AI-övervakning på jobbet: ”Chefer kan bli av med beslutsområden”

En tråkigare chefstillvaro. Och demoraliserade chefer som i minskad grad identifierar sig med arbetsgivaren. Det är baksidor av den digitala övervakningsteknik som breder ut sig i arbetslivet, befarar forskaren Daniel Bodén. ”Nästa generation chefer kan behöva acceptera nya, mer proletära förhållanden”, säger han.

Arbetsmiljö
Publicerad
T.V: Daniel Bodén.

Vid årsskiftet kom besked att läkemedelsjätten Astra Zeneca börjat övervaka sina tjänstemän med digitala verktyg.

Genom att registrera tidpunkter för in- och utpassering och när datorerna loggas in mot företagets nätverk, vill företaget säkerställa att de anställda uppfyller policyn om tre dagars kontorsnärvaro per vecka.  

Samtidigt är statligt ägda Telia redo att införa så kallad screen recording, programvara som registrerar kundservicepersonalens klick och tangentbordsinmatningar, rapporterar Aftonbladet.

Enligt research-bolaget Gartner har 60 procent av de stora amerikanska arbetsgivarna redan installerat liknande ”bossware” i de anställdas datorer.

Hur utbredd användningen är i Sverige är okänt, men inte mycket talar för att situationen skulle vara diametralt annorlunda här, i ett av EU:s mest digitaliserade länder, menar Ann-Therése Enarsson som är vd för fackliga tankesmedjan Futurion.

Till DI säger hon att vi i Sverige ”har en historia av att vara lite naiva” och att it-verktyg som implementeras i datorer och mobiler fixar mycket mer än att bara ge platsinformation och följa upp närvaro. Med AI-teknik går det att ”förutspå beteenden och hitta mönster, som när du kommer att vara sjuk och byta jobb.”

Övervakning av arbete är knappast något nytt. Redan i gamla Bondesverige fanns en uppsjö av metoder för att styra och kontrollera jobbinsatserna, från husaga till karvestockar där antalet dagsverken ristades in.

Med industrialiseringen kom stämpelur, fabriksvisslor och tidsstudiemän. Men aldrig har arbetsgivarna haft så stora möjligheter till övervakning som i dag.

Daniel Bodén.

Det konstaterar forskaren Daniel Bodén, som i boken Från vällingklocka till minutjakt (Arkiv) granskar övervakningsteknikens drivkrafter och konsekvenser på arbetsmarknaden.

Det är tidens krav på effektivitet som i första hand ligger bakom de senaste decenniernas explosionsartade tillväxt av arbetsrelaterad övervaknings-tech, menar Daniel Bodén som är lektor i etnologi vid Södertörns högskola.

”Ja, effektivisering har sedan 90-talet blivit en allt tydligare ledstjärna för både myndigheter och privata företag. Organisationer som oavbrutet förväntas göra saker billigare och krama ut mer av verksamheten, ser ett växande behov av sofistikerad teknik för att i detalj kontrollera om effektiviseringsmålen uppnås. Samt teknik med förmåga att identifiera nya potentiella effektiviseringsvinster”, säger Daniel Bodén.

Genom historien har maskiner för arbetsövervakning stundom hälsats som en befrielse av de närmast berörda. När färdskrivaren kom på 1950-talet, jublade många lastbilsförare: för dem innebar maskinen en garanti om att slippa jobba övertid och behöva ta tvister om arbetstiden, berättar Daniel Bodén.

När företag som Astra Zeneca nu inför digitala verktyg för övervakning, låter det annorlunda.

”Vissa är väldigt upprörda”, säger en facklig företrädare till Länstidningen Södertälje.

Program för digital medarbetarövervakning – ett urval

Kickidler – ”En programvara för övervakning av anställda som undersöker anställdas PC-aktivitetsnivåer, ökar produktiviteten och hittar tillväxtpunkter.”

Clever control – ”Smart medarbetarövervakning för bättre resultat.”

