Mindfulness i sig själv är inte längre gott nog. Det behöver kompletteras med två nya nyckelbegrepp i ledarskapet:
osjälviskhet och medkänsla. Det visar en ny undersökning som mindfulnessexperten Rasmus Hougaard gjort
tillsammans med HBR.
I dagens digitala era attackeras vår uppmärksamhet från alla håll. Det gör att vi kan sitta i timmar och ha all den kunskap vi behöver men ändå inte ha fokus nog för att lösa en uppgift.
Räddningen, har vi fått lära oss, är mindfulness, som tränar upp både fokus och närvaro. Tekniken har, med forskningens hjälp, blivit alltmer rumsren i ledningsgrupper och ute på arbetsplatser.
Men mindfulness räcker inte. Det menar Rasmus Hougaard, som med sitt företag Potential Project har arbetat med mindfulness på ledande globala företag i mer än tio års tid.
Rasmus Hougaard har personligen tränat åtminstone 50 000 ledare över åren och ser en tydlig ledarskapskris, som han beskriver så här:
20 miljarder dollar spenderas på ledarskapsträning varje år. Trots detta uppger endast 13 procent av medarbetarna att de är engagerade i sitt jobb, enligt forskning som han sammanställt. 77 procent av ledarna anser att de gör bra ifrån sig, 82 procent av medarbetarna påstår motsatsen. 35 procent kan tänka sig att avstå från en löneförhöjning mot att chefen får sparken.
”Arbetskraften blir allt yngre, de är oengagerade, tycker inte att jobbet är meningsfullt och känner sig inte tillfreds.”
Rasmus Hougaard ställde sig därför frågan: Vad krävs för att skapa ett ledarskap som på djupet engagerar människor och skapar meningsfullhet i uppgiften?
Frågan tog skruv när Accenture, som hans företag arbetat med i fyra års tid, berättade att man inte längre var så relevant för sina medarbetare som man ville vara. Vd Pierre Nanterme meddelade att de skulle skrota de ”performance reviews” som de använt i 30 års tid för att de inte längre fungerade. ”Våra medarbetare vill ha mening, syfte, engagemang och välbefinnande, de är inte bara ute efter lönechecken. Våra ledare kan inte möta detta behov, vi måste därför tänka om totalt”, berättade han i Washington Post 2015.
Detta blev startskottet för Rasmus Hougaard och hans medarbetare, som därefter intervjuat över 200 ledare från Accenture, Microsoft, Google, Marriott, Cisco och andra stora organisationer för att förstå deras verklighet, vad som fungerar och inte. De har läst mer än 1 700 forskningsartiklar om neurovetenskap samt ett antal ledarskapsböcker, och tillsammans med Harvard Business Review genomfört undersökningar och utvärderingar av 35 000 ledare.
Slutsatsen blev att ledarskap alltid startar med självmedvetenhet. En framgångsrik ledare måste förstå sig själv, därefter sina medarbetare och sin organisation. Mindfulness är ett bra fundament men det bör kompletteras med två nya begrepp; osjälviskhet och medkänsla.
I början av november var Rasmus Hougaard i Sverige och presenterade The mind of the leader: Mindfulness, selflessness and compassion, och i mars kommer hans nya bok med samma namn.
Här är de tre centrala begreppen i hans studie:
1) Osjälviskhet
95 procent av ledarna som Rasmus Hougaard intervjuade ansåg att osjälviskhet (selflessness) är en avgjort viktig egenskap för ett framgångsrikt ledarskap.
”De senaste 30–40 åren har företagen gått från att vara en samhällsservice som skapade jobb och välfärd till att i och med introduktionen på börsen ställa helt nya krav på vinster och sista raden-resultat. Det har skapat en era av ledare som fått stora bonusar och blivit glorifierade, vilket i sin tur lett till egoism och narcissism.”
Rasmus Hougaard menar att osjälviskhet är det motmedel som krävs.
”Det viktigaste för en ledare är att hålla sig ur vägen och lyfta fram sina medarbetare, att ge dem allt beröm men själva ta på sig klagomål och skäll. Ju mer chefen kan stå tillbaka, desto mer framgångsrik blir hen.”
Mindfulness och medkänsla har erkänt stöd i forskningen men det finns även vetenskapliga bevis för de positiva effekterna av osjälviskhet, menar han.
När ledare lyckas frigöra sig så att det inte längre handlar om dem utan de ser till den större bilden, ger det ökat engagemang, starkare teamkänsla, igenkänning och innovation. En studie som han refererar till handlar om vikten av att inte prata i termer av jag, mig, mitt, mina. Ledare som i sin vokabulär utgår mer från andra än sig själv uppfattas som starkare och mer framgångsrika än de som pratar utifrån sig själva.
Att kunna känna medkänsla med sig själv och med andra har visat sig vara en mycket viktig ledaregenskap.
Ett bra exempel på en medkännande ledare som Rasmus Hougaard lyfter fram är Ciscos vd, Chuck Robbins. Han ser till att bli meddelad så fort någon i företaget för-lorar en nära anhörig eller råkar ut för en olycka så att han inom 48 timmar kan höra av sig med ett personligt meddelande.
Överraskande nog fann Rasmus Hougaard att empati är något helt annat än medkänsla, och att det tvärtom kan bli ett verkligt problem för ledare.
”Det har framhållits som viktigt för att det bygger positiva kvaliteter i team, men empati kan få oss att gå fel som ledare.”
