Cheftest: Petra Lundh, rikspolischef

”Ett av de svåraste jobben som finns.”

”Självmordsuppdrag.”

”Snart kräver någon din avgång.”

Varningslamporna blinkade rött när Petra Lundh tog över som rikspolischef i december 2023.

”Jag är övertygad om att hon har de kvalifikationer och personliga kvaliteter som behövs för uppdraget”, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) när han presenterade Petra Lundh, som tvekade i flera månader innan hon tackade ja.

I dag, drygt ett och ett halvt år senare, är Petra Lundh i full sving med att återfå polisens stundtals skamfilade rykte, som kulminerade med polischefen Mats Löfvings självmord i februari 2023 och misstanken om ”vållande till annans död” mot dåvarande rikspolischefen Anders Thornberg.

Förtroendet för polisen har ökat sedan Petra Lundh tog över, enligt både SOM-institutets och Medieakademins undersökningar. 

”Petra har kommit in med en nödvändig förändringsvilja. Och gjort det på ett oerhört professionellt sätt. Hon är tydlig, rak, öppen och inlyssnande. Folk är väldigt positiva till henne internt”, säger en hög polischef.

Viljan att förändra, som Petra Lundh själv beskriver med att ”jag drivs av att göra saker lite bättre”, är grunden för att klara de tre uppdrag som regeringen har gett henne.

I korthet går de ut på att:

• Polisen ska bli mer synlig lokalt och förbättra servicen till allmänheten.

• Fler brott ska klaras upp med vassare utredningar.

• Effektivisera styrningen och använda de växande resurserna smartare.

• All förändring måste börja uppifrån. Det är Petra Lundhs regel nummer 1. Därför var hon snabb med att avskaffa regelbundna möten i den 18 personer stora nationella ledningsgruppen.

”Tidigare hade vi möten varje eller varannan vecka. Nu har vi möten när vi behöver. Det kan gå någon månad mellan varje”, säger en person i den nationella polisledningen.

Petra Lundhs jakt på förändring, effektivisering och resultat fick henne också att ändra polisens arbete. Från processtyrt till uppdragsstyrt.

Det betyder mer ansvar och makt till de sju polisregionerna. Och mindre till centrala stabsfunktioner som hr och kommunikation.

”Det viktiga är att ni löser problemen. Jag lägger mig inte i exakt hur”, lyder hennes mantra.

Så här beskrivs det av en regionpolischef:

”Petra ger oss ett mycket större mandat att lösa uppgifterna på vårt eget sätt. Verkligheten i södra Stockholm skiljer sig från Gotland. Då måste polisen kunna jobba på lite olika sätt för att få bästa resultat.”

Hen fortsätter:

”Samtidigt som Petra delegerar och litar på att vi löser vårt uppdrag är hon lättillgänglig om man behöver stöd och hjälp. Hon ringer alltid tillbaka snabbt om hon är upptagen.” 

Att trycka ut fler beslut på regionerna har medfört en utrensning på polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Inte bland personalen, utan i det som i poliskretsar går under beteckningen ”den grova organiserade administrationen” – 589 dokument.

”Det är en enorm massa regleringar, föreskrifter och styrdokument som ibland går emot varandra. Det är en rest från polisens stora omorganisation 2015 då 21 länspolisregioner slogs ihop till en. Dokumenten skulle se till att allt gjordes på samma sätt överallt. Det var new public management med fokus på kontroll och resultatstyrning som gödde byråkratin”, säger en ledande polischef.

Petra Lundh har vänt new public management ryggen. Nu går motorsågen i dokumentskåpen.

Välkommet, enligt många av de personer som Chef har talat med. Så här summerar en av dem:

”Petra vågar ta stora beslut. Hon har lyssnat in och vet att det finns ett brett stöd för en förändring. Hon vill ha med sig medarbetarna. Det gör att man känner sig inkluderad och delaktig.” 

Hen fortsätter:

”Jag tror många underskattar rikspolischefens förmåga att fatta tuffa beslut och driva på framåt. Petra vet vad hon vill och har skinn på näsan. Hon är prestigelös och har inga problem att ändra sig om det visar sig att hon tagit fel beslut. Men det händer inte så ofta. För hon är bra på att ta ’lagom’ många beslut så att de kan genomföras.”

När Rickard Andersson sköt ihjäl elva personer på Risbergska skolan i Örebro i februari var polisen snabbt på plats.

Petra Lundh, som alltid är nåbar på en av sina tre telefoner, blev uppringd av Johan Olsson, chefen för Nationella operativa avdelningen, Noa, strax efter larmet.

Rikspolischefen höll sedan löpande kontakt med medarbetarna i Örebro och ringde till regeringen.

Men hon glömde inte personalen.

