Hämndvisselblåsning slår mot chefer
Felanvändning av den nya visselblåsarlagen kan få allvarliga följder för chefer, visar forskning. ”Vi ser hur chefer misstänkliggörs och stängs av från sina jobb på problematiskt svaga grunder”, säger forskaren Gustaf Kastberg Weichselberger.
Sedan en tid måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda ha ett visselblåsarsystem som garanterar anonymitet och ett skydd mot repressalier.
Avsikten är bästa tänkbara: att komplettera skyddet för människor som larmar om oegentligheter, olagligheter och missförhållanden på jobbet.
Men visselblåsarlagen fungerar inte alltid som tänkt.
”Jag ser positivt på lagens intentioner. Men också en risk för att chefer kan utsättas för anonyma visselblåsningar, trots att de bara skött sitt jobb”, sade juristen och arbetsrättsexperten Oscar Fredriksson till Chef i samband med att lagen utökades 2023.
Nu bekräftas farhågorna i en forskningsrapport om hur kommuner hanterar sina visselblåsningsärenden.
Chefer stängs av utan att veta varför
”Vi ser hur chefer anmäls, misstänkliggörs och stängs av från sina jobb på ibland problematiskt svaga grunder, och utan att alltid få full kännedom om varför. Det är ett förfarande jag inte tror skulle accepteras i någon annan situation på arbetsmarknaden”, säger forskaren Gustaf Kastberg Weichselberger.
Tillsammans med forskarkollegan Emma Albertsson har han granskat visselblåsarfunktionerna i fyra svenska kommuner.
En avgörande slutsats är att majoriteten av de inkommande anmälningarna inte faller inom ramen för vad som juridiskt är att betrakta som ett visselblåsarärende.
”Mängden ärenden kan indikera att funktionen ibland används som ventil för att komma åt chefen, kanske i samband med konflikter på arbetsplatsen.”
Allmänintresse bakom rapportering
Vad många tycks ha missat, är att visselblåsarlagen är avsedd för rapportering av missförhållanden som det finns ett allmänintresse kring.
Men de anonyma, ofta kortfattade anmälningarna grundar sig inte sällan i personligt agg, missnöje med lönen, organisationen eller schemaläggningen.
Parallellt har det uppstått ”en ständig oro” kring visselblåsning inom ledningsgrupperna, enligt rapporten som publiceras av Kommunforskning i Västsverige KFI.
”Om visselblåsningsfunktionerna medvetet missbrukas eller inte är svårt att avgöra. Men mängden ärenden kan indikera att funktionen ibland används som ventil för att komma åt chefen, kanske i samband med konflikter på arbetsplatsen. Vilket inte är vad systemet är till för”, säger Gustaf Kastberg Weichselberger, som även han är positiv till lagens intention men bekymrad över det praktiska utfallet.
Utredningsåtgärder på svajig grund
”Redan hårt belastade chefer får ett extra lager av utsatthet i sitt yrkesövande”, säger han och beskriver hur arbetsgivare ibland förefaller ta det säkra före det osäkra och sätter in kraftiga utredningsåtgärder på svajig grund.
”Chefer hamnar i märkliga, obehagliga situationer. Ställs inför anonyma anklagelser som kan vara ytterst svåra att värja sig mot. Det blir en slags rättslöshet, att jämföras med de avarter som uppstod under metoo.”
Ett belysande exempel kommer från Kinda kommun i Östergötland, där kommundirektören och två andra toppchefer i fjol stängdes av från sina jobb till följd av anonyma visselblåsartips om bland annat upphandlingar.
”En lärdom är att man inte ska dra förhastade slutsatser”, säger kommundirektören Pia Ragnarsdotter till Dagens Samhälle sedan en extern utredning visat att det inte funnits något skäl till avstängning. Kommunen har beklagat det inträffade och Pia Ragnarsdotter fått en årslön i ersättning.
”Att arbetsmiljöproblem i arbetsgruppen inte omfattas av lagen behöver tydliggöras.”
Visselblåsarlagen är ännu relativt ny, och Gustaf Kastberg Weichselberger hoppas att problemen är ett slags barnsjukdomar som går att bota med bättre rutiner, styrning och organisation.
”Här finns ett stort utvecklingsområde, att skapa organisationskulturer med större öppenhet och förmåga att tidigt fånga upp kritiska signaler. Visselblåsarlagen är inte saliggörande allena, den måste in i ett större system”, säger Gustaf Kastberg Weichselberger, och tillägger:
”Att arbetsmiljöproblem i arbetsgruppen inte omfattas av lagen behöver tydliggöras, för sådant finns andra kanaler.”
visselblåsarlagen
- En ny visselblåsarlag började gälla den 17 december 2021, och fullt ut från 17 december 2023.
- Enligt lagen ska man kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet.
- Visselblåsarlagen kompletterar det meddelarskydd som redan finns i grundlagarna och meddelarskyddslagen.
- Anställda och en bred krets av andra personer, som volontärer, praktikanter och konsulter, ska kunna använda sig av visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier.
- Visselblåsarlarm ska hanteras av särskilt utsedda personer eller enheter som ska vara oberoende och självständiga.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
