”En väckarklocka när tryggheten slogs ut”  

Det var mitt i natten, runt halv två, som vakthavande befäl vid räddningstjänsten i Västervik slog larm. Kommunens samtliga cirka 1 100 trygghetslarm låg nere, med följd att gamla och sjuka levde farligare än normalt. 

”Det påverkade vår verksamhet kraftigt”, säger Sven Tholén, utvecklingsledare på Västerviks kommuns socialförvaltning.

It-haveriet i slutet av mars skulle visa sig vara del i något än mer omfattande – nämligen en cyberattack mot sammanlagt 150 svenska kommuner, där trygghetslarmen för uppemot 100 000 människor slogs ut.

”Larmen är många människors trygg­het. När de nu inte var i bruk, var vi tvungna att rondera i stället”, säger Sven Tholén och beskriver hur hemtjänsten drog igång ett omfattande arbete med att besöka och ringa till brukarna, för att informera och kontinuerligt försäkra sig om läget.

Kommunen såg även till att allmänhet och medier snabbt gavs kännedom om larmhaveriet. Inte minst i syfte att få anhöriga att höra av sig till brukarna på ungefär samma sätt. 

Att tekniken är sårbar och kan slås ut är inget man är främmande för i Västervik.

I den vidsträckta landsbygdskommunen uppstår inte sällan strömavbrott på grund av snöfall och blåst, vilket i flera fall slagit ut telefonin.

Statsmakternas krav på reservkraft till mobilmasterna inskränker sig till fyra timmar på landet och blott en timme i tätorterna – ett jätteproblem enligt Sven Tholén.

”Vi vet också att en stor operatör av trygghetslarm hade väldiga problem med driftstörningar i andra delar av landet 2021. Men en cyberattack, att folk angriper larmen i syfte att skada, det var nytt för oss och något vi saknade tydlig beredskap för. Nu gick allt bra, men det är ändå en väckarklocka”, säger Sven Tholén.

Han berättar att Västerviks kommun avser att ta fram skriftliga körscheman och planer inför eventuella liknande situationer i framtiden.

Vad är annars den viktigaste lärdomen?

”Att it-säkerhet blir allt viktigare är uppenbart, inte minst efter den stora cyberattacken mot Kalix häromåret – jag tror att alla kommuner blivit mycket mer på tårna sedan dess. Vad gäller trygghetslarmen ingår de i ett externt system utanför vårt eget it-nätverk. Där gäller det för leverantören att fortsatt jobba mer med säkerheten.”

Han fortsätter:

”Det finns stora fördelar med att man i våra it-system kan dokumentera så mycket som vi gör. Men när systemen inte fungerar, måste vi också ha pärmar med genomförandeplaner för varje enskild individ. Alltså papper där det tydligt står på pränt hur ofta hemtjänsten ska besöka Greta och Lasse, och vilka insatser som då behövs. Vår verksamhet måste fungera, med eller utan it-system.”