Idrottsläkaren: ”Skippa friskvårdsbidraget!”
En av fyra väljer att inte utnyttja friskvårdsbidraget. Mindre än hälften av medarbetarna utnyttjar det till fullo. En ny Sifo-undersökning visar att arbetsgivarna inte är tillräckligt framgångsrika i sin friskvårdssatsning. Skippa bidraget och satsa på individuella hälsolösningar, föreslår idrottsläkaren Erland Colliander.
Det är endast hälften av de som får friskvårdsbidrag som väljer att utnyttja det helt. Något fler kvinnor (58 procent) än män (46 procent). 16 procent använder det bara till viss del, medan så många som en av fyra (27 procent) glömde eller struntade i att ens plocka ut det. Det visar en ny Sifo-undersökning på uppdrag av Viktväktarna.
När Chef frågar läsarna på LinkedIn hur de använder friskvårsbidraget är det lika nedslående siffror. Av i skrivande stund cirka 3 600 personer som har svarat har en av fem (19 procent) låtit bidraget frysa inne. 60 procent har utnyttjat det i stor grad, 14 mer sällan. Och sju procent får inte friskvårdsbidrag överhuvudtaget.
Friskvårdsbidraget kostar företagen stora pengar, och om det dessutom inte utnyttjas till fullo får du som arbetsgivare liten, eller ingen, avkastning i form av förbättrad hälsa. All forskning visar dock att fysisk hälsa har en positiv påverkan på företag och organisationer, så frågan är hur cheferna kan bli mer framgångsrika i sina friskvårdssatsningar.
”Cheferna tycker sig inte ha tid att rådda med friskvårdssatsningen. De ser inte hälsofördelarna om de inte själva tränar, varken den tidsbesparing och produktionsökning det kan bidra till. Inte heller ser de att de får ett lättare jobb om de gör denna arbetsmiljösatsning.”
Det säger idrottsläkaren Erland Colliander. Tillsammans med Carl Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi vid Karolinska institutet, har han skrivit boken ”Chefshälsa för fysiskt aktiva arbetsplatser”.
Han menar att cheferna själva måste börja träna för att inse hur mycket bättre ork de får och hur mycket mindre stressade de känner sig.
De bör dessutom vara goda nyanserade förebilder, det vill säga varken vara elitmotionärer eller soffpotatisar, som kan lägga ribban på friskvårdssatsningen genom att berätta hur avstressande ett varv runt kvarteret innan ett möte kan vara.
”Trots att siffror är det som biter, ser många chefer inte den ekonomiska uppsidan av att få medarbetarna att röra på sig mer. Det finns kalkyler där man kan räkna ut hur mycket pengar man tjänar på det.”
Hälsans ROI
-> Den som tränar och tar hand om sin fysiska hälsa har bland annat betydligt lägre korttidsfrånvaro, ökad stresstålighet och förbättrade kognitiva funktioner såsom inlärning och beslutsfattande.
-> I en studie genomförd på Folktandvården i Stockholm såg man att bland de som fick träna 2,5 timme i veckan på arbetstid gick sjukskrivningarna ner med över 20 procent. Jämfört med den grupp som hade en arbetstidsförkortning på 2,5 timme där sjukskrivningen bara sjönk 10 procent. Dessutom bibehölls eller ökade produktiviteten i antalet behandlade patienter.
-> Att arbetskapaciteten ökar har även Nyckeltalsinstitutet sett. De menar att den ökas med så mycket som tre gånger om de mest passiva medarbetarna blir mer fysiskt aktiva. Likaså statistik från hälsoförsäkringsbolaget Euro Accident visar på lägre korttidsfrånvaro, lägre personalomsättning och högre produktivitet. De hävdar att varje krona investerad i hälsa i genomsnitt ger sex gånger tillbaka.
Erland Colliander menar också att friskvårdsbidraget inte är enda vägen att gå.
”Du kanske ska dra in friskvårdspengen och istället hyra in en fysioterapeut som är duktig på träning eller en personlig tränare som kommer till er på arbetsplatsen.”
Individanpassning är också ordet för 2023. Även om man har en liknande arbetssituation med en liknande belastning kan inte alla träna på samma sätt. Att därför utvärdera var medarbetarna befinner sig och anpassa träningen utifrån det kan vara ett bättre sätt att få igång fler.
Man kan också bryta upp friskvårdstimmen, föreslår Erland Colliander, och dela upp den i fem- eller tiominuterspass en gång om dagen.
Bygga ett litet minigym med pilatesbollar och gummiband där medarbetarna kan träna kortare och oftare utan att ens behöva byta om. Då kan du också komma upp i den där kritiska massan som är så viktig för att de som aldrig tidigare tränat ska börja träna.
”Grupptryck är effektivt. Ett av de bästa sätten att få igång folk är när en medarbetare berättar för en kollega att hen till exempel inte längre har ont i nacken.”
5 sätt att få igång medarbetarna
- Du som chef bör delta. Du är viktig som förebild och stöd och det ökar motivationen hos medarbetarna.
- Personliga tränare, fysioterapeuter och hälsoinspiratörer kan bidra med motivation.
- Individanpassa om möjligt träningen.
- Praktisk erfarenhet visar att gruppträning på fasta tider ökar chansen att träningen blir av. Det inverkar också positivt på den psykosociala miljön.
- Bygg ett minigym för ”pausgympa”.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
