Han älskar när det smäller

När väcktes ditt intresse för fyrverkerier?
»Det började som en studenti­kos historia när jag pluggade på Karolinska Institutet. Vi var ett gäng killar som, liksom alla andra, tyckte om när det pangade och smällde. Därför bildade vi Pyrotekniska klubben. Med tiden har vi fått mer sofistikerad smak.«

Vad är det vanligaste felet man gör när man skjuter raketer på nyårsafton?
»Många tror att det handlar om storlek och att köpa den största pjäsen. Men det är bättre att köpa mindre raketer och ställa dem lite närmare publiken. Försök gärna tajma fyrverkeriet med musik, till exempel ett Händel-stycke, så får du en kraftfull effekt. Komplettera klassiska raketer med bengaliska eldar och romerska ljus. Ha inte bara pjäser som smäller. Bygg upp en dramatik, så att fyrverkeriet är mer stilla i början och blir till ett crescendo i slutet.«

Du bjuder ofta chefer på dina fester som avslutas med fyr­verkeri. Är chefer svårare att imponera på?
»Ja, absolut. Chefer är per definition ett mer bortskämt klientel. De har sett och upplevt mycket. När jag bjuder dem måste jag tänka till, så att fyrverkeriet skiljer sig från annat som de har sett.«

Hur mycket pengar bör man lägga på ett nyårsfyrverkeri?
»Det räcker med 1 000 kronor. För den summan får du en ’fyrverkeritårta’, en mängdraket som skjuter upp flera olika varianter, några romerska ljus samt några ­bengaliska eldar.«

Vad är det mesta du har spenderat?
»100 000 kronor. Men det fyrverkeriet arrangerade vi i samband med en fabriks­invigning och det var ett stort antal gäster. När man slog ut kostnaden per person blev den inte så stor.«

Vilken är din största fyrverkeriflopp?
»Det var i S:t Anton för många år sedan, vi skulle fira en kompis 40-årsdag. Vi gjorde uppskjutningen mitt i skidbacken. Men flera av ’tårtorna’ kom på glid och försvann nerför slänten … Vi fick sedan höra att barnen i byn hade gått runt och smällt smällare hela våren …«