Corona – chefens nya mardröm

Coronakrisen har inte bara påverkat chefens arbetsbörda. Den får också chefen att ligga vaken om nätterna på grund av den ökade pressen och oroa sig för allt från att viruset drabbar familj och medarbetare till hur företaget kommer att klara sig. Det visar den kompletterande undersökning som Chef gjort sedan coronaviruset tog greppet om samhället.

Precis före coronasmittans utbredning i Sverige gjorde vi den sömnundersökning som presenteras i denna artikel, men som vi nu alltså valt att komplettera med en separat undersökning om sömnvanorna efter coronautbrottet. Statistiken ser du i grafiken längre ner.

Den ursprungliga undersökningen visar att 51 procent av cheferna sover 5–6 timmar eller mindre per natt en genomsnittlig vecka.

Av frisvaren att döma vet cheferna att detta är för lite och oroar sig för att konsekvenserna bland annat ska bli: ”Att immunförsvaret ska krascha. Att jag ska utveckla någon kronisk sjukdom.” ”Att bli sjuk, dö i förtid, åldras snabbare, sämre återhämtning, förlora vänner på grund av dålig ork och sämre humör…” ”Att min familj drabbas av konsekvenserna (många) av min sömnbrist. Jag slumrar till vid bilkörning.”

5–6 timmar per natt eller mindre är heller ingenting som sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala universitet och psykologen Björn Hedensjö gör tummen upp för. Snittet i hela befolkningen är på sju timmar, så många chefer ligger helt klart under det. Och chefer har mer kognitivt krävande uppgifter, så att sova sämre än snittet är allvarligt”, säger Björn Hedensjö.

Christian Benedict är inne på samma spår:

”Det är oroväckande, inte i första hand för de personer som behöver jobba för de här cheferna, utan för cheferna själva. De tappar nästan en hel natts sömn varje vecka. Du behöver din sömn för att få möjlighet att hantera såväl fysisk som psykisk stress.”

De som svarat på enkäten beskriver just hur de fattat sämre beslut när de varit trötta, hur de tappat humöret och hur de haft svårt att hålla fokus och i stället blivit ostrukturerade. Har de inte farit ut mot kollegerna så har de farit ut mot familjen därhemma. Och plötsligt var det inte bara dåliga beslut och taskigt humör att hantera, utan även ett gnagande dåligt samvete.

”Som chef måste du kunna lösa konflikter på arbetsplatsen, säkerställa kvaliteten på arbetet som görs i gruppen, se till att driva arbetet framåt och så vidare. Vi vet att vi behöver sömnen för att kunna ta bra beslut; bra sömn gör att vi får tillgång till större del av vår mentala kapacitet”, säger Christian Benedict.

Samtidigt understryker han att det inte är självklart att man är en bra chef bara för att man sover sju timmar per natt. Men om man ser till de kriterier som krävs för att vara en bra chef – rätt utbildning, erfarenhet och så vidare – hör sömnen också dit, menar han.

”Har man mycket erfarenhet kanske man kan kompensera ett visst sömnunderskott genom att man tidigare har löst svåra problem. Men det hjälper ju inte om man hamnar i helt nya situationer.”

Det har länge varit något av en jargong att en chef ska jobba hårt och sova lite.

Men att inte sova tillräckligt kan få helt motsatt effekt, menar Christian Benedict och hänvisar till forskning från Karolinska Institutet:

”Där har man kunnat visa att folk som lider av sömnunderskott uppfattas som mindre attraktiva och trovärdiga! Vi använder ickeverbala verktyg undermedvetet när vi möter andra personer och då kan brist på sömn göra att vi uppfattas negativt av andra”, säger han.

Flera svarande i undersökningen är oroliga över att göra ett dåligt jobb – och att bli av med sin chefstjänst just därför. Ytterligare två saker sticker ut när det gäller vad man är orolig för ska hända.

Den ena handlar om att köra bil när man är för trött. Mer än 45 personer skriver att de kört bil när de varit för trötta. Många är rädda för att somna bakom ratten, flera skriver också att de faktiskt har gjort det. Ett par personer nämner att de till och med krockat när de har nickat till.

”Det här är jätteintressant. Det finns mycket forskning som visar hur vi påverkas psykomotoriskt av sömnbrist. Vi blir klumpigare till exempel. Och man har sett att efter 18 vakna timmar motsvarar tröttheten en promillehalt på 0,6. Det kan jämföras med rattfylla, där gränsen går vid 0,2 promille”, säger Björn Hedensjö.

Enligt VTI, Statens väg- och trafikforskningsinstitut, kan trötthet vara en bidragande orsak vid upp till 40 procent av alla bilolyckor. Det här är något som Christian Benedict tycker att man pratat för lite om.

Den andra stora orospunkten är hälsan. Många skriver om hur de är rädda för diabetes, cancer, utmattningssyndrom. Ja, att de ska klappa ihop helt.

Christian Benedict lugnar. Nej, du kommer inte att få cancer bara för att du sover dåligt. Men du måste samtidigt se livet ur ett holistiskt perspektiv där allt hänger ihop – jobb, hälsa, motion, mat och ljus. Han jämför med en ekvation där plus läggs till minus. Har du för mycket minus kommer det att få konsekvenser. Kanske börjar det med en krånglande mage eller en rygg som värker.

