chef-tidsoptimist

Lär dig älska tidsoptimisten

Är du irriterad på medarbetare som ständigt kommer för sent så är det bara ditt problem. För hur sur du än blir kommer det aldrig att bli någon skillnad.

Har du medarbetare som inte kan passa tiden? Du tittar lite ogillande på klockan när de dyker upp, men det verkar inte beröra dem särskilt mycket. ‘Förlåt, jag ska bättra mig’, mumlar de.

Men någon bättring blir det sällan. Hopplösa människor, kanske du tänker. Men å andra sidan märker du att tidsglidarna ofta jobbar hårt när de jobbar. De är idérika och levererar över lag väldigt bra resultat.

Läs också: Bästa tipsen till tidsoptimisten

Det är den goda nyheten. Den tråkiga nyheten är att de aldrig kommer att bättra sig. De har nämligen opunktligheten i sig, de kommer för sent också när de har gott om tid.

En som fascinerats av fenomenet är Werner Silfverskiöld, läkare och tidigare chef för Psykiatriska kliniken i Halmstad. Det är på de många årens erfarenhet i vården som han bygger sina slutsatser.

Enligt honom befolkas västerlandet av två sorters människor – de välordnade och de oordnade. De uppför sig olika och förändras i grunden mycket lite genom åren.

De välordnade beter sig ungefär som förväntat. De sköter sig i samhället som det är tänkt och utgör därför »normen«. Det är de oordnade som väcker anstöt och sura miner.

Oordning är nära förknippad med opunktlighet. Oordnade människor är nästan alltid opunktliga och tvärtom. Att inte passa tiden har inget med viljan att göra och de opunktliga har svårt att ändra på sig. Då är det väl något sjukligt?

Nej, snarare är det hos de välordnade man hittar tvångsneuroser som tar sig uttryck i småaktighet och pedanteri.

Oordningen, opunktligheten har sina orsaker i hur hemmiljön och värderingarna där såg ut under barndomen, enligt Silfverskiöld. Sannolikt var det inte så noga med tider, föräldrarna stod inte med klockan i hand.

Många av tidsglidarna är personer som älskar friheten. De avskyr alla former av tvång, och att passa tider kräver underkastelse. Det väcker ett trots mot auktoriteter och en lust att gå egna vägar. Genom att dra ut på tiden, visar den opunktlige att den inte lyder befallningar.

Omvärlden tror gärna att bristen på ordning beror på individens karaktärssvaghet. Men så är det inte, menar Werner Silfverskiöld. Symptomen är generella och lika hos nästan alla oordnade och har samma orsaker.

Deras kännetecken är tydliga:

  • De är alltid opunktliga utom när det är katastrof på gång.
  • De kommer aldrig för tidigt.
  • De kommer ungefär lika mycket för sent till olika situationer, till exempel tio minuter till jobbet, en kvart till ett möte, 20 minuter till en middag.
  • De har en lång rad standardursäkter i bakfickan. Inga direkta lögner men klara hinder i vägen, som barnen som dagisvägrade, bilen som krånglade, köerna som proppade, hissen som stod.
  • De kommer nästan aldrig för sent till tåget eller flyget. I sista minuten kanske, men de hinner.
  • De tror inte folk tar illa upp för att de är sena.
  • De har ingen riktig tidskänsla och de glömmer ofta tiden.
  • De försöker kompensera sig genom att jobba extra hårt eller vara extra trevliga.

Vilken chef vill ha så svårstyrda medarbetare? Werner Silfverskiöld svarar:

”Folk som är opunktliga har ofta en utmärkt ordning i huvudet, även om det kan vara smått kaotiskt i deras vardagstillvaro. De är ofta kreativa och nyskapande.”

Ta Albert Einstein till exempel. Han var nära att bli utkastad från Tekniska högskolan i Zürich, eftersom han struntade i saker och aldrig kom i tid. Men han var en av världens främsta fysiker och fick Nobelpriset.

Eller Olof Palme, Sveriges statsminister, beundrad för sin begåvning och skarpa tunga. Han kom alltid för sent.

Före detta trestegshopparen Christian Olsson är en annan. Alltid en kvart försenad, enligt kamraterna. Han tillhörde världseliten i friidrott med sina tre VM-guld och två EM-guld.

