Inte diskriminering att fråga vad ord betyder

Kvinnan, som hade makedoniskt ursprung, sökte en tjänst som placeringsassistent hos Eslövs kommun. Hon ansåg att hon hade goda chanser att få jobbet eftersom hon hade erfarenhet av liknande arbetsuppgifter genom vikariat på kommunen sedan tidigare. Under våren 2008 blev hon, efter att ha ringt till kommunen ett antal gånger, intervjuad och fick dagen efter veta att tjänsten tillsatts med en annan sökande.

Kvinnan ansåg att hon blivit diskriminerad och anmälde Eslövs kommun till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som i sin tur väckte talan i Arbetsdomstolen. Enligt DO hade kommunen för det första diskriminerat kvinnan vid intervjutillfället genom att på ett nedlåtande sätt ställt frågor om vissa ords innebörd. För det andra hade hon diskriminerats när hon inte fick tjänsten, trots att hon hade relevant utbildning och erfarenhet samt hade lämpliga personliga egenskaper för arbetet.

Kommunen menade att anställningsintervjun gått korrekt till och var likvärdig för alla. Det hade inte alls handlat om något glosförhör utan vid intervjun hade det ställts frågor utifrån de egenskaper kommunen sökte och den ansökan kvinnan lämnat in. Därför hade intervjuaren ställt frågor som exempelvis vad kvinnan menade med att hon var ”specialist” på vissa dataprogram. Att kvinnan inte hade fått tjänsten menade kommunen berodde på att hennes personliga egenskaper inte uppfyllde de krav som ställdes, en bedömning kommunen gjort efter att ha inhämtat uppgifter från de som arbetat med henne tidigare.

Arbetsdomstolen finner nu att kommunen haft rätt i sin bedömning. Visserligen tvivlar inte AD på hur kvinnan säger sig ha uppfattat intervjun men å andra sidan finns det heller inga skäl att tvivla på kommunens uppgifter om varför frågorna ställdes samt att alla anställningsintervjuer hölls på ett liknande sätt. Enligt AD utsattes därför inte kvinnan för någon diskriminering vid intervjun.
Genom utredningen och vittnesförhör anser domstolen det inte heller bevisat att kvinnan diskriminerats vid tillsättningen. Visserligen finner AD att kvinnan och den person som slutligen tillsattes har likvärdig utbildning och erfarenhet men att kvinnans personliga egenskaper och lämplighet var sämre.

Sammanfattningsvis finner därför AD att Eslövs kommun inte diskriminerat kvinnan och avslår DO:s talan och dömer DO att ersätta kommunen för dess rättegångskostnader.