”Du kan inte sjukskriva dig för att hunden dött” 

Många medarbetare blandar ihop livets utmaningar och normala, ofta ofarliga reaktioner på dessa, med vad som faktiskt är medicinska åkommor.

”Enligt cheferna i våra kommuner tror framför allt unga personer att de har rätt att sjukskriva sig för att till exempel hunden har dött eller partnern gjort slut”, säger Christel Martinsson, förbundschef på Samordningsförbundet Skaraborg (en samverkansform för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och 14 kommuner i Skaraborg.)

Skaraborg har länge dragits med höga sjuktal, invånare i åldern 16–69 år har från 14,2 upp till 18,7 sjukpenningsdagar, att jämföra med 10 dagar i riket totalt. 

”Allra värst är det inom vård och omsorg, främst hemtjänsten och förskolorna. Cheferna får lägga orimligt mycket tid på vikarieanskaffning och upplärning av ny personal”, säger Christel Martinsson. 

Hon har därför tillsammans med Samordningsförbundets medlemmar tagit initiativ till en utbildningsinsats för att få ner antalet sjukskrivningar.

Hittills har hundratalet chefer från kommunernas olika sektorer deltagit i de workshops som arrangerats. 

”Vi för ut kunskap om vad som är sjukdom jämfört med att må dåligt, när man bör stanna hemma och när det faktiskt är mer hjälpsamt att gå till jobbet”, säger Christel Martinsson.

”Det är utmanande för cheferna att ta dessa samtal individuellt. Vi hjälper dem därför att börja jobba mer främjande. Att prata med medarbetarna i grupp om att vad som är helt normala reaktioner på livets utmaningar, att livet i sig kräver både energi och ansträngning men också när man får vara sjukskriven och när det är hjälpsamt att vara det. Då blir det också lättare att ta upp det i de individuella samtalen”, fortsätter hon.

Av de totala antalet sjukskrivningar i landet handlar 47–48 procent om psykisk ohälsa, och detsamma gäller för Skaraborg. Merparten har en stressrelaterad diagnos.

Därför försöker Christel Martinsson, tillsammans med psykiatrikern Åsa Kadowaki, föra ut ny forskning från Uppsala universitet som visar att upplevelsen av meningsfullhet kan vara mer avgörande för tillfrisknandet än sjukskrivning och vila. 

Forskarna har kommit fram till att utmattning kan vara en existentiell kris till följd av bristande kontakt och meningsfullhet, och kan handla om behov av kärlek och gemenskap eller att få en tydligare arbetsroll. 

”Utöver att det blir produktionsbortfall, blir individen stoppad i ett fack som säger att man är sjuk när man har en utmaning eller kris i livet, men det är ju inte sjukdom. Det handlar i stället om att man behöver återta en individuell styrka och lära sig hantera livet mer balanserat”, säger Christel Martinsson.

Sjukskrivning kan också leda till att man blir mer isolerad, kommer längre ifrån sin arbetsplats och får sämre löneutveckling.

”Inget av det här är hjälpsamt. Har du blivit sjukskriven för något som inte är en sjukdom kan du inte heller blir frisk från det”, säger Christel Martinsson.

Maria Jansson, stabschef på sektorn barn och utbildning i Skövde kommun, bekräftar att sjukskrivningar och rehabsamtal blir ett alltmer omfattande inslag i arbetet.

”Jag deltog på workshopen för att kunna ge sektorns chefer, framför allt rektorerna, fler verktyg för att öka arbetsplatsnärvaron. Att hitta olika ingångar i dessa medarbetarsamtal som många gånger kan vara svåra. Frågan är också angelägen då Skövde kommun fokuserar extra på chefernas arbetsmiljö.”

Hon är noga med att betona att det inte handlar om att ifrågasätta medarbetarnas mående. 

”Mår man dåligt så gör man. Det är viktigt att ta reda på vad det beror på, att identifiera vad som är vad så att man kan sätta in rätt insatser”, säger Maria Jansson.

”Det kan handla om man inte mår bra i arbetslaget eller tycker att ansvaret är för stort. Då hjälper det inte att vara sjukskriven. Chefen har ett ansvar men medarbetaren har också ett ansvar. Det gäller att kunna mötas i att göra rätt anpassningar till måendet.” 

Folkhälsomyndighetens enkäter visar att de flesta upplever att de mår bra, men att det är något sämre ställt bland de yngre. Det är framför allt de som sjukskriver sig.

Samma slutsats drar hälsoföretaget Feelgood i Jobbhälsorapporten 2024, där de ungas korttidssjukfrånvaro är dubbelt så hög. 15 procent av alla mellan 20 och 29 år är borta sex gånger eller mer per år, enligt rapporten.

Christel Martinsson menar att det finns en stor okunskap hos såväl medarbetare som chefer om vad sjukförsäkringen gäller. 

”Man kan inte bara sjukskriva sig själv. De första 14 dagarna har arbetsgivaren rätt att bedöma om medarbetaren får sjuklön eller ej och efter sju dagar måste den sjuka uppvisa ett läkarintyg.”

”Sjuklönen täcker egentligen bara sjukdom som funktions- eller aktivitetsnedsättning. Vi tror att det täcker allt, med det är faktiskt inte okej att sjukskriva sig för att man sovit dåligt eller för att man har en kris, då får man i stället ta tjänstledigt eller semester.”

I satsningen ingår det också att möta vårdcentralspersonal för att ge kunskap om när det inte är hjälpsamt att sjukskriva. Enligt Åsa Kadowaki och Christel Martinsson har sjukvårdens kundorientering där patienten alltid har rätt kommit att bli en black om foten.

”Det vilar ett jättestort ansvar på läkarna kring hur de medicinska bedömningarna görs. De måste våga konfrontera patienterna, och i högre utsträckning prioritera samtal och stöd kopplat till levnadsvanor. För om vi inte sköter sömn, kost och motionsvanor kan vi inte heller förvänta oss att uppnå en god hälsa”, säger Christel Martinsson.

Hittills har projektet mottagits med öppna famnar hos cheferna och fått höga utvärderingspoäng. Även om Christel Martinsson säger att hon är medveten om att detta blir ytterligare en sak i chefernas årshjul av saker att kommunicera med medarbetarna.