Tidsglidarna känner sig ofta orättvist utpekade. De är avvikarna från normen som upprätthålls av de punktliga. Samhället hyllar exakt punktlighet, trots att tidsmarginalerna krymper för nutidsmänniskan som ska hinna allt och som ständigt ser sina tidsscheman saboterade av den moderna tekniken.

Men för att arbetslivet ska fungera måste det finnas struktur och reda. Det är en förutsättning. Och det ligger i chefens uppdrag att se till att ordningen upprätthålls om det ska bli resultat och målen ska nås.

De opunktliga då? De får hoppas på att chefen köper förklaringen att det är ett mänskligt drag som ofta är starkare än individen själv.

Som chef får man helt enkelt bestämma sig för om det är ett problem eller inte och agera därefter. Stör det verksamheten och affärerna – eller blir du irriterad bara av ren automatik?

Läs också: Gratis checklista för utvecklingssamtal och medarbetarsamtal

Relaterade artiklar

Jaques i kavaj framför en mur.
Konflikthantering

Chefen på Kumla: ”Vi får svårt att ha kontroll”

Överbeläggning och nya gängbeteenden gör tillvaron inne på Kumlaanstalten mer riskfylld.
”Vi får mer och mer svårt att ha kontroll över våra avdelningar”, säger anstaltschef Jacques Mwepu och ger sin bild av svensk kriminalvård, i det nya avsnittet av Chef Dilemma.

 

Helena Martini, HR-chef på fastighetsbolaget Atrium Ljungberg, ser hälsokontroller för medarbetare som en investering. Foto: Christoffer Edling
Annonssamarbete Chef + Werlabs

Enkelt hälsotest lyfter prestationer på jobbet

”Det är att visa omtänksamhet i handling”, säger Helena Martini, HR-chef på Atrium Ljungberg, om den hälsokontroll som har blivit ett viktigt redskap och en uppskattad del av arbetet med hållbara medarbetare.

Katarina Ageborg i förgrunden och Cissi Elwin i bakgrunden. De står ute i en trädgård och vid Cissi står Katarinas svarta hund.
Konflikthantering

Astra Zenecas Sverige-vd: ”Man vill känna sig stolt"

Hur är det att leda medarbetare på ett bolag som hamnar mitt i mediestormens öga? Det vet Astra Zenecas Sverige-vd Katarina Ageborg. I det nya avsnittet av Chef Dilemma beskriver hon vaccin-turbulensen, inifrån den svensk-brittiska läkemedelsjätten.

linda_waxin_kronikor
Arbetsmiljö

Linda Waxin: ”Vågar du skapa dålig stämning?”

”Många som känner mig ytligt kommer att ha väldigt svårt att tro på detta. Men jag är en av de många kvinnor som hållit tyst”, skriver Chefs krönikör Linda Waxin.
chefdilemmacissielwinmicaelbyden
Konflikthantering

Nytt poddavsnitt: Cissi möter Årets Chef

I nya avsnittet av podden Chef Dilemma sätts Micael Bydéns ledarskap på prov när Chefs chefredaktör Cissi Elwin ställer honom inför en rad tänkta dilemman.

Porträtt av Patrik Hofbauer, bild med en kvinna som tittar misstänksamt på en annan kvinna.
Konflikthantering

Chef Dilemma: Jag tror min chef försöker mygla – vad gör jag?

Ta tag i tveksamheter. Omedelbart. I veckans dilemma ger Svenska Spels vd och koncernchef Patrik Hofbauer råd till en projektledare som upptäcker att en chef slirar med etiken.
Med ett verktyg för strukturerad och tydlig feedback har Johan Isacsson på Skandia lyft sitt team rejält.
Annonssamarbete Chef + Rolf

Han hittade succémetoden för bättre ledarskap

Glada medarbetare, hög kundnöjdhet och dubblad försäljning. Möt chefen som ser sina medarbetare som Formel 1-förare och regelbundet tar in dem i depån.

Petter Wåhlberg, anstaltschef för Storboda. Foto: Martina Huber
Beslutsfattande

Anstaltschefen: ”Man kan inte pausa ett fängelse”

Coronakrisen har skruvat upp pressen på chefer inom Kriminalvården. Ett tufft läge har blivit tuffare. ”Vi alla klarar av lite mer än vi tror”, säger anstaltschefen Petter Wåhlberg.