Chef testar Fredrik Reinfeldt

Cheftest
Publicerad
Fredrik Reinfeldt. Foto: Pressbild Moderaterna/Peter Knutson.

Medan andra chefer går upp i varv gör Fredrik Reinfeldt tvärtom. När det tuffar till sig sänker han tempot. Och när han blir arg talar han hellre lite långsammare än höjer rösten.

LÄS MER: Fler Cheftester

»Medan vi andra blir upphetsade är han coolast, det skapar lugn i organisationen«, säger en medarbetare. »Jag trodde att han skulle vara mer humörstyrd som chef, mer krävande. Men han är inte alls styrd av dagsformen. Han är väldigt analytisk och på det sättet förutsägbar. Han har en metodisk approach«, säger en annan.

Fredrik Reinfeldt drar sig ofta och gärna tillbaka för att få tid att fundera. Sedan kommer han tillbaka med en väl formulerad plan.
Han använder precis så mycket tid och informationsinhämtning som behövs för att kunna göra en bedömning. Ju klurigare uppgifterna är desto större blir hans behov av eftertänksamhet. Detta kan reta gallfeber på de andra statsråden, som säger ’nu måste vi sätta ned foten!’.

Fredrik Reinfeldt

Född: 4 augusti, 1965.
Bor: Sagerska palatset, Stockholm, skriven i Täby.
Karriär: Gick med i partiet 1983, ordförande Borgerliga Studenter 1988–1990, invald i riksdagen 1991, ordförande för MUF 1992, justitieutskottets ordförande 2001–2002, gruppledare i riksdagen, talesman i ekonomiska frågor samt vice ordförande i finansutskottet 2002, vald till partiordförande 2003 och statsminister 2006-2014.
Utbildning: Civilekonom.

»Myndigheterna och departementen har haft det svårt att anpassa sig till det här arbetssättet«, säger en nära medarbetare.
»Men han är mycket beslutskompetent. Det är aldrig något som behöver korrigeras.«

Beslutskompetensen har kommit väl till pass. Statsministern har under sin första mandatperiod fått rejäla utmaningar i form av lågkonjunktur, finanskris och minister­avhopp. Det är knappast ett rutinuppdrag han är ute på, 43-åringen från Täby.

Och det är knappast någon traditionell landsfaderskrud han har iklätt sig för att lugna medborgarna. I stället för att hålla tal till nationen och peka vägen ut ur krisen med hela armen så har han … delegerat.

LÄS MER: Vad gör Fredrik Reinfeldt för fel?

Nästan samtliga av de nära medarbetare som beskriver Reinfeldts ledarstil kommer förr eller senare till ordet »generös«. Han delar generöst med sig av ansvar, förtroende och rampljus. Det syntes till exempel i december när regeringen la fram sitt krispaket. Reinfeldt låg lågt bredvid sina kolleger.

Betyder det att han är en modern eller svag ledare? Eller både och?
»Det är oroväckande att Reinfeldt inte syns så mycket i krisen«, säger en person som arbetar i regeringens närhet.
»Men han har ju å andra sidan inte gjort bort sig.«

Fredrik Reinfeldts ledarskap präglas av tålamod och långsiktighet. Han är redan djupt involverad i arbetet med alliansens manifest inför 2010 års riksdagsval.

»Det finns ingen ledare som är helt prestigelös. Men jag vet ingen som bryr sig så lite om prestige som Fredrik.«
»Fredrik vet att han når det bästa resultatet tillsammans med andra. Han är en lyssnare och lagspelare. Det är hans affärsidé. En bra dag är när han ser hela laget arbeta«, säger en nära medarbetare.

Det finns dock tillfällen när Fredrik Reinfeldts beslutskompetens har visat på brister; när han slutar lyssna på argument och mest blir irriterad över att det kommer ny information när han redan har fattat sitt beslut.

Ett exempel på det är höstens FRA-debatt, där lagen om Försvarets radioanstalts rätt att bedriva spaning på kabelburen trafik, livligt diskuterades och sedan klubbades genom.
Ingen annan fråga har genererat så många spottloskor i statsministerns riktning. Genom att släppa in fler argument hade Fredrik Reinfeldt kunnat förutse vad debatten skulle kunna utvecklas till, menar kritikerna.

»Det fanns många varningssignaler han hade kunnat ta fasta på. Att fatta så viktiga beslut ställer krav på att man är påläst. Man kan inte bara lyssna till dem som stärker den egna tankegången, utan att ta in avvikande åsikter. Det gör inte alltid Reinfeldt«, säger en moderat riksdagsman.

Under ett möte i moderaternas riksdagsgrupp inför riksdagsomröstningen om FRA-lagen lär Fredrik Reinfeldt ha uttalat sig kritiskt och hotfullt mot en moderat riksdagsman som tänkte rösta emot partilinjen.

