Ställer jobbfrågor på terapin – för snabbare stressrehab

Vid Linköpings Universitet vill psykologen och forskaren Robert Persson Asplund hitta sätt att använda webbterapi också för att minska sjukfrånvaron och hjälpa personer att snabbare komma tillbaka till jobbet.

– Webbaserad terapi är i grund och botten en vanlig behandling, men förmedlad via nätet istället för i ett fysiskt möte med en psykolog. Istället för att psykologen berättar och beskriver saker, så läser du och ser på filmer, gör övningar på nätet och svarar på frågor. Kontakten med psykologen har du istället via e-post, telefon eller videosamtal, säger Robert Persson Asplund.

För många av de problem som behandlas med hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi, har effekterna av webbehandlingar visat sig fungera bra. Allra bäst om det är så kallade vägledda behandlingar, med en psykologkontakt varje vecka. Det har bland annat visat sig att öka sannolikheten för att behandlingen faktiskt genomförs.

– Slutresultatet skiljer sig inte mot vanlig terapi. Men en bonus är den ökade tillgängligheten, att det går att göra när det passar och att man slipper ta sig till en vårdcentral eller företagshälsa, säger Robert Persson Asplund och fortsätter:

– Men även om man får effekt på stressen och utmattningen har vi inte sett att återgången till arbete blir så bra som man skulle önska. En hypotes vi har är att man i tidigare studier inte har fokuserat tillräckligt på arbetsmiljö och arbetssituation. Hur ser förutsättningarna på jobbet ut, vad har du för stöd, hur tydligt är det vad dina uppgifter är? Det vi gör nu är att utvärdera hur den typen av frågeställningar i behandlingen påverkar sjukfrånvaron.

Hur ska den typen av frågor kunna påverka hur snabbt någon kommer tillbaka i arbete?

– Tanken är att frågan ska få en att reflektera över hur man har det på jobbet, och fungera som en väckarklocka. Senare i programmet kommer stöd för att komma tillbaka i arbete, med anpassningar och annat, eller att man faktiskt börjar se sig om efter en annan arbetsplats som passar för mina förutsättningar.

Vad har ni sett så här långt?

– Som förväntat får vi bra resultat på hälsomåtten, som sömn, stress, utmattning och depression. Men vi ser också att de som får tillägget om arbetsmiljö faktiskt återgår i arbete i snabbare tempo än den andra gruppen. Jag tror att skillnaden är att de får relevanta frågor om arbetssituationen som sätter igång tankar och processer hos dem.

Vad är nästa steg?

– Att jämföra med statistik från Försäkringskassan och se hur sjukfrånvaron såg ut innan och efter behandlingen, för att validera resultaten. På längre sikt skulle jag gärna se att vi får in cheferna i processen också. Idag får de anställda behandling, men cheferna behöver utbildning i hur de bäst bemöter dem när de kommer tillbaka till jobbet.

När kan det här bli ett verktyg som svenska arbetsgivare kan använda sig av?

Vi fortsätter att testa olika nätbaserade program för stress och utmattning. Däribland en pågående studier som vi rekryterar till just nu på IStress. Vi har ett pågående projekt i samarbete med SKL där vi kommer att implementera programmet vid ett antal vårdcentraler i olika delar av landet.