Klimakteriet – dolt lidande kostar miljarder

En produktivitetsförlust på 150 miljarder dollar globalt. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg orsakad av ett fenomen som påverkar halva befolkningen i upp till tio år, men som vi aldrig talar om. Klimakteriet.

Hälsa
Publicerad

Vad

Varför pratar vi inte mer om klimakteriet? Bara tre procent av alla arbetsföra uppger att deras arbetsgivare någon gång har tagit upp de problem som kan drabba deras kollegor som befinner sig i klimakteriet.

Nytta

Det chefen kan ta itu med är att börja riva det stigma som byggts upp kring klimakteriet. Och här finns ny spännande forskning att luta sig mot.
Klimakteriestystnad. Illustration: Anna Harvard

Hela 722 373 förvärvsarbetande kvinnor, varav 58 972 chefer, var i klimakteriet 2020. En oundviklig och fullständigt naturlig del av livet – som dock påverkar hälften av alla kvinnor mellan 45 och 57 år.  

I samma ålder avancerar många kvinnor till ledande positioner. Snittåldern bland kvinnliga chefer är 47 år, enligt SCB.  

Ändå är klimakteriet något vi sällan pratar högt om.  

Endast tre procent av alla arbetsföra uppger att deras arbetsgivare någon gång har tagit upp de problem som kan drabba deras kollegor som befinner sig i klimakteriet.

Mer än hälften har aldrig reflekterat över hur dessa besvär påverkar en kolle­­gas humör, mående eller förmåga att utföra sitt arbete, enligt en undersökning gjord av Kantar på uppdrag av Apotek Hjärtat. 

Det ska i ärlighetens namn sägas att det inte är lätt för en chef att veta vem som drabbas. Det är inte alla kvinnor som får problem när de går igenom klimakteriet. Frågor om de anställdas hälsotillstånd är också av privat karaktär och omgärdade av hög integritet.  

KLIMAKTERIET

Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion avtar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras. Inträffar oftast mellan 45 och 57 års ålder och kan pågå olika länge, från något år till mer än tio år.  

De vanligaste symptomen är värmevallningar, svettningar, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och depression, låg energinivå, minnesförlust, utmattning, stress.  

Utöver hormonbehandling har styrketräning visat sig ha evidensbaserad effekt.  

Alla som söker för klimakterierådgivning i vården ska få fylla i ett validerat frågeformulär, menopause rating scale, för att fastslå att det handlar om klimakterieproblem och inget annat. 

Företagshälsovården i dag erbju­der endast det som arbetsgivaren har beställt. Företag som har rehabiliteringsstöd i sitt avtal med företagshälsan kan dock efterfråga utredning.

Men så många som 64 procent av de kvin­­nor som varit i klimakteriet säger att de har upplevt besvär. Och 25 procent uppger att det påverkar dem negativt i jobbet.  

Symtomen är många och spretiga; trötthet, oro, koncentrationssvårigheter, försämrad lust, ångest, nedstämdhet, depression, sömnsvårigheter, värmevallningar, svettningar.  

Det som har störst inverkan på förmågan att utföra sitt jobb är värme­vallningar och svettningar (68 procent) och sömnsvårigheter (49 procent). Dessutom uppger var fjärde kvinna att de är nedstämda eller deprimerade.  

Flera av de fysiska symtomen förväxlas med utbrändhet och kvinnor sjukskrivs helt i onödan.

”Vi borde visa på vilken kvinnokraft det finns.”

I Sverige finns ingen sådan statistik att tillgå men i Nederländerna har den fackliga centralorganisationen FNV gjort en undersökning som visar att 38 procent av de 700 tillfrågade kvinnorna någon gång hade sjukskrivit sig på grund av klimakteriebesvär – och hälften av dessa hade undanhållit den egentliga orsaken av rädsla för att inte bli förstådd.

Mer än hälften av de tillfrågade ville också ha mer stöd från sin arbetsgivare för att hantera klimakteriebesvären i arbetet. Det skriver journalisten Ulrika Hammar i sin bok ­Klimakteriet – besvärad eller befriad, där hon ägnar ett helt kapitel åt arbetsplatsen.  

