Unga ledare kämpar mot fattigdom och utsatthet

”Oavsett vilken sorts ledare du är så är du utsedd till ledare av en anledning. Och då måste du pusha dig själv. Du måste föregå med gott exempel och ta risker för ditt team.”

Orden hade kunnat komma från en ledarskapscoach men de kommer från 18-årige Abdul-Salim Hussein. Han är basketcoach i New Town i Ghana och arbetar även som volontär för att få barn från gatan att engagera sig i basket och skola istället. Nu är han en av ett trettiotal unga ledare som är i Sverige i två veckor på Camp Sweden, en ledarskapsutbildning som är en del av projektet Power of Sports.

Det är ett FN-stött projekt som syftar till att utbilda idrottsledare i utsatta områden i Afrika, Mellanöstern och Asien och för tredje gången arrangeras det i Sverige. I år har temat varit jämställdhet och integration. Abdul-Salim Hussein hade aldrig hört begreppet jämställdhet innan han kom hit.

”Jag har fått en helt annan syn på tjejer och idrott. Det första jag ska göra när jag kommer hem är att sätta mig med personerna över mig i min organisation för att diskutera hur vi kan få in fler tjejer i vår organisation. Jag ser många tjejer på gatan som hamnat i dåliga situationer och som hoppar av skolan och det gör ont i mig av att se det.”

Vad behövs för att vara en bra ledare?
”Det krävs hårt arbete och fokus. Jag har märkt att alla ledare som har lyckats här, har självförtroende och är engagerade. En bra ledare måste förstå personer, deras sammanhang och var de kommer ifrån. Och en bra ledare tar risker för sitt team.”

Målet är att ledarna, som alla är aktiva i olika kända gräsrotsorganisationer ska få inspiration och verktyg att ta sitt ledarskap till nästa nivå.

”Vi utbildar för idrotten, men inte på planen, utan för att göra idrottsledare redo för nästa karriär. Och för att de ska bli bättre på att utbilda med samhällsnytta”, säger Anders Severin, vd för Cruyff Institute som är initiativtagare till projektet.

Själva utbildningen och undervisningen står flera olika organisationer för. Bland annat Liverpool foundation som arbetar med att förbättra gatumiljön och människors situation i Liverpools fattigare delar.

”Nu är de idrottsledare, vi vill att de ska gå från det till att bli ledare i sitt samhälle”, säger David Given-Sjölander, som är projektledare i Power of Sports.

Hur ska ni få det att verkligen lyckas?
”Sista delen av utbildningen är om socialt entreprenörskap och om hur de kan starta sina egna företag från det. Det här är inte något som slutar när de åker hem. Vi ska ge dem allt de behöver för att bygga upp sitt varumärke och fortsätter ha kontakt, följer upp och ger stöd och kunskap om de skulle köra fast”, säger David Given-Sjölander.

Vad är det viktigaste du lärt dig som ledare?
”Att ta risker genom att lita på de i mitt team och ge dem förtroendet att göra saker själva. Hur ska jag få andra att lyssna och lita på mig om jag inte litar på dem?”

Gertrude Amoh är 20 år och berättar att det enda hon tidigare ville göra var att spela fotboll. Sedan började hon själv coacha lag och engagerade sig som volontär i Cape Coast i Ghana där hon bor. Hennes mål är att om sju år driva sin egen frivilligorganisation.

”Man behöver inte ha alla förutsättningar att lyckas för att göra det. Men du måste vara kreativ, kunna improvisera och ha självförtroende och mod som ledare.”

Hur ska du ta ditt ledarskap vidare?
”Jag kommer att avsätta varje fredagseftermiddag för att utbilda folk i min organisation och i skolan och föra vidare kunskapen jag tagit till mig här så att mina kolleger också kan hjälpa. Du kan inte förbättra något du inte har kunskap om.”

Den stora utmaningen de flesta av ledarna står inför är att motivera barn och främst tjejer att gå med i deras organisationer. Ledarnas arbetsplats är inte kontor, utan områden, en del av dem slumområden, där fattigdom, prostitution och kriminalitet är en del av vardagen. Det märks inte minst när 23-åriga Prudence från Kapstaden berättar om hur hon ska få barnen att hitta till hennes organisation och motivera dem att gå på hennes planerade workshops.

”Det måste vara roligt. Och så måste det finnas mat för att de ska vara med. De flesta är ju hungriga”, säger hon.