»Vi har någon i gruppen som pekar finger mot en moderat statsminister. Ska skottet komma inifrån? Ska någon skjuta en moderat statsminister?«, ska Reinfeldt ha sagt, uppger SVT:s program Agenda.
Det är ett scenario som för tankarna till den sågning han själv fick av dåvarande partiledaren Carl Bildt för tretton år sedan på ett tisdagsmöte med moderaternas riksdagsgrupp, ett möte som blev inledningen på en flera år lång utfrysning av MUF-ordföranden Reinfeldt. Nu befinner sig Reinfeldt i samma situation som Bildt, med makt att skicka ut sina opponenter i kylan.

LÄS MER: Carl Bildts universum

Helt klart har FRA varit en dyrköpt seger för alliansledaren.
»Han kommer att få kämpa för att återhämta sitt ledarskapsförtroende. Förhoppningsvis har han lärt sig att inte köra fram så hårt i riksdagen. Det var många yngre som engagerade sig i FRA-frågan. Han hade behövt ha dem med sig«, säger en person med god insyn i regeringens arbete.

Det är nog svårare att leda moderaterna än socialdemokraterna, tror en moderat kommunpolitiker från södra Sverige.
»Vi är ingen rörelse. Vi är individer och vill uttala våra synpunkter, inte tycka enligt en partibok. Jag tror att Fredrik ibland känner sig frustrerad över att det är så lätt för oss att vara kritiska. Han tycker nog att sådana diskussioner ska lösas internt. De tar mycket syre och plats. Men det är typiskt för vårt parti att vädra sina åsikter i media. Vi har svårt med grupplojalitet. Fredrik har ju själv bidragit till det.«

Internt gnälls det på honom för att han ger de övriga partierna för stort utrymme. De andra partierna gnäller över att han ger moderaterna för stort utrymme.
Statsministern själv verkar inte ta åt sig av kritiken. Och varför ska han det? Ingen annan har klarat av att så framgångsrikt leda en borgerlig koalitionsregering. Om Fredrik Reinfeldt är en lagspelare, så är hans roll lagledarens.

»Därför har han kanske inte synts så mycket i media. Göran Persson tog alla puckar själv. Det ingår inte i Fredriks roll«, säger en medarbetare i partiledningen.
Frågor om ekonomin ska besvaras av finansministern. Därför har finansminister Anders Borg fått kliva fram under krisen.

LÄS MER: Anders Borg om sitt ledarskap

Trygg, lyssnande, långsiktig. Behärskad, snarare än entusiastisk. Målmedveten. Så beskrevs Reinfeldt i det cheftest som gjordes av Chef för drygt tre år sedan, efter hans tillträde som moderaternas ordförande.

Två år på Sveriges viktigaste chefspost verkar inte ha förändrat Fredrik Reinfeldts ledaregenskaper särskilt mycket. Möjligtvis har det återhållna och eftertänksamma fördjupats och blivit mer framträdande, vilket är något som han själv har medgett.

Hans skämtlynne är vida omtalat, men knappast synligt för dem utanför den innersta kretsen. Det är bara de närmaste medarbetarna som får se hans träffsäkra imitationer av kolleger och partiledare, vilket är ett minne från hans tid som studentspexare.

»I grund och botten har han mycket humor. Men han anser att det inte finns så mycket utrymme för det i statsministerrollen. Han är mindre lustigkurre nu än för tio år sedan«, säger en av hans närmaste medarbetare sedan många år.

Men det är inte bara den nya rollens allvarliga natur som har gjort honom mer tankfull. Några av de smällar han har åkt på har lämnat spår.

Ett år och en månad in i ämbetsperioden drabbades Fredrik Reinfeldt av ett nederlag som slog hårt mot honom både personligen och i hans roll som ledare. Det var då Ulrica Schenström meddelade att hon lämnade sin tjänst som hans statssekreterare sedan det framkommit att hon druckit vin och vänslats offentligt med en reporter från TV4 när hon hade ansvar för den nationella krisberedskapen.

När Schenström tvingades avgå talade Reinfeldt om en »stor tragedi«, både för regeringen och Schenström personligen. Den som verkar ha tagit det allra tyngst är han själv. Han har i efterhand kallat hennes avgång för en av sina »tyngsta stunder i politiken«.

»Det tog honom hårt. Han var deppig. Att bygga upp en så nära yrkesrelation är en resa. Det tar energi, kraft och ork att behöva göra en sådan resa till«, säger en nära medarbetare.
»Reinfeldt förlorade lite av sin sociala trygghet när Schenström försvann. Hon kunde pusha fram honom«, säger en annan person med god insyn.

Annars var ju statsminister Fredrik Reinfeldt vid det här laget van vid blåsväder. Redan första veckan på nya jobbet var det full storm. Handelsministern Maria Borelius och kulturministern Cecilia Stegö Chilò hade knappt hunnit sätta sig tillrätta på sina tjänstestolar innan det var dags för dem att lämna in sina avskedsansökningar.

Ett år senare avgick försvarsminister Mikael Odenberg efter oenighet om försvarsbudgeten mellan Odenberg och Borg.
»Ingen upplevde att det var Fredriks fel. Det var de här personernas eget ansvar. Men jag är glad för hans skull att avhoppen inte kommer nu. Nu finns det en samling och en högre beredskap runt kriserna«, säger en moderat riksdagsledamot.