”Jag blev sjukskriven ’i onödan’ i tre månader då min läkare på vårdcentralen satte diagnosen akut stressreaktion”, berättar en konsultchef som tipsat Chef om att ta upp ämnet.  

I ett mejl berättar hon sin historia men vill vara anonym på grund av det stigma som finns kring övergångsåldern. 

Konsultchefen sökte hjälp inom vården för sina symtom och ordinerades sömn­­tabletter, psykologhjälp och sjukskrivning. Sömntabletterna hjälpte till viss del men hon mådde fortsatt dåligt.  

”Jag kände att jag inte orkade leva om jag skulle må så här”, skriver hon. 

Efter att hon på egen hand sökt sig vidare i vården, till en privat aktör specialiserad på klimakteriet, som hon fick bekosta själv, fick hon till slut hjälp med en hormonbehandling.  

”Det vände mitt mående över en natt och jag blev äntligen mig själv igen. Om min husläkare och min gynekolog hade haft mer kunskap hade jag sluppit dels det hemska mående som jag led av i nästan ett år, dels att vara sjukskriven i tre månader. Denna kompetensbrist kostar individen, närstående, arbetsgivare och samhället mycket onödigt lidande och pengar”, berättar hon. 

Att de drabbade kvinnorna blir nedstämda och inte riktigt känner igen sig kan bli till ett annat oväntat problem för en arbetsgivare. Den brittiska rapporten Menopause in the workplace: Impact on women in financial services visar hur klimakteriet påverkar kvinnors tilltro till sin yrkesroll.  

25 procent av kvinnorna i undersökningen funderade på att sluta sina jobb på grund av sina klimakteriebesvär. Ytterligare 22 procent sa att det gjorde dem mer benägna att vilja pensionera sig tidigare. Och nästan hälften, 47 procent, sa att de troligen inte skulle ansöka om att bli befordrade.  

Detta trots att två av fem (38 procent) uppgett att de ville avancera till en mer senior roll. Undersökningen gjordes bland 2 400 anställda på mer än 100 företag och organisationer i den finansiella sektorn.  

Enligt British Menopause Society lämnar 10 procent av kvinnorna sitt arbete på grund av klimakteriet.  

Petra Brask.

Effektivitetskonsulten och föreläsaren Petra Brask, vd och grundare på Petra Brask & Partners AB, vittnar om just det: 

”Det började i en poddstudio under Almedalsveckan där jag skulle spela in ett avsnitt av Tidspodden tillsammans med ledarskapskonsulten Lena Lid Falkman och Spotifys hr-chef Katarina Berg. Det kändes som hela klimatkrisen flyttat in i mig. Jag var så fruktansvärt varm”, säger hon.  

”Men de fysiska symtomen var ingen överraskning, även om det var jobbigt att ställa sig på scen och jag fick tänka mycket på vad jag skulle ha på mig för att ändå se fräsch ut. Det jag inte var beredd på var den psykiska delen.” 

Petra Brask kände sig personlighetsförändrad. Tappade tilltron till sin förmåga, upplevde brist på energi och kände ett allt större motstånd till det arbete som var hennes livsverk. Hon hade varken ork eller lust till det som tidigare varit så djupt meningsfullt.  

Reflektera vidare – hur ser det ut på din arbetsplats? 

Har ni i ledningsgruppen diskuterat hur ni förhåller er till det som sker i denna stora medarbetargrupp och dess eventuella påverkan på arbetsplatsen? 

Har ni gett företagshälsovården  i uppdrag att tillhandahålla denna kompetens? 

Har du själv funderat på hur du som chef kan bistå och stötta med resurser? 

”Det finns så många rädslor förknippade med att inte vara på topp. Men det var som att hela kroppen protesterade och sa att ’det här går inte längre’. Jag trodde att jag var tvungen att förändra mitt arbetsliv. Vilket naturligtvis också gav mig skuldkänslor eftersom jag har en plattform som även betalar mina medarbetares räkningar.” 

Som tur var fick hon hjälp av en väninna som är sjuksköterska. Hon fick Petra Brask att förstå att det inte var jobbet det var fel på, utan att det var hormonerna som spökade.  

I Japan talar man om klimakteriet som den andra våren, en andra blomning.  

