»Miljontals kommer att kunna resa i rymden«

Fråga: Varför är du så fascinerad av rymden?
— Iris Brueggler, redaktör på News.at

Richard Branson: Jag har alltid varit en äventyrare. Som pojke ville jag bli professionell idrottsman, men jag drabbades av en knäskada och kunde inte idrotta mer. Jag fortsatte att utforska min omvärld på andra sätt.
De flesta känner mig som en entreprenör och chef, men  jag har också satt rekord i att resa med luftballong. Jag har rest både över Atlanten och Stilla havet, och 2004 satte jag rekordet för snabbaste resa över Engelska kanalen med ett amfibiefordon. Att utforska rymden genom mitt företag Virgin Galactic är mitt senaste äventyr – och det har gett mig många intressanta tekniska utmaningar.

Att se rymdfärjan Atlantis landa på Kennedy Space Center i Florida för sista gången förra månaden var ett avgörande ögonblick för mig. Det markerade slutet på en epok som startade 1981 när NASA:s rymdprogram lanserades. Sedan dess har rymdfärjorna rest 872 miljoner kilometer och fört ut 355 personer från 16 olika länder i rymden. Jag och mina medarbetare har följt rymdprogrammet med stort intresse, både på grund av att vi driver ett eget företag i samma bransch och på grund av att vi har ett eget intresse av rymdfärder.

Fram till nu har utvecklingen av rymdfärjor och rymdraketer varit en uppgift för stater och regeringar runt om i världen. Under det kalla kriget var det en prestigefråga för USA och Sovjetunionen att vinna rymdkapplöpningen. När USA nu lägger ner sitt rymdprogram, vill den amerikanska regeringen att den privata sektorn ska fortsätta utveckla en ny generation farkoster och plattformar för rymdforskning och rymdresor.

Vi på Virgin Atlantic har antagit den utmaningen och har planer på att arrangera rymdresor från vår bas i New Mexico inom två år. NASA kommer att skifta fokus och designa och bygga ett rymdskepp för långa distanser, med namnet Orion, som de hoppas ska kunna transportera människor till asteroider mellan år 2025 och 2030.

Fråga: Tror du att människan någonsin kommer att kunna lämna jorden och bo på andra planeter?

 – Iris Brueggler, redaktör, News.at

Richard Branson: För några år sedan planerade Google och Virgin ett första april-skämt. Samma dag skulle jag hålla ett tal i Las Vegas. I slutet av talet berättade jag för publiken att jag hade en exklusiv nyhet: Jag skulle starta ett nytt projekt som hette Virgle, vars syfte var att kolonisera planeten Mars och bygga en stad där.

Jag släppte inte många detaljer, men visade stor entusiasm och förklarade hur Google-grundarna Larry Page, Sergey Brin och jag nu letade efter volontärer som kunde tänka sig att åka på det första uppdraget. Ivriga äventyrare forsade fram till scenen och det är ett tecken på att intresset och längtan efter att utforska nya världar är lika stort som i början av rymdåldern.

Det kan ta lång tid innan ett privat företag lyckas nå och kolonisera andra planeter, men de projekt som finansieras av stater och regeringar ser ut att kunna nå Mars inom en generation.

Fråga: Du har tagit dig an en mängd olika välgörenhetsprojekt, men just nu dör tusentals människor i Afrika för att de inte har något att äta. Skulle det inte vara bättre att investera dina pengar i Afrika i stället för i rymdprojekt?


– Iris Brueggler, redaktör, News.at

Richard Branson: Jag tror att vi måste göra både och. Vi måste utnyttja de resurser som finns hos världens regeringar, frivilligorganisationer och företag för att möta de utmaningar som svält, fattigdom och klimatförändringar orsakar.  Men det får inte vara på bekostnad av utveckling och innovation. Utforskningen av rymden har ett bredare syfte. Den kan bidra till att hitta lösningar på hur vi ska tackla klimatförändringarna och minimera dess effekter.
Vi kommer att introducera helt nya kunder i rymden: den breda allmänheten. När de första kommersiella flygningarna startade för mer än hundra år sedan (genom en zeppelinare i Tyskland) ledde det till att utvecklingen inom flygindustrin utvecklades blixtsnabbt, efterfrågan på flygresor ökade, och priset  på resor minskade vilket gynnade alla. Att ha råd att resa i en omloppsbana runt jorden kommer att vara omöjligt för medelsvensson under ganska lång tid framöver. Men resor där man skjuts upp i rymden och inte kretsar ett varv runt jorden kommer att vara en möjlighet för miljontals människor inom det närmaste decenniet.

Den teknik som vi använder oss av på Virgin Galactic kan komma att hjälpa oss att nå bortom den begränsning som satts av de jetmotorer som uppfanns för cirka 50 år sedan, och som utgör grunden för att vi kan flyga från en punkt till en annan på jorden. Om vi skapar en innovation som underlättar för rymdresor, kommer den också att kunna minska tiden för flygresor på jorden. Det borde vara möjligt att utveckla »rymdflygplan« som kan resa mellan London och Sydney på bara några timmar.

Vårt rymdprogram har som mål att vara så framåtblickande som möjligt. Våra farkoster är nästintill helt återvinningsbara, och det är den viktigaste innovationen för att kunna minska kostnaden för transporter i rymden. Vårt första mål är att bygga en verksamhet för rymdturism, men jag hoppas också att vi kan använda Virgin Galactics teknologi för att utveckla ett företag där vi kan skjuta upp små satelliter och utföra vetenskaplig forskning i rymden.
Rymdforskning är livsviktigt för mänsklighetens framtid. När statliga myndigheter lägger fokus på andra områden, är det avgörande att vi plockar upp stafettpinnen och ger oss ut på nya äventyr för att utveckla säker, ren och kommersiellt gångbar teknologi för rymdresor, och jag tror att det kommer att göra skillnad för vår planet.

Fotnot: © 2010 Richard Branson (Distributed by The New York Times Syndicate).