»Men säkert har det påverkat vilka Fredrik omger sig med. Det vore konstigt annars«, säger en annan person med god insyn.

All turbulens kring statsråden under de första veckorna vittnar knappast om fingertoppskänsla för rekrytering. Det var många som skulle tillsättas och efter tolv år i opposition var det ingen enkel uppgift att hitta rätt man till rätt plats.

Det blev ett ungt lag som skulle leda Sverige. Statsrådsberedningens stab hade inledningsvis en medelålder på 32 år.
Kritikerna, både från de egna leden och motståndarsidan, var snabba med att kommentera detta.

»Den tillträdande regeringen hade inte tänkt igenom fullt ut att utrusta regeringskansliet med kompetens. Det var många unga medarbetare i de olika departementen. Det saknades erfarenhet«, säger en moderat riksdagsledamot.

Erfarenheten har sedan tillförts i efterhand, inte minst med hjälp av Schenströms efterträdare HG Wessberg, som hyllas av många för sin rutin.
I det vardagliga ledarskapet är Fredrik Reinfeldt en öppen chef. Han har alltid fem minuter över för de närmsta medarbetarna. Dörren till arbetsrummet på regeringskansliet står för det mesta öppen. På hans stabsmöten är alla, oavsett befattning, välkomna.

Och så ofta han kan sitter Reinfeldt med på moderaternas riksdagsgrupps möten på tisdagar klockan 16.00, alltså det återkommande veckomöte på vilket han en gång fick en utskällning av Carl Bildt. Då sitter han och lyssnar och antecknar och ställer frågor för att uppdatera sig om vilka frågor som diskuteras inom partiet.

»Han är otroligt tillgänglig för den som vill. Skulle jag behöva prata med honom inom en kvart skulle jag kunna det«, säger en av de moderata riksdagsmän som står honom nära.

Men tillgängligheten avtar ganska snabbt när man kommer ut ur den närmaste kretsen.
»Han är inte en chef som man går till och ber om goda råd. Han är en chef som stakar ut vägen. Om det inte har med hans roll att göra? Jo, men det handlar inte enbart om det, det har med hans person att göra också. Han är väldigt återhållsam«, säger en annan av moderaternas riksdagsledamöter.

Även ute i landet vill moderaterna se mer av sin partiledare.
»Vi tycker att han syns för lite. Jag förstår att han har begränsat med tid, men vi saknar en partiledare«, säger en moderat kommunpolitiker i södra Sverige.

Men Fredrik Reinfeldt sitter inte och trycker på Rosenbad. Han är tvärtom ständigt på resande fot, i snitt två dagar i veckan, utan att hela tiden kommentera det i media. En strategi han kallar för att »gå runt filtret« och som innebär att han besöker människor i deras vardag på äldreboenden, arbetsplatser, i skolor och föreningar.

Här, i mötet med medborgarna, beskrivs han som »ödmjuk och avväpnande«; en person som får människor att känna sig bekväma och intressanta.

»Folk släpper garden och vågar vara väldigt öppna när de träffar Fredrik. Han är bra på att ta folk«, säger en person i den närmaste kretsen.
»Det låter som en klyscha, men Fredrik Reinfeldt är intresserad av människor. Man kan inte tröska runt och avverka ett äldreboende i veckan om man inte är genuint nyfiken på att träffa människor. Skulle han bara vara intresserad av att synas i media skulle han byta strategi«, säger en person i partiledningen.

Trivs Fredrik Reinfeldt i rollen som statsminister? Ja, det tror de flesta av hans medarbetare.

»Han blir gradvis tryggare i sig själv. Han breddar sin kompetensbas hela tiden. Även om han sällan visar det utåt så har han kul på jobbet. Och han är väldigt lätt att samarbeta med«, säger en annan.

Så Sverige styrs av en allvarstyngd och långsiktigt tänkande ledare, som drar sig tillbaka för att noggrant tänka igenom sina beslut och som gärna släpper fram sina medarbetare. En ledare som sedan Schenström försvann saknar någon som kan pusha fram honom i offentliga sammanhang, men som trivs i det dagliga mötet med såväl medarbetare som medborgare.

En uppskattad samordnare och chef för regeringskansliet som anser att hans roll är att vara coach åt de andra ministrarna snarare än att vara landsfader. Som är tillknäppt i rampljuset, men avspänd och rolig i vardagen, även om det går allt längre mellan skratten.

Fast han skulle nog aldrig – som Johan Rabaeus i rollen som Reinfeldt i pjäsen »Reinfeldt Ensamvargen« som gått på Orionteatern i Stockholm i vinter – brista ut i en sång av Paulo Conte, när han behöver en ventil. Fredrik Reinfeldt föredrar en svängom med dammsugaren när han behöver få ett avbrott från jobbet. Dessutom lär han föredra att lyssna på Queen och eurotechno.

Fotnot: Cheftestet på Fredrik Reinfeldt kommer från Chef nr 1 2009.

Läs mer

Filippa Reinfeldt

Ville styra bilden av Reinfeldt 

 



Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.