”Jag kan inte påstå att det känns speciellt blomstrande”, säger Petra Brask, samtidigt som hon ändå kan se den styrka det krävs för att ta sig igenom den här perioden.  

”I stället för att vara rädda för att prata om klimakteriet, borde vi visa på vilken kvinnokraft som finns. Tänk, parallellt med allt vi presterar på jobbet går vi igenom menstruationer, graviditeter och sedan klimakteriet.” 

Journalisten Ulrika Hammar konstaterar i sin bok: ”Det är inte klimakteriet som ska åtgärdas eller personen som är i klimakteriet, utan förutsättningarna för att arbeta.” 

Det chefen kan ta itu med är att börja riva det stigma som byggts upp kring klimakteriet. Och här finns ny spännande forskning att luta sig mot, nyligen omskriven i Harvard Business Review.   

”Denna kompetensbrist kostar individen, närstående, arbetsgivare och samhället mycket onödigt lidande och pengar.”

Tänk dig in i följande scenario:

Det är ett viktigt möte och du har förberett dig minutiöst. Bakom dörren väntar styrelsen tillsammans med ledningen. Människor du ser upp till och respekterar. Du tar ett djupt andetag och kliver in i rummet. 

I exakt samma ögonblick känner du hur en våg av värme sköljer över dig, som om du klev ut i tropisk hetta från ett luftkonditionerat rum. Hjärtat börjar banka och ångesten griper tag i dig. Din ansiktsfärg stiger och du inser att det blir svettfläckar på din nya blus. Vad gör du? 

Försöker du till varje pris trycka tillbaka varje tecken på detta synnerligen illa tajmade obehag och låtsas som ingenting? Eller går du raka vägen till fönstret, öppnar det på vid gavel och erkänner för samtliga i rummet att du behöver lite luft eftersom du befinner dig mitt i klimakteriet?    

Alicia A Grandey, professor i industrial organizational psychology vid Pennsylvania State University, frågade 240 medarbetare om hur de skulle reagera inför en scen som denna.  

Det visade sig att när kvinnan var öppen med sina symtom uppfattades hon som en självsäker och stabil ledare till skillnad från när hon duckade och skyllde på att hon bara var lite varm. 

Trots det finns ett tydligt och verkligt stigma. I samma forskningsartikel konstateras att fördomarna kring denna fullständigt naturliga period i medel­ålders kvinnors liv är omgärdade av åtlöje, skam och mindervärdeskomplex.  

I en första studie ombads 300 anställda ge sitt första intryck av en hypotetisk medarbetare som dels beskrevs som en kvinna i klimakteriet, dels en medelålders kvinna och dels en medelålders man. I den andra studien fick 200 gymnasieelever läsa en arbetsplatsbeskrivning med en medelålders kvinna med vallningar, en medelålderskvinna helt utan symtom och en medelålders man.  

”Jag kände att jag inte orkade leva om jag skulle må så här.”

I båda studierna uppfattades kvinnorna i klimakteriet som mindre pålitliga och stabila (två egenskaper som är viktiga för ledarskap) än kvinnan som inte var i klimakteriet. Trots att scenarierna i övrigt var identiska.  

Att som drabbad kvinna äga situationen är en väg. Att som chef, företag och samhälle sätta denna problematik, som drabbar halva yrkeskåren, högt på agendan är en annan.  

Och som alltid talar ekonomin klarspråk. Produktivitetsförlusten orsakad av klimakteriet beräknas till mer än 150 miljarder dollar globalt, enligt uppgifter från nyhetsbyrån Bloomberg.  

Med andra ord har alla att tjäna på att normalisera synen på klimakteriet på våra arbetsplatser.  

Kvinnorna kommer att känna sig gladare och mer bekväma på jobbet.

Kollegorna får förståelse för vilken påverkan klimakteriet kan ha på en människa, och bli mer medvetna om hur de kan stötta kvinnor på både arbetsplatsen och bland familj och vänner.

Arbetsplatserna blir mer diversifierade och inkluderande, och näringslivet får behålla drabbade medarbetare och den kunskap, expertis och kreativitet de bidrar med. 

Läs webbartiklar kostnadsfritt

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden