Aftonbladet-chefen Jan Helin rannsakar sig själv

I våras ”läckte” en rapport från New York Times, som fick mediechefer världen över att dregla. På 90 sidor sammanfattades läget för tidningen, branschen, konkurrenterna och de digitala utmaningarna som redan börjat tära på världens mest berömda tidningsredaktion.

Aftonbladet lyfts ofta fram som den medieorganisation – kanske till och med i världen, vid sidan av New York Times – som har kommit längst i arbetet med att digitalisera affären. Nu har Aftonbladets chefredaktör Jan Helin härmat storebrodern i New York. Han har utsett ett team som har intervjuat ett stort antal medarbetare, för att utreda organisationens största brister.

Läs mer: Jan Helin – ”Jag vägrar låta hatet påverka mig”

Rapporten, som finns tillgänglig för alla som prenumererar på Aftonbladets Plus Premium-tjänst, pekar på ett antal förbättringsåtgärder. Och får samtidigt Jan Helin att framstå som ett sant föredöme när det gäller öppenhet och självinsikt. Hur många andra chefer skulle våga tvätta sin byk så här i offentligheten?

Innovationssajten Tusen tips listar 10 insikter från Aftonbladetrapporten. Vilka delar kan du ta med dig in i din egen verksamhet?

1. För mycket hierarki. För många chefer och chefsnivåer hämmar kreativiteten och skapar frustration.

2. Rädsla. Mandaten är otydliga och kulturen inte tillräckligt förlåtande. Medarbetarna är rädda för att göra misstag, vilket hämmar kreativiteten.

3. Dålig inskolning. Nya vikarier får inte tydliga instruktioner men förväntas ändå prestera på topp direkt.

4. Kompetensbrister. Den djupa kunskapen om digital publicering saknas, särskilt hos cheferna.

5. Svag delaktighet. Medarbetarna långt ner i hierarkin saknar konstruktiv och välmenande feedback. ”Att ha idéer i det här huset är som att ragga på kyrkogården”, säger en röst i rapporten.

6. Ansvar ärvs inte. Lyckade projekt rinner ut i sanden när den som ursprungligen drev dem får nya uppgifter.

7. Jan Helin är en hämsko. Han sitter på för många höga chefsposter samtidigt som han styr i detaljer. Alla söker hans godkännande innan de vågar handla.

8. Gammal teknik dominerar tänkandet. All produktion planeras fortfarande för mycket utifrån papperstidningens logik.

9. Otydlig strategi. Strategidokumenten är inte levande för medarbetarna.

10. Svag verklighetskontakt. Kunskapen om läsarna är för liten och beslut fattas för mycket på magkänsla. Man väntar på att missnöjda kunder ska klaga, medan de i stället hoppar av utan förvarning.

Läs mer:Aftonbladets självkritik kan bli innovationsraket (Tusentips.se)

Läs mer: Jan Helin bloggar om rapporten (Aftonbladet)

Läs mer: Jan Helin – ”Jag vägrar låta hatet påverka mig”