Teramind – ”Erbjuder tjänster för att upptäcka insiderhot, förebygga dataförluster och utveckla affärsprocesser med hjälp av beteendedata från användare.”

Hubstaff – ”När ditt team registrerar tid med Hubstaff blir alla mer medvetna om hur de spenderar varje minut av sin dag.”

Källa: Futurion

En majoritet av svenska arbetstagare anser att digital övervakning i arbetslivet är ett intrång i den personliga integriteten och en källa till ökad stress och oro, visar en undersökning från tankesmedjan Futurion. 18 procent är beredda att gå ner i lön för att slippa.

Daniel Bodén menar att AI-övervakning på kort sikt mycket väl kan leda till önskvärda effekter i form av ökad produktivitet, men att arbetsgivarna långsiktigt riskerar att skjuta sig själva i foten.

”Det skapar en ohållbarhet i arbetet, om man med algoritmisk övervakning driver upp tempot så pass att folk blir stressade och sjuka”, säger han.

”Men det är enligt min forskning ändå inte det centrala problemet. Nej, det är upplevelsen av att känna sig kontrollerad och misstrodd, att chefen inte litar på en. Det leder till olust och bristande motivation. Med potentiellt förödande effekter inte minst för arbetsgivaren, om högkvalificerade medarbetare man är beroende av tappar lusten och söker sig därifrån”, fortsätter han.

Att städernas gig-jobbande cykelbud drivs på och får varenda rörelse registrerad av appar är känt och ofta diskuterat i media.

Många inom LO-kollektivet vet om att de är övervakade, kanske via kameror i ett lager eller en butik.

Bland chefer och tjänstemän är medvetenheten betydligt lägre, tror Daniel Bodén. Vad cheferna tycker om de digitala övervakningsmetoder som även sprider sig uppåt i organisationerna är inte mycket känt:

”Jag tror att det är ganska individuellt. Traditionellt finns dock en tendens bland chefer att identifiera sig med arbetsgivaren.”

Det kan komma att ändras.

”Det skapar en ohållbarhet i arbetet, om man med algoritmisk övervakning driver upp tempot så pass att folk blir stressade och sjuka.”

Med datorernas intåg i mitten av förra seklet förlorade dittills relativt inflytelserika tjänstemannagrupper – kontorister, chefssekreterare – mycket av sin beslutsrätt, autonomi och status.

Deras arbete deklasserades och blev tråkigare, om det inte helt slogs ut av maskinerna.

”På samma sätt kan dagens algoritmiska företagsledning leda till att chefer blir av med vissa av sina beslutsområden. Att de blir mer av utförare än beslutsfattare, vilket skulle kunna ses som en proletarisering av chefsyrkena. Om cheferna dessutom känner sig misstrodda på grund av att de övervakas digitalt, kan det leda till en demoralisering och minskad lojalitet gentemot arbetsgivarna”, säger Daniel Bodén.

”Dagens chefer kanske inte omedelbart behöver oroa sig för att mista sina jobb, men de bör definitivt ta sig en extra fundering kring vad den tekniska utvecklingen gör med arbetsuppgifter och arbetsinnehåll.”

Han tillägger:

”Historiskt ser vi hur skiften i arbetslivet ofta sker mellan generationer. Nästa generation chefer kan behöva acceptera nya, mer proletära förhållanden.”

Om jag som chef är oroad över eller kritisk till utvecklingen, vad finns att göra?’

”Utvecklingen går fort och det är svårt att hänga med. Men ett första steg kan vara att som chef försöka ta ställning kring vilken typ av övervakning som är relevant och rimlig på arbetsplatsen. Bidra till kartläggningar om vad som sker, och en transparent diskussion kring övervakning där även arbetstagare på chefsnivå är involverade, kanske via sitt fackförbund. Alltsammans viktigt för demokratin i arbetslivet, och något vi ser ganska lite av i dag”, säger Daniel Bodén.

Läs webbartiklar kostnadsfritt

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden