cissas

Cissi Elwin: ”Jag kände lärarens svettiga hand på min rumpa”

”Jag ursäktar mig hastigt och springer iväg till min kompis som lovar att inte vika från min sida”, skriver Cissi Elwin om när hennes lärare på universitetet utnyttjade sin ställning.

I min familj hade de flesta akademiska meriter. Det var professorer hit och docenter dit och min mormor och morfar som bodde en trappa upp i huset där jag växte upp pratade så nostalgiskt om sin tid i Uppsala att jag kom att tro att klassiskt bildade människor var det närmaste gudar vi kunde komma på jorden. När jag så själv började på Stockholms universitet direkt efter gymnasiet kändes det högtidligt.

Missa inte: Ta ditt ansvar som chef – säkra din arbetsplats mot trakasserier. På seminariet ”Efter #metoo” får du verktygen.

Jag gick kulturvetarlinjen mest för att jag kommit på restplats 999 till Journalisthögskolan (det var på den tiden då journalist var ett framtidsjobb). Vi hade en lärare som i denna baskurs skulle guida oss för att vi skulle hitta den inriktning vi ville satsa på. Då kändes det livsavgörande. Han blev någon att hålla sig till och en auktoritet för oss alla. Han var jättegammal, klok och kunnig.

Någon gång efter ett par månader skulle vi ha vår första fest. Vår klippa, läraren, skulle vara med på festen. Vi åt enkelt och drack mycket blaskigt vin i plastmuggar. Det blev dans. Det blev tryckare. Läraren kom fram och bjöd upp mig. Vi dansade. Jag kände mig lite stel och obekväm. Var det inte lite väl nära? Så kände jag hur handen som legat faderligt på min rygg letade sig ner. Jag frös till. Måste vara inbillning. Det här händer inte. Jag vet inte vad jag ska göra. Handen ligger nu väldigt tydligt på min rumpa. Och letar sig sakta vidare. Jag har frusit till is och kan inte tänka. Inte ta in. Kan inte låten ta slut någon gång? När den äntligen gör det ursäktar jag mig hastigt och springer iväg till min kompis som lovar att inte vika från min sida.

Precis som alla kvinnor jag känner har jag varit med om allt från män som tryckt sig mot mig på tunnelbanan, blottat sig, öppet kommenterat min kropp i helt udda sammanhang till situationer som varit nära rena övergrepp. Men när kraften i #metoo exploderat de senaste veckorna är det den här historien som gång på gång kommer tillbaka till mig. Det var som om läraren på kulturvetarlinjen tog någon sorts oskuld hos mig. Den som handlade om att lita på att det finns auktoriteter som i kraft av ålder och erfarenhet vill hjälpa oss när vi är unga. De som är i en självklar position och maktställning kommer inte så helt oförblommerat att utnyttja den. Jag hade liksom inte tänkt tanken. Så naivt, vet jag ju i dag.

Läs också: Krisexperten: Här är chefens vanligaste misstag

Det finns ett före och ett efter. Efter blev mina enda trygga mentorer kvinnor.

Jag har lärt mig massor av många män också, men den har alltid funnits med, tanken på handen som letar sig ner.

De senaste undersökningarna som jag hittar om sexuella trakasserier i arbetslivet är från 2013. Då uppgav 30 procent av alla kvinnor att de blivit utsatta på jobbet och det var framför allt unga tjejer som drabbades. Men bara en av fem berättade för sin chef.

Vi gör just nu en egen undersökning om hur det ser ut i dag. Ingenting tyder på att det blivit bättre (utom möjligtvis benägenheten att anmäla). Som chef har man både makt och skyldighet att agera så fort man får höra något. Men vi måste också se till att de system vi skapar, de ramar vi som ledare  sätter upp, inte innehåller minsta tvivel om att sexuella trakasserier kommer att få konsekvenser. Jag önskar inga fler unga tjejer att bli av med sin tillit på grund av någon överordnads svettiga hand på rumpan.

Läs också: 5 steg: Sexanklagelser på jobbet – så agerar du som chef

Det här är en krönika från nummer 11/2017. Som prenumerant får du även:

  • Tidningen Chef – direkt hem i din brevlåda.
  • Tillgång till Chef Premium, en låst tjänst på Chef.se med vårt unika ledarskapstest, verktyg, avtal och mallar.
  • Metodbanken: Smarta genvägar för alla chefer – 300 användbara metoder, modeller och guider.

