan anta att Saga  har någon typ av neuropsykiatriskt funktionshinder. Förutsättningen för att kommunikationen ska fungera med sådana personer är en förståelse för problematiken i sig. Polischefen Hans Pettersson når fram till olika typer av personligheter, till skillnad från polischefen som tar över i tredje säsongen. Trots tappra försök förstår hon sig inte på Saga.”

Ja, när polischefen Hans Pettersson blir kidnappad kommer Linn Björkman in som ställföreträdande polischef, för att leda utredningen sida vid sida med Saga Norén. Vad händer med gruppen då?
”När ledarskapet förändras uppstår alltid en fas av osäkerhet. Ju otydligare den nya ledaren är med nuläge, mål och strategi, desto större blir osäkerheten – både i nya och äldre relationer.

En vanlig fälla som nya ledare ibland hamnar i är att de blir alltför aktiva i den dramatik som pågår på arbetsplatsen. ’Dramamodellen’ kan illustrera ledarskapsproblematiken i både serien och på många arbetsplatser. Tänk dig en triangel med rubrikerna offer, hjälpare och förövare. Alla tre roller är beroende av varandra – en ‘hjälpare’ behöver både ett offer och en gärningsman för att vara just en hjälpare. Men för att ledare ska kunna agera hållbart över tid behöver de stå utanför dramat”, säger Alexander Holmberg och fortsätter:

”Linn försöker agera strukturerat och ’enligt protokollet’, men Saga blir daltad med och placerad i offerpositionen: ’Du borde ta ledigt’, ’du verkar ha det jobbigt’…

Detta är nog så ansträngande att vara med om som en person utan en diagnos – för Saga är det ännu värre. Det blir helt fel, eftersom Linn i sin roll som hjälpare bara förvärrar situationen för offret.”

Vad är Linns styrkor som chef? Vad hade hon kunnat göra bättre?
”Linns styrka är hennes ambition att vara rättvis och att behandla alla lika. Hon uppmärksammar sina medarbetare och tar sig tid att prata med dem. Däremot behöver hon bli bättre på att lyssna på medarbetarens upplevda behov.

En person som Saga har helt andra behov än de övriga i gruppen, exempelvis förmågan att ’läsa mellan raderna’ eller att förstå ironi.

Chefer behöver kunna lyssna på flera nivåer. Det är alltför vanligt att vi lyssnar med vår egen världsbild som förlaga. Men chefens och medarbetarens ’karta’ ser ofta väldigt olika ut. För en person som Saga är kartan helt annorlunda. Då gäller det att som chef kunna ta in och verkligen förstå olika uppfattningar om verkligheten.”

Jag skulle bli galen om min chef lade sig i så mycket i min vardag.

Linn tar direkt ett stort personligt ansvar för Saga, vilket inte går hem. Hon tar Saga till faderns minnesceremoni utan att förvarna. Hon har möten med Sagas mamma, hon medverkar i förhör med interna utredare. Är det rimligt för en chef att bete sig så som Linn gör?
”Nej, hon går för långt. Jag skulle bli galen om min chef lade sig i så mycket i min vardag. När chefen går in så mycket finns ingen möjlighet för medarbetaren att ta eget ansvar. Även om intentionen är god, så har Linn helt klart blivit en hjälpare. En roll som tyvärr många chefer tar.

Linns misstag är att hon inte omsätter sitt engagemang till en del av en rehab-plan som båda parter är överens om. Saga har inte uttryckt en önskan att få hjälp eller stöd.”

I serien får Saga Norén en hel del kritik för sin… tydlighet. Hur chefar man bäst över sådana medarbetare?
”Saga är inte bara tydlig, utan även brutalt ärlig. Hon kan säkert inte bättre. Men det skapar så klart problem.

Lyckas chefen stärka gruppens och individernas yrkesidentitet blir ärligheten en resurs istället för ett problem.”

För att hantera medarbetare med neuropsykiatriska funktionshinder, och därmed en form av övertydlighet, behöver man involvera och utbilda alla i hur diagnosen fungerar. Chefen behöver ge medarbetarna verktyg för att kunna ge varandra tydlig återkoppling. Lyckas chefen stärka gruppens och individernas yrkesidentitet blir ärligheten en resurs istället för ett problem.”

Medarbetarna på avdelningen i ”Bron” arbetar hårt och mycket. Hur sätter man gränser för medarbetare som vägrar gå hem? Borde Linn vara ännu tydligare?
”Ja, självklart. Arbetsgivaren har ett arbetsgivaransvar som innefattar gränsdragningar för detta. Att vara otydlig med förväntningar och ha luddiga gränser skapar värre problem på sikt. Det är ineffektivt, kostar massor i sjukskrivningar och kompetenstapp.”

Säsongsavslutningen av ”Bron”, säsong 3, sänds i SVT söndagen den 29 november.