Chefer längtar till pensionen

Får du ångest av ordet pension? Eller är det mer ett löfte om njutning?

Många chefer för en hektisk tillvaro med möten, proppfulla mejlkorgar och ständiga telefonsamtal. Hur hantera chocken över att inte vara lika behövd?

Pensionsfrågan engagerar. Nästan 2 000 av Sveriges chefer har besvarat Chefs enkät i ämnet. Den visar framför allt tre saker:

• 70 procent av cheferna ser fram emot sin pension.

• Största orosmolnen är hälsan, försämrad ekonomi och sysslolöshet.

• Stora grupper känner varken oro eller tillförsikt, och har heller inte gjort upp några särskilda planer kring när eller hur de ska gå i pension.

Bodil Jönsson, teknikprofessorn som blivit ett slags riksguru när det gäller vårt ansträngda förhållande till tid, tycker att de chefer som är vilsna inför sin egen pensionering känner ”rätt”. Vi förändras kontinuerligt genom (arbets)livet och utvecklar oavbrutet nya styrkor, samtidigt som vi blir sämre på sådant vi tidigare varit bra på.

Hjärnforskningen visar att människans förmåga att minnas lösryckta detaljer avtar med åren, medan kapaciteten att se och förstå större sammanhang faktiskt ökar. Därför är det hög tid att göra upp med den stelbenta synen på pensionsålder som råder i dag, menar Bodil Jönsson, inte minst i ett chefs- och samhällsperspektiv.

Att från ena dagen till den andra göra sig av med de äldres viktiga kunskap är rena slöseriet som alla förlorar på. Bättre då med en systematisk nedtrappning där människor arbetar så länge de vill, fast kanske inte så mycket:

”Det är något grundfel i vår tid med själva föreställningen om pensionering: att man upp till en viss ålder ska arbeta hundra procent eller mycket, mycket mer och vara glad och lycklig över det och sedan dra ner till noll procent över en natt. Människor funkar inte så. Synsättet är helt enkelt inte människovärdigt. Matvaror och teknik må ha ett bäst före-datum, men människor har det inte”, menar Bodil Jönsson som är aktuell med boken Gott om tid, en utökad nyutgåva av hennes bästsäljande filosofiklassiker Tio tankar om tid.

Samtidigt har vi det pensionssystem vi har – så hur kan du som chef förbereda dig inför pensionsdagen? Oavsett i vilket livsskede du befinner dig, tycker Bodil Jönsson att arbetets plats i tillvaron tål att relativiseras. Vem är du egentligen bortom din yrkesidentitet?

”Tänk igenom det, inte bara för egen del utan också för medarbetarnas. Många kommer att bli vilsna av den abrupta övergången till ett pensionärsliv i vilket man förleds att tro att man plötsligt ska låta sig aktiveras av allehanda sociala förströelser snarare än att själv bidra till samtiden.”

”Sverige är speciellt på många sätt – inte minst genom att vi svenskar tilldelas så stora delar av vår identitet genom vår formella arbetstillhörighet. Hur hitta mål och mening i sitt liv när man inte längre är med i den så kallade arbetslinjen? Den existentiella utmaningen blir extra stor eftersom hjärnans åldersrelaterade utveckling faktiskt gör oss mer medvetna om mål och mening ju äldre vi blir.”

Att hitta en lösning behöver inte bli så svårt, menar Bodil Jönsson, förutsatt att man kommit underfund med vad man själv ser som en meningsfull tillvaro:

”Pensioneringen, i all dess absurditet, ger en frihet som man aldrig tidigare haft. Att fördjupa sig i det man för tillfället är intresserad av, komma underfund med sammanhang man tidigare inte sett, ha tid över för improvisationer som kan vara till nytta för andra – du kommer att upptäcka en jättepotential. Själv kan jag, nu 77 och arbetande pensionär sedan tio år, inte hitta någon tidigare tioårsperiod i mitt vuxna liv då jag lärt mig så mycket som jag gjort under den senaste. Orsaken är enkel: Jag har kunnat utnyttja att det nu inte finns något yttre tvång på mig att jag ska engagera mig i annat än det jag vill rikta min uppmärksamhet mot. Det som är meningsfullt för mig. Och då lär man sig mycket”, säger Bodil Jönsson och riktar en önskan till de chefer som ser pensionsdagen närma sig:

”Tänk om du som snart pensionerad chef skulle dra nytta av din vilsenhet! Då ökar förutsättningarna för att vi tillsammans ska kunna påverka pensionssystemet till att inte bara vara administrativt och ekonomiskt reglerat utan också bära på en människosyn som bättre hör hemma i samtiden och framtiden.”