Dels har man mer empati med män-niskor som liknar en själv, dels gör empati oss trångsynta – det är svårt att känna empati med mer än en människa åt gån-gen, är hans argument. Det triggar också känslor och skapar stress, vilket kan få dig att fatta sämre beslut eftersom du inte kan vara rationell och se hela bilden.
”När man känner empati går man in och delar den andres känslor och lidande, vilket inte är så konstruktivt utan tvärtom dränerar dig på energi. En medkännande chef tar inte på sig den andres lidande och mår lika dåligt, utan blir i stället lösningsorienterad så att hen kan hjälpa personen i stället för att bara tycka synd om den”, säger han.
Chefboken
Ta en genväg till kunskap
Chefboken är ledarskapsböcker sammanfattade till 30 min läsning eller lyssning!
Med Chefboken appen får du:
Sammanfattad måsteläsning för chefer
Tillgång till Chefbokens digitala bibliotek med över 150 titlar
"Mångfaldsparadoxen" är en praktisk handbok i mångfald och inkludering som låter dig och ditt team skapa ert eget framgångsrecept. Författaren Sofia Falk, har lett så kallade D&I-projekt (diversity and inclusion), på över 100 organisationer och ger dig metodiken, lärdomarna och de skräckexempel och framgångssagor hon stött på. Läs eller lyssna på 30 min i Chefboken-appen!
Alltfler studier pekar på att goda sociala relationer är avgörande för vår hälsa. Psykologen Katarina Blom ger en djupare förståelse för vår sociala hjärna.
Engagemanget på jobbet har tagit stryk under pandemin.
Men det finns flera enkla saker som du som chef kan göra direkt för att vända trenden.
Vilket av tipsen tänker du börja med?
Arbetsgivaren får ett större ansvar för att bedöma vad friskvårdsbidraget får användas till. Det blir resultatet när Skatteverket tar bort den exempellista på aktiviteter som tidigare funnits. Det är den stora – och enda – nyheten kring friskvårdsbidraget 2022.
Sönderstressad inför jul? Gör ett beteendepsykologiskt experiment. Pandemin ger dig alla ursäkter du behöver för att tacka nej och istället hinna njuta av allt det vackra – och lämna in budgeten. Det säger beteendepsykologen Niklas Laninge.
De psykiska ohälsotalen skenar. Men det måste inte vara komplicerat att sätta in åtgärder på arbetsplatsen. ”Ibland behövs det inte mer än att chefen följer upp den anställda”, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Allt fler tar längre ledigheter och passar på att sitta på annan ort och jobba. Men det innebär en risk att du får sämre koll på hur mycket paus du får från jobbet.
På BillerudKorsnäs är inte bara produkterna hållbara utan även deras ledare. Men vad innebär det i praktiken?
”För mig betyder det att jag får verktygen för att utveckla både mig själv och medarbetarna och att jag bidrar till en bättre värld”, säger Louise Wohrne, Director Sustainability och Public Affairs, på BillerudKorsnäs.
Ta hjälp av forskningen för att förebygga psykisk ohälsa på din arbetsplats. Nu finns en ny sammanställning över 32 vetenskapliga studier som visar hur du kan göra.
Datadrivna arbetssätt går idag igen i de flesta organisationer, men att mäta den konkreta effekten av kompetenshöjande initiativ är ännu en utmaning. Dessa nyckeltal kan hjälpa till med mätbarheten.
Framtidens yrkesroller kommer till stor del att axlas av de redan anställda. Men hur ska företagen lyckas utveckla dagens arbetsstyrka så att den klarar morgondagens uppgifter? En ny ledningstjänst kan vara en del av svaret menar McKinsey.
Går ditt budskap inte igenom datorskärmen? Eller behöver du lägga dyrbar arbetstid på att tolka vad kollegan egentligen menar? Då är det läge att fila på det digitala kroppsspråket.
Arbetsgivare skissar på formerna för hur distansarbetare kan börja återvända fysiskt till arbetsplatsen. Så här kan du tänka kring de potentiellt svåra samtalen med de anställda.
Fjolårets korttidspermitteringar är förbi. Advokat Charlotte Forssander ger sin bild av vilka frågor som istället seglat upp inom det arbetsrättsliga området.
Kompetenta ledare ger friska och motiverade medarbetare. Dessutom leder bra chefer till hög lönsamhet. Trots detta är det svårt för chefer att få tid och budget för upskill. De som inte kompetensutvecklas riskerar istället att hamna på efterkälken och dra hela företaget med sig.
Vi har lång erfarenhet av företagsanpassade utbildningar i klassrum, online och i blended learning-form. Välj det upplägg som passar din organisation bäst.
"Mångfaldsparadoxen" är en praktisk handbok i mångfald och inkludering som låter dig och ditt team skapa ert eget framgångsrecept. Författaren Sofia Falk, har lett så kallade D&I-projekt (diversity and inclusion), på över 100 organisationer och ger dig metodiken, lärdomarna och de skräckexempel och framgångssagor hon stött på. Läs eller lyssna på 30 min i Chefboken-appen!
Artikeln du vill läsa är låst. Du behöver logga in på chef.se för att fortsätta läsa. Det är enkelt och kostnadsfritt, allt som behövs är din mailadress.
Digitalt innehåll
Du får obegränsad tillgång till allt kostnadsfritt innehåll på chef.se
Digitalt innehåll
Du får obegränsad tillgång till allt kostnadsfritt innehåll på chef.se
