Så pratar du om det förbjudna

Dåliga relationer på jobbet är en underskattad stressfaktor. Och en ny stor europeisk undersökning visar att svenska företag är sämst i Europa på kommunikation och samarbete. Ett sätt att förbättra arbetsklimatet är att jobba med så kallad mentalisering.

Kommunikation
Publicerad
Illustration: Kristin Lidström

Funderar du också över hur du som chef ska ta dig an det nya arbetsmiljöansvaret för den psykiska ohälsan? En stor europeisk undersökning på mer än 50 000 företag i 36 länder pekar på ett område att lägga stor vikt vid – relationerna på jobbet. Enligt den visar sig Sverige, alarmerande nog, vara sämst i Europa på kommunikation och samarbete, faktorer som är direkt kopplade till ökad stress. Det handlar ju om relationen till andra, bland det allra viktigaste för vårt välbefinnande. I undersökningen uppger fyra av tio svenska företag att deras arbetsplats lider av dålig kommunikation och bristande samarbete. 

”Dåliga relationer är en underskattad stressfaktor”, säger Jacqueline Joo, chefscoach, kbt-terapeut och författare till boken Din dolda sociala förmåga.

Hon är mycket oroad, om än inte förvånad, över de europeiska siffrorna.

”Våra företag är inte så hierarkiskt uppbyggda som många andra europeiska företag. Vi inbillar oss att vi är bra på kommunikation och samarbete för att vi inte bråkar med varandra. Med vad är ett smidigt samarbete och vad är ett ärligt samarbete?”, säger hon och tillägger:

”Många vågar inte ta en konflikt. Ingen vill uttala sig om hur det känns på riktigt. Hela vår företagskultur genomsyras av konflikträdsla. Vi måste våga prata om den rosa elefanten i rummet.”

Enligt den europeiska undersökningen anser 23 procent att det finns en bristande medvetenhet hos ledningen om de psykosociala riskerna. Och 32 procent uppger att man inte vill tala öppet om problemen. 

”Vi är bra på att prata om praktiska detaljer, både om arbetet i stort och om stress och utbrändhet. Men när det kommer till hur man känner sig och mår själv blir det genast svårare. Vi måste våga lyfta det som är tungt och be om hjälp. Ett bra samarbete bygger på ärlig kommunikation; att prata om känslor och behov och att kunna sätta gränser.” 

Förmågan att kommunicera på rätt sätt är avgörande för ett effektivt ledarskap, det visar forskning, bland annat genomförd av Ken Blanchard Companies. En annan färsk studie från Whitworth University visar dessutom att effektiv kommunikation och relationsorienterat ledarskap är bästa förutsättningen för tillfredsställda, motiverade och engagerade medarbetare.

Enligt Jacqueline Joo är så kallad mentalisering en viktig nyckel till ett fungerande socialt samspel. Att mentalisera handlar om förmågan att se sig själv utifrån och att se andra inifrån, att veta vad det är som är viktigt för en själv, men också att kunna sätta sig in i andras perspektiv.   

”Jag är chockad över hur många vuxna det är som har bristande förståelse för sig själva och andra. Hur tror man då att samarbetet ska fungera? Om du inte är medveten om dina behov och ditt beteende, hur andra uppfattar dig och hur ni ska kommunicera med varandra på företaget, då är det som upplagt för konflikter, stress och psykisk ohälsa.”

De nya arbetsmiljöriktlinjerna som kom i mars ställer extra stora krav på mellancheferna.

”Många klarar inte av att arbeta tillsammans med sina medarbetare, tillgodose kraven uppifrån och samtidigt själva försöka må bra”, säger Jacqueline Joo och tillägger att hennes erfarenhet är att kvinnor drabbas särskilt hårt.

Psykosociala risker på företag

Dåliga relationer, till exempel:

 Dåligt samarbete.

 Oacceptabelt bemötande av kolleger.

 Onödiga missförstånd och konflikter.

 Svårighet att hantera jobbiga kunder.

Otillräckligt socialt stöd från team eller ledare.

Dålig kommunikation, till exempel:

 Bristande förståelse.

Avsaknad av eller otydlig information vid förändringar.

 Oklara rollfördelningar.

Otydliga eller orimliga förväntningar och krav.

Enligt henne befinner sig de svenska cheferna i två olika läger. Dels de som är för mycket i sina egna eller företagets behov. De ser saker så mycket ur sitt eget perspektiv att de inte kan ta in andra människors behov. De har svårt att ta till sig känslor och tar till piskan för att få jobbet gjort. Dels är det de som överanpassar sig och främst ser till gruppens behov. De vill bli bekräftade och tar ofta på sig extrajobb bara för att gruppen ska vara glad. Överanpassning är vanligast bland kvinnor.

”Inget av detta är sunt mentaliserande. Det gäller att hitta balansen mellan sina egna och andras behov och att kunna sätta gränser. Att förstå varför man reagerar och gör som man gör, hur andra människor uppfattar det men framför allt att kunna se andra inifrån, att förstå vilka tankar, känslor och behov som driver dem i deras handlingar. Men man måste börja med att förstå sig själv. Man kan inte förstå andra om man inte förstår sig själv”, säger Jacqueline Joo. 

Vid stress och starka känslor, framför allt ilska och skam, samt i samband med alkohol och droger, hämmas dessutom vår mentaliseringsförmåga. När vårt kamp- och flyktsystem är igång blockeras det så kallade prefrontala cortex i hjärnan, och vi kidnappas av våra känslor och kan inte tänka klart. Detta händer vid hög arbetsbelastning, men även vid sociala konflikter och skapar stress. 

Enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån upplever så många som 74 procent tidspress som en psykosocial riskfaktor i Sverige.

Jacqueline Joo är ingen vän av quick-fix men har ändå en lista på saker som leder till ett mer mentaliserande ledarskap:

  • Inse att du måste föregå med gott exempel. Försök vara en förebild för dina medarbetare.
  • Ta dig en allvarlig funderare över varför du reagerar som du gör när situationer uppstår. Lär känna dig själv.
  • Våga prata om känslor.
  • Våga be om hjälp.
  • Se din del i situationen. Man har alltid en del i varje händelse, ta ditt ansvar.
  • Tacka nej, säg ifrån, sätt gränser.
  • Se dina medarbetare. Uppmärksamma beteendeförändringar. Irritation och glömska är tidiga stressignaler.
  • Inled möten med att låta medarbetare flagga för hur de ligger till i arbetsbelastning och hur de mår, men se upp för tävlingsinstinkt och prestationsbehov som kan få folk att låtsas må bättre än de gör.
  • Gör upp strategier för förebyggande arbete. En metod är att låta en coach eller en terapeut träffa personalen regelbundet för att i tid kunna fånga upp de som mår dåligt.
  • Försök inte lösa en konflikt när du är som mest upprörd. Så fort du får en fysisk reaktion i form av att andningen blir ytligare och pulsen går upp, bör du avbryta, ta en paus och gå undan. När du varvat ner systemet genom att andas, eller kanske till och med sovit på saken, kan du ta i problemet på ett nyanserat sätt och hitta en bättre lösning.

”Det riktigt goda och genuina samarbetet kommer sig av nära och bra relationer. Dessa skapas i sin tur av en ärlig kommunikation där man vågar ta fajten när den uppstår”, menar Jacqueline Joo.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.