Kompetensutveckling av chefer lågt prioriterat

Med 1990-talet kom nya managementidéer som förändrade synen på chefers utveckling.

Beslutsmakten flyttades ut till linjerna.

Med decentralisering skulle engagemanget öka, byråkratin minska och organisationerna bli mycket, mycket vassare, enligt tankegångarna i denna modell.

Här fick även chefer ansvar för sin kompetensutveckling och karriär.

Men idealet fungerar inte alltid som tänkt. Det menar Stefan Tengblad, professor vid Centrum för global HRM (Human Resource Management) vid Göteborgs universitet.

”Ett problem är att de enskilda cheferna inte alltid vet vilken kunskap de bäst behöver. Även om modellen funkar bra för självständiga och ambitiösa chefer, är det många som inte når sin fulla potential när de har ett stort ansvar för den egna kompetensutvecklingen”, säger Stefan Tenglad.

”Chefer med personalansvar har ofta ont om tid och för lite administrativt stöd för att klara av att jobba proaktivt med egen och andras utveckling. Det blir lite dysfunktionellt”, tillägger han.

I en rapport från 2023 baserad på data från 38 länder kan Stefan Tengblad visa att Sverige hör till de länder som satsar minst på träning och utbildning av personal: drygt fyra procent av lönesumman, vilket är mindre än hälften av genomsnittet i undersökningen.

Svenska chefer får visserligen i snitt fler utbildningsdagar än övriga medarbetare, men fortfarande under medeltalet för chefer i Norden och de andra länderna i undersökningen (se ruta nedan).

Sammantaget är det ”inte mycket som framstår som ett föredöme eller källa till inspiration” i den svenska modellen av arbetsutveckling, enligt Stefan Tengblad.

Marknadstänk och egenansvar har sina förtjänster men har drivits för långt på många håll, menar han.

För få ser till helheten, samtidigt som nätverk och personliga relationer kan spela för stor roll i chefers och medarbetares utveckling.  

”Det svenska arbetslivet borde kunna betydligt bättre än så här. Kompetensutvecklingsfrågorna får en för låg prioritet när ett hålla budget-tänk får råda år efter år”, säger Stefan Tengblad och fortsätter:

”Det är en sak att lära sig något genom att ta del av en befintlig praktik, en annan att söka sig mot ny kunskap och andra sätt att tänka och agera än det gängse. Jag vill resa frågetecken kring hur många organisationer i Sverige som har en sådan förmåga i tillräcklig omfattning. Vilka är dagens mer ambitiösa satsningar på kompetensutveckling, exempelvis i nya arbetssätt där AI utgör en central del?” frågar Stefan Tengblad. 

Han efterlyser bättre styrning: egenansvaret för kompetensutveckling bör i ökad grad kombineras med övergripande planering, med tid och pengar tydligt avsatta, menar han.

”Annars blir det som att satsa på maraton utan att avsätta tid för träning – det kommer inte att gå särskilt bra”, säger Stefan Tengblad.