”Risbergska berörde alla inom polisen djupt. Och det måste ha varit en enorm anspänning för Petra. Jag blev imponerad av att hon snabbt gick ut med ett videomeddelande med en hälsning till personalen. Det var mycket uppskattat”, säger en av Chefs källor.

Hälsningen kablades ut på Intrapolis, polisens intranät. En kanal som Petra Lundh använder flitigt för att nå ut till polisens 40 000 anställda.

Varje fredag lägger hon och vice rikspolischefen Stefan Hector ut ett videoklipp, 5–10 minuter långt. De berättar vad de gjort och vad som är på gång.

”Filmerna, ihop med hennes Instagram, och interna chefs- och nyhetsbrev gör att även de som aldrig träffat Petra får en känsla av att de känner henne lite”, säger en centralt placerad polis.

Hen fortsätter:

”Petra är också väldigt bra på att ta folk. Hon är jordnära, lättsam, nyfiken och social. Jag tycker att hon är bra i intervjuer också. Hon är ärlig och låter det inte se bättre ut än vad det är, något företrädarna Thornberg och Eliasson ofta gjorde. Hon kan svara ’det där vet jag inget om’. Det inger förtroende”, menar Chefs källor. 

Petra Lundh är inte polis. Och verkar inte heller låtsas. Det är därför hon aldrig bär uniform.

Många poliser som Chef intervjuat är imponerad över Petra Lundhs djupa kunskap. Inte bara om lag och rätt, utan också om polisen. 

Självklart är åren som riksåklagare och tings- och hovrättschef största kunskapskällan.

Men Petra Lundh har också varit med i flera utredningar om polisen. Bland annat Granskningskommissionen om Palmemordet och en utredning om Göteborgskravallerna.

”Hon har en otrolig kunskap om det svenska rättssamhället och kommer in med friska ögon lite från sidan. Petra är inte marinerad i polisen”, säger en fackligt aktiv polis.

Och fortsätter:

”Petra vågar bryta upp det gamla. Och hon var smart nog att kräva en vice rikspolischef vid sin sida, en helt ny tjänst. Stefan Hector har en lång poliskarriär och de kompletterar varandra bra. Petra kan allt om domstolar och åklageri och det Stefan inte kan om polisen är inte värt att veta.”

Petra Lundh har brett stöd bland de anställda i sitt förändringsarbete. Men ska hon lyckas vända Polismyndigheten måste hon få med sig cheferna. De är nyckeln i Petra Lundhs verktygslåda, menar flera av Chefs källor.

Så här säger en:

”Det blir en stor utmaning för henne att se till att de beslut hon fattar följs i hela organisationen. Cheferna måste se till att besluten sipprar neråt.”

Alla chefer?

”Nja, det går naturligtvis inte. Det kommer att finnas de som obstruerar, för att de fått mindre makt. Men jag tror och hoppas att Petra klarar att ta sig igenom det också. För hon är inte rädd för avvikande åsikter.”

Så här beskriver en facklig företrädare:

”Hon har ett prövande förhållningssätt och tror på öppenhet och transparens. Vi hamnar aldrig i öppen konflikt de gånger vi har olika åsikter. Utan vi kan vara överens om att vi inte är överens. Och det har varken jag eller Petra några problem med.”

I fjol sköts 44 människor till döds i Sverige. Några väldigt unga, precis som flera av skyttarna. Även om gängkriminaliteten toppar nyhetssändningar och politiska agendor är polisens och Petra Lundhs arbete så mycket mer.

Det är 1,5 miljoner brottsanmälningar, 1,7 miljoner utfärdade pass och 1,8 miljoner telefonsamtal. Och det är också 50 000 omhändertagna missbrukare och 1 200 romansbedrägerier.

”Att vara rikspolischef är ett av de mest komplexa jobb som finns. Det är som att styra en Atlantångare, som nu också ska ändra kurs. Hittills har hon klarat det väldigt bra. Hon är bra på att förenkla och tydliggöra vad som bör göras, utan att fördumma”, säger en högt uppsatt polischef, och fortsätter:

”Men det tar tid att förändra. Jag hoppas att hon får den tid som behövs. Hennes mandat är på sex år. Men tidigare än så kommer hon att mätas mot leverans. Förtroende är inte för evigt. Hon måste leverera. Och lyckas hon inte, misslyckas regeringen.”

Redan nu kan Petra Lundh bocka av några av polisens mål. Ett är att ha fler patrullerande poliser i uniform.

Målet 2024 var att 60 procent av nettoökningen av antalet poliser ska patrullera. Resultatet blev 86 procent eller 716 fler patrullerande poliser i Sverige.

För få av dem är kvinnor och personer med utländsk bakgrund för att vara representativt för befolkningen.

