Nej, det räcker inte med mindfulness

I dagens digitala era attackeras vår uppmärksamhet från alla håll. Det gör att vi kan sitta i timmar och ha all den kunskap vi behöver men ändå inte ha fokus nog för att lösa en uppgift.

Räddningen, har vi fått lära oss, är mindfulness, som tränar upp både fokus och närvaro. Tekniken har, med forskningens hjälp, blivit alltmer rumsren i ledningsgrupper och ute på arbetsplatser.

Men mindfulness räcker inte. Det menar Rasmus Hougaard, som med sitt företag Potential Project har arbetat med mindfulness på ledande globala företag i mer än tio års tid.

Rasmus Hougaard har personligen tränat åtminstone 50 000 ledare över åren och ser en tydlig ledarskapskris, som han beskriver så här:

20 miljarder dollar spenderas på ledarskapsträning varje år. Trots detta uppger endast 13 procent av medarbetarna att de är engagerade i sitt jobb, enligt forskning som han sammanställt. 77 procent av ledarna anser att de gör bra ifrån sig, 82 procent av medarbetarna påstår motsatsen. 35 procent kan tänka sig att avstå från en löneförhöjning mot att chefen får sparken.

”Arbetskraften blir allt yngre, de är oengagerade, tycker inte att jobbet är meningsfullt och känner sig inte tillfreds.”

Rasmus Hougaard ställde sig därför frågan: Vad krävs för att skapa ett ledarskap som på djupet engagerar människor och skapar meningsfullhet i uppgiften?

Frågan tog skruv när Accenture, som hans företag arbetat med i fyra års tid, berättade att man inte längre var så relevant för sina medarbetare som man ville vara. Vd Pierre Nanterme meddelade att de skulle skrota de ”performance reviews” som de använt i 30 års tid för att de inte längre fungerade. ”Våra medarbetare vill ha mening, syfte, engagemang och välbefinnande, de är inte bara ute efter lönechecken. Våra ledare kan inte möta detta behov, vi måste därför tänka om totalt”, berättade han i Washington Post 2015.

Detta blev startskottet för Rasmus Hougaard och hans medarbetare, som därefter intervjuat över 200 ledare från Accenture, Microsoft, Google, Marriott, Cisco och andra stora organisationer för att förstå deras verklighet, vad som fungerar och inte. De har läst mer än 1 700 forskningsartiklar om neurovetenskap samt ett antal ledarskapsböcker, och tillsammans med Harvard Business Review genomfört undersökningar och utvärderingar av 35 000 ledare.

Slutsatsen blev att ledarskap alltid startar med självmedvetenhet. En framgångsrik ledare måste förstå sig själv, därefter sina medarbetare och sin organisation. Mindfulness är ett bra fundament men det bör kompletteras med två nya begrepp; osjälviskhet och medkänsla.

I början av november var Rasmus Hougaard i Sverige och presenterade The mind of the leader: Mindfulness, selflessness and compassion, och i mars kommer hans nya bok med samma namn.

Här är de tre centrala begreppen i hans studie:

1) Osjälviskhet
95 procent av ledarna som Rasmus Hougaard intervjuade ansåg att osjälviskhet (selflessness) är en avgjort viktig egenskap för ett framgångsrikt ledarskap.

”De senaste 30–40 åren har företagen gått från att vara en samhällsservice som skapade jobb och välfärd till att i och med introduktionen på börsen ställa helt nya krav på vinster och sista raden-resultat. Det har skapat en era av ledare som fått stora bonusar och blivit glorifierade, vilket i sin tur lett till egoism och narcissism.”

Rasmus Hougaard menar att osjälviskhet är det motmedel som krävs.

”Det viktigaste för en ledare är att hålla sig ur vägen och lyfta fram sina medarbetare, att ge dem allt beröm men själva ta på sig klagomål och skäll. Ju mer chefen kan stå tillbaka, desto mer framgångsrik blir hen.”

Mindfulness och medkänsla har erkänt stöd i forskningen men det finns även vetenskapliga bevis för de positiva effekterna av osjälviskhet, menar han.

När ledare lyckas frigöra sig så att det inte längre handlar om dem utan de ser till den större bilden, ger det ökat engagemang, starkare teamkänsla, igenkänning och innovation. En studie som han refererar till handlar om vikten av att inte prata i termer av jag, mig, mitt, mina. Ledare som i sin vokabulär utgår mer från andra än sig själv uppfattas som starkare och mer framgångsrika än de som pratar utifrån sig själva.

2) Medkänsla

Att kunna känna medkänsla med sig själv och med andra har visat sig vara en mycket viktig ledaregenskap.

Ett bra exempel på en medkännande ledare som Rasmus Hougaard lyfter fram är Ciscos vd, Chuck Robbins. Han ser till att bli meddelad så fort någon i företaget för-lorar en nära anhörig eller råkar ut för en olycka så att han inom 48 timmar kan höra av sig med ett personligt meddelande.

Överraskande nog fann Rasmus Hougaard att empati är något helt annat än medkänsla, och att det tvärtom kan bli ett verkligt problem för ledare.

”Det har framhållits som viktigt för att det bygger positiva kvaliteter i team, men empati kan få oss att gå fel som ledare.”

Dels har man mer empati med män-niskor som liknar en själv, dels gör empati oss trångsynta – det är svårt att känna empati med mer än en människa åt gån-gen, är hans argument. Det triggar också känslor och skapar stress, vilket kan få dig att fatta sämre beslut eftersom du inte kan vara rationell och se hela bilden.

”När man känner empati går man in och delar den andres känslor och lidande, vilket inte är så konstruktivt utan tvärtom dränerar dig på energi. En medkännande chef tar inte på sig den andres lidande och mår lika dåligt, utan blir i stället lösningsorienterad så att hen kan hjälpa personen i stället för att bara tycka synd om den”, säger han.