Christian Benedict forskar själv kring kopplingen till alzheimer och menar att det inte är en slump att ledare som Thatcher och Reagan drabbades av alzheimer. De närmast skröt om hur lite de sov. Det han nu upptäckt är att det finns ett protein, tao, i nervfibrerna som ”tvättas ur” under natten. Det är ett sätt för kroppen att reparera sig själv för att säkerställa att våra nervceller kan kommunicera med varandra. Om vi inte vilar tillräckligt fungerar inte utrensningen som den ska och det blir en alldeles för hög belastning för hjärnan.

”Det här kan man nu även se hos personer i 20-årsåldern”, säger han. ”Det betyder inte att du får alzheimer, däremot får du minus i ekvationen”, säger han.

Det blir lite av ett moment 22 när man tittar på orsakerna till den dåliga sömnen. Jobbrelaterad stress/oro dominerar stort, följt av allmän stress/oro och familjerelaterad sådan. Men den jobbrelaterade oron borde rimligtvis minska om vi bara kunde sova lite bättre så att vi kunde fatta bättre beslut när vi väl är på jobbet

En av dem som svarat beskriver att hen jobbar alldeles för sent på kvällarna och att det börjar likna ett drogproblem med sena nätter:

”Mitt problem är att jag inte kommer i säng på kvällen på grund av att jag upp-lever att jag har så mycket att göra och aldrig är ’klar’ förrän fram emot midnatt. Sedan måste jag varva ner vilket leder till att jag är uppe länge och kommer i säng alldeles för sent. Som ett drogproblem där drogen är att jag måste stanna uppe för det finns så mycket att göra och att jag dessutom behöver lite egentid där på slutet av kvällen/början av natten…”

Björn Hedensjö menar att det lätt blir problem när gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Den här uppluckrade gränsen manifesteras i mobiltelefonen med hela mejlkorgen som alltid finns en armlängd bort.

”Öppnar man mejlen drar man igång aktiveringssystemet, det är en biologisk process som är raka motsatsen till den avslappning som krävs för att somna. Sovrummet ska bara vara för sömn, sex och läsning; undvik att låta det bli en mediecentral”, säger han.

Christian Benedict går steget längre. Han vill att vi stänger av jobbet långt innan vi kliver in i sovrummet.

”Om du vill gå och lägga dig klockan elva på kvällen och slutar jobba klockan fem har du sex timmar på dig att slappna av och umgås med din familj. Om du är tillgänglig för jobb på telefonen på kvällen skapar det en anspänning även om ingen hör av sig. Det gör att man kan känna sig jagad och att man får kortare stubin”, säger han och fortsätter:

”Det är viktigt är att tänka ’okej, jag har de här åtta timmarna när jag jobbar, sedan måste jag ta hand om mig själv’. Många säger att det inte går, för klockan fem är det så mycket jobb kvar. Men undantaget ska bekräfta regeln – inte bli regeln.”

Risken är då att vi bränner ut oss helt. Att jobba på det viset fungerar i 10–15 år. Sedan kommer de hälsoproblemen vi räds. Då kan det vara helt avgörande att faktiskt stänga av mobilen efter jobbet.

För det är inte så att företaget/organisationen förlorar i effektivitet bara för att du som chef slutar jobba på kvällarna. Snarare är det så att sömnbristen är rena förlustmaskinen. I Storbritannien förlorar man cirka 1,84 procent av bnp på grund av för trött personal på arbetsplatserna. I Sverige skulle det betyda cirka 90 miljarder kronor om året, vilket kan jämföras med att hela statsbudgeten var på 992 miljarder 2018.

Både Christian Benedict och Björn Hedensjö vill avdramatisera sömnproblemen såtillvida att man inte ska jaga upp sig för mycket om man sover dåligt då och då. Det klarar man och kan kompensera för. Det är när man sover dåligt under en längre tid som det är viktigt att ta tag i sin sömn.

De är glada att så få i undersökningen ändå svarar att de tar något sömnmedel, för det är ingen långsiktig lösning. Men Christian Benedict undrar över en sak som vi inte frågade om i undersökningen: alkohol.

”Det är ju skambelagt att fråga om det. Men det är ändå intressant att veta hur många som tar ett glas vin eller en öl för att kunna varva ner på kvällen. Alkohol gör att du producerar mer magsyra, som ger ökad risk för halsbränna. Dessutom slappnar musklerna av, vilket gör att även icke-snarkare börjar snarka och att ständiga snarkare får apnéer…”

Så är man tillbaka i den onda cirkeln. Så hur ska man då göra om man inte somnar?

”Det viktiga för återhämtningen är vilan, försök att inte bli stressad av att du inte kan somna. Kroppen kan delvis återhämta sig ändå, så länge du fortsätter hålla dig i mörkret och inte äter. Att acceptera detta kan hjälpa dig att sova bättre”, säger Christian Benedict.

Och så har han en liten tröst till: En fransk undersökning visade att människor med upplevd sömnbrist sov i snitt en timme mer per natt än de trodde!

Vill du läsa mer är både Christian Benedict och Björn Hedensjö aktuella med var sin bok om sömn, Sömn, sömn, sömn respektive En perfekt natt: Varför du sover och hur du gör det bättre.