I maj kom Riksrevisionen med en rapport som gav svidande kritik mot polisutbildningen.

”Trots att regeringen vid flera tillfällen har uttryckt en önskan om en ökad mångfald inom poliskåren är andelen kvinnor om 34 procent (2023, reds anm) och poliser med utländsk bakgrund 7 procent i stort sett oförändrad sedan många år.”

Av de sju regionpolischeferna är två kvinnor, 29 procent. Och i den nationella polisledningsgruppen är 6 av 18 kvinnor, 33 procent. Det i en organisation där andelen kvinnor är 48 procent (68 procent bland de civilanställda).

Den 5 juni klev Petra Lundh in på presskonferensen med justitieminister Gunnar Strömmer med en 2 054 sidor tjock utredning om skärpta straff.

Det skulle hon aldrig ha gjort. I alla fall enligt flera av dem som Chef har talat med. Det är att sitta på två stolar samtidigt. Det ska en rikspolischef inte göra, menar kritikerna.

”Även om jag gillar Petra och tycker att hon är den bästa rikspolischefen jag upplevt är det principiellt fel. Hon har mandat att beivra brott och ska inte samtidigt utreda straffskalor. Jag är förvånad att hon fick fortsätta med utredningen, som hon fick några månader innan hon blev rikspolischef”, säger en av Chefs intervjupersoner.

Bortsett från några frågor till justitieminister Gunnar Strömmer från TT har mediekritiken lyst med sin frånvaro.

Värre var det när Dagens Nyheter granskade några chefstillsättningar när Petra Lundh var riksåklagare.

Under en kort tid anställdes flera personer från Petra Lundhs tidigare arbetsplats Södertörns tingsrätt. Bland annat en rättschef, som i sin tur hjälpte en vän att få ett annat chefsjobb på Åklagarmyndigheten. 

”Allvarligt, riksåklagaren är den yttersta fanbäraren för god etik”, dundrade Louise Bringselius, etikforskare vid Lunds universitet.

”Jag minns att det var skandalomsusat och mycket snack om det internt. Annars var Petra väldigt omtyckt. Hon kom in som en frisk fläkt och gjorde mycket bra. Det var ju hon som drev det omtalade snippamålet till Högsta domstolen”, säger en tidigare kollega.

Som chef för Södertörns tingsrätt var Petra Lundh minst lika populär. 

”Hon förändrade Södertörn så att vi verkligen låg i framkant i domstols-Sverige. Det var fokus på klarspråk, att domar och andra handlingar skulle vara begripliga”, säger en tidigare kollega på Södertörns tingsrätt, och tillägger:

”Men också att bemötandet skulle vara gott. Både mot besökare, målsägare, vittnen, åtalade och inte minst internt. Hon införde en hej-kultur. Alla skulle heja på varandra. Med små medel fick hon oss att trivas och göra ett bättre jobb. Hon är saknad.”

Petra Lundh är inte bara Sveriges första kvinnliga rikspolischef. Hon bröt även könsbarriären som riksåklagare.

Inte illa av mackägarens dotter från Kristianstad. Hennes mamma var hemmafru. Själv säger hon sig aldrig ha karriärplanerat, utan gjort det hon tycker är kul.

”Petra är ett föredöme som chef. Ärlig, tydlig och inte rädd för att säga vad hon tycker”, säger en polischef som gillar motiveringen när Petra Lundh blev utsedd till Årets jurist 2024 av tidningen Dagens Juridik.

”Petra Lundh står för ett klassiskt tjänstemannaideal som utgjort ett kärnvärde i vår svenska rättsstat.”

Oräddheten hänger ihop med hennes första av fyra förlossningar, har hon själv sagt i flera intervjuer.

Dottern Fanny drabbades av hjärtstillestånd vid födseln och fick cerebral pares som gör att hon måste få hjälp med allt.

”Det värsta katastrofen har liksom redan inträffat. Vad mer finns att vara rädd för? Att exempelvis få sparken går liksom aldrig att mäta sig med det som vår familj har genomlevt”, sa Petra Lundh till tidningen Vi.

Den omvittnade effektiviteten hänger också ihop med den traumatiska förlossningen.

”Petra har i flera intervjuer sagt att familjen är viktigast och att hon aldrig jobbat kvällar när de har väntat hemma. Men jag fattar inte hur hon hinner med. Hon är duktig på att prioritera, se det viktigaste och fokusera på det”, säger en nära medarbetare.

Och Petra Lundh tycks kunna göra två saker samtidigt. Som att träna på sin crosstrainer och se tv-serier.

Vad hon helst tittar på?

Tunna blå linjen. Naturligtvis.

Så gör vi Cheftestet: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser kännetecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.