Resultat av kortare arbetstid: ”Sjukfrånvaron har minskat”

Sektor vård och omsorg i Skövde kommun har testat arbetstidsförkortning i två års tid.

Projektet är en helt egen variant som dessutom ger de anställda ett incitament att jobba mer kvällar och helger. När de jobbar sådana tider får de en tidsbonus som delas ut i förkortad arbetstid. 

Normalt arbetar kommunens undersköterskor 37 timmar i veckan, de som ingår i projektet jobbar i stället 33–34 timmar i veckan. Arbetstidsförkortningen kan främst tas ut som kortare arbetspass i stället för helt lediga dagar. 

Pilotprojektet har förlagts till kommunens största äldreboende, Tomtegården, samt två hemtjänstenheter och två korttidsavdelningar, sammanlagt ingår 160 medarbetare.

Det har pågått under vårar och höstar sedan hösten 2022, med uppehåll under somrarna för att det blev för svårt att lösa schemaläggningen med alla timvikarier.

”Först och främst handlar det om att skapa mer tid för återhämtning och en bra arbetsmiljö som gör att personalen trivs och vill fortsätta jobba som undersköterskor. Vi behövde göra något nytt och annorlunda för att klara de utmaningar vi har framöver. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med lön, i stället måste vi bli bäst på arbetstid”, säger Lena Persson, chefscontroller och enhetschef på vård- och omsorgssektorn i Skövde. 

Arbetstidsförkortningen blev också ett sätt att hantera den heltidsnorm som kommunen infört från januari 2020, som gav viss överkapacitet och stora utmaningar vid schemaläggning.

Lena Persson, som är mamma till grundidén, gjorde en utvärdering efter första året och är nu mitt uppe i tvåårsutvärderingen. 

”Vi har förlängt projektet i flera omgångar, vilket är jättebra. Vi vet att resultaten ofta är väldigt positiva från början och att den effekten avtar med tiden. Det är därför lätt att dra för stora växlar på korta pilottester”, säger Lena Persson.

Personalen har fått svara på tre frågor varje månad, kring sin ork och energi och vad de tycker om sitt schema. 

”Det var jättepositivt i början, men minskade sedan något precis som vi förutsett. Viss enkättrötthet spelar in, men också att det hände andra saker i omvärlden. Bland annat infördes de nya arbetstidsreglerna för dygnsvila den 1 oktober 2023. Vi fick ett sämre resultat då, men kan ju inte helt veta vad det beror på.”

Sammanfattningsvis ser Lena Persson en positiv trend när det gäller måendet.

Sjukfrånvaron har tidigare varit hög, runt 10 procent, men sjönk rejält från början för att sedan öka något igen. Men den är fortfarande betydligt lägre än före arbetstidsförkortningen.

Hon ser framför allt ett tydligt positivt resultat på sjukskrivningar som varar längre än 15 dagar. Om man jämför den totala sjukfrånvaron 2022 med nuläget har minskningen varit dubbelt så stor hos dem med arbetstidsförkortning, jämfört med dem som har ordinarie arbetstid. 

I delrapporten efter våren 2023 anges att en minskad sjukfrånvaro till 7 procent skulle innebära direkta minskade kostnader på 10 miljoner kronor. Utöver den rent ekonomiska vinsten finns stora kvalitetsvinster i form av personalkontinuitet, kompetens och effektivitet, samt en positiv effekt på utmaningen att hitta och anställa personal.

Lena Persson har inte hunnit utvärdera personalomsättningen än, men tror utifrån det hon sett att även den sjunkit: 

”Vi får så många positiva signaler.”

Att räkna ut arbetstidsförkortningen och schemalägga är dock arbetskrävande för cheferna. Lena Persson menar att de behöver hitta sätt att förenkla administrationen kring schemaläggningen. 

”Kanske kan vi ta hjälp av AI.”

De har även behövt anställa några fler undersköterskor. 

”Jag hoppas verkligen att vi får fortsätta. Jag skulle ju inte kläckt idén om jag inte trodde på den. Jag kan bara hoppas att vi lyckas långsiktigt.”

Hon har också fått många frågor från de övriga medarbetare i kommunen som undrar när de får vara med. Men beslutet ligger inte hos henne. Det är ett politiskt ställningstagande.