Larmrapport: Så många chefer är destruktiva

De nya rönen om svenska chefers bristande ledarskapsförmåga grundar sig i studie av 3000 representativt utvalda svenskar, yrkesverksamma i privat och offentlig sektor. Av de tillfrågade uppger 36 procent att de ”ofta eller alltid” utsätts för ett destruktivt ledarskap från sin chef, enligt forskningsstudien som publiceras i tidskriften Frontiers in Psychology.

”Resultaten är uppseendeväckande”, säger psykologen Robert Lundmark som är ledarskapsforskare vid Umeå universitet och ingår i forskarlaget som tagit fram studien.

Han fortsätter:

”Vi vet att ledarskap hör till de faktorer som är av störst betydelse för hur folk mår på jobbet. Om då en så här stor andel av arbetskraften regelbundet utsätts för destruktivt ledarskap, får det allvarliga följder. Kopplingen är tydlig mellan ett destruktivt ledarskap och mänskligt lidande, sämre prestation och förlorad kapacitet inom organisationen.”

Forskarna delar in det destruktiva ledarskapet i två huvudkategorier: aktivt och passivt.

En femtedel (21 procent) av den yrkesverksamma befolkningen säger sig ofta drabbas av ett arrogant och orättvist beteende från sin aktivt destruktiva chef. Sexton procent uppger att chefen ofta bemöter dem egoistiskt och falskt. Nästan var tionde anser sig ha en aggressiv chef, som med samma regelbundenhet överöser dem med hotelser, bestraffningar och orimliga krav. 

Vad gäller de passivt destruktiva cheferna, upplever nästan en fjärdedel av arbetskraften (23,9 procent) att de ofta utsätts för sin chefs osäkra, oklara och röriga ledarskap. Ungefär lika stor andel anser sig ha en chef som ofta är feg.

”Det här betyder inte att svenska chefer generellt sett är dåliga. De flesta chefer har goda intentioner och vill väl. Men vi vet att stress är en faktor som riskerar att utlösa ett aktivt destruktivt chefsbeteende. Att chefer kliver tillbaka och delegerar kan vara en strategi för att klara av en övermäktig arbetsbörda och väldigt många underställda. Och då kan det missförstås som destruktiv frånvaro och passivitet, trots att det inte alls var chefens intention. Bristande beteenden handlar många gånger om bristande förutsättningar”, säger Robert Lundmark.

Vad bör göras?

”Ett sätt är att försöka tänka mer i processer, och börja titta på de här frågorna redan när cheferna rekryteras. Försöka identifiera kandidater som har ogynnsamma personlighetsdrag. Ledarskapets mörka sidor har hittills inte varit särskilt uppmärksammade vid sådana processer tidigare. Det kan också handla om att vara tydlig inom organisationen med vad som är önskvärda och icke önskvärda beteenden. Och att sanktionera aktivt destruktiva beteenden direkt.”

”Ett viktigt arbete är också att se till att de som utövar ledarskap får rimliga förutsättningar, exempelvis genom att identifiera och åtgärda stressfaktorer som riskerar att utlösa ett destruktivt ledarskap”, säger Robert Lundmark.