Erbjudande: Prova på tre nummer av Chef + Chef Premium för endast 199 kr!

Relaterade artiklar

nisha1-768x432-3
Krönikor

Nisha Besara: ”Erkänn – du har också fördomar!”

I sin senaste krönika skriver Nisha Besara om oron att människor som inte kan visa vad de har för vilja, förmåga, driv eller ambition inte tas tillvara på. ”Alla är helt enkelt inte lika verbala och välformulerade – om alls – när det kommer till att framhäva sig själva och sina kompetenser. Likväl kan mer introverta typer vara blytunga rekryteringar. Hur kommer vi åt det om vi ska börja rekrytera på ambition snarare än meriter?”, skriver hon.

Framtidens hybridmöte kräver ny digital teknik
Annonssamarbete Chef + Office Management

Så tar du hybridmötet till nästa nivå

Mötestekniken på väg in i en ny och smartare era. Här får du veta mer om vad som krävs för att lyckas med framtidens digitala möten.
linda_waxin_kronikor-768x432-5
Krönikor

Linda Waxin: Vilka misstag väljer du att lära av?

I sin senaste krönika återkopplar Linda Waxin till den forskningsartikel som publicerades i det senaste numret av Chef om varför vi lär oss av våra misstag. Hon går in på skamkänslor kopplat till snedsteg och gör en uppdelning; de uppenbara misstagen och de dolda misstagen. ”Uppenbara misstag bär såklart på lärdomar, ibland. Men är inte sanningen den att det är mängden skam som ofta avgör hur vi agerar på dem framgent?”, skriver hon. 

Chefs chefredaktör Nisha Besara
Krönikor

Nisha Besara: ”Hjälp de unga att ta ditt jobb!”

I sin senaste krönika reflekterar Chefs chefredaktör Nisha Besara över vad det är som driver de unga och hur det kommer sig att Sverige är det land i Europa som har minst antal chefer som är yngre än 40 år. ”Vill unga bli chefer eller inte? Faktum är att det inte finns något tydligt svar. Det finns olika undersökningar, men ingen gedigen forskning. Och undersökningarna visar olika saker beroende på hur frågan ställs.”

pergrankvist-768x432-4
Krönikor

Per Grankvist: ”Då var jag rädd för att inte duga”

”Är det rädslan för att inte bli tagen på allvar som spökar igen? Det är sånt som gör att man förhäver sig genom att använda ordet ‘man’ när ‘jag’ funkat lika bra. ‘I en sån situation blir man ju orolig’ kan folk säga i ett fumligt försök att inte låtsas som att de själva blev skiträdda. Sånt har jag också gjort många gånger, särskilt i början av arbetslivet” ,skriver Per Grankvist i en krönika.

nisha1-768x432
Krönikor

Nisha Besara: "Nu behöver vi sprida det goda ledarskapet"

Vilka egenskaper har en bra ledare? I sin tredje krönika reflekterar Nisha Besara över cheferna som trots att de saknar ledaregenskaper, premieras till chefsposter på grund av andra faktorer. ”Som ledare är det ju extra viktigt att hålla huvudet kallt och att inte agera känslomässigt i tid och otid, för att på så sätt bygga en tillit bland medarbetare för den egna kompassen” skriver hon och gör en koppling till det rådande världsläget som påminner om den irrationella och auktoritära ledarens egenskaper. 

tva%cc%8akvinnorps
Annonssamarbete Chef + Försäkringskassan

Hallå chefen! Det finns ett viktigt hälsobidrag att söka

Många chefer missar ett viktigt bidrag för att förebygga ohälsa hos medarbetare. ”Rätt hjälp kan göra skillnad”, säger Rebecca Kolga på Försäkringskassan och uppmanar chefer att söka stödet på upp till 200 000 kronor per år.
linda_waxin_kronikor-768x432-4
Krönikor

Linda Waxin: ”Hur omdefinierar du framgång?"

Chefs krönikör Linda Waxin är ny på jobbet på ett climate tech-bolag och reflekterar över begreppet framgång utifrån det som format henne. ”De som följt mig en längre tid vet att omdefiniering av framgång är en pågående favoritsysselsättning, och i mina ögon kanske något av det viktigaste en människa kan lägga sin energi på”, skriver hon.