”Jag vill bidra med kärlek och ljus”

När Ida Texell öppnar munnen för att prata om sitt ledarskap gäller det att spetsa öronen och hänga med. Fort går det, orden forsar fram och bitvis liksom eldar hon upp sig själv, särskilt när det handlar om det som ”skaver”. Sådant som hon ser som sin främsta uppgift att rätta till.

”Det ljus som offentlig sektor skapar i människors liv är otroligt fint. Varje dag när jag går till jobbet bidrar jag till att barn kan lära sig läsa, att den äldre på äldreboendet får den där goda smörgåsen eller att snöröjningen fungerar. Vi finns verkligen nära människor från vaggan till graven och det tycker jag är hedervärt.”

I Upplands-Bro kommun finns det mycket arbete att göra på alla nivåer. Det var också anledningen till att hon tog jobbet som kommundirektör där.

”Två pojkar hade blivit skjutna utanför en skola i Upplands-Bro året innan och jag tänkte att det här är ett stort problem, den här kommunen behöver hjälp.”

Tre år senare har hon bland mycket annat höjt medarbetarnöjdheten avsevärt, fått ordning på budgeten vilket bidragit till att kommunalskatten kunnat sänkas för första gången på 40 år, bidragit till wifi på öppna gator och torg för att höja inkluderingen för dem som inte har uppkoppling hemma. Upplands-Bro har dessutom blivit nominerad som Årets digitaliseringskommun. Ida Texell refererar till sin mammas uppfostran med att ”testa en gång” när hon beskriver framgångarna med digitaliseringen: ”Får jag verkligen göra det här?” kunde cheferna under henne säga.  

”Jag litar jättemycket på mina medarbetare, och vill att de ska pröva sina idéer. Jag är ganska peppande som chef.”  

Ida Texell tillhör inte dem som alltid vetat att de ska bli chefer. Snarare är det sammanhangen och viljan att förändra som fört henne till chefsrollen. Född och uppväxt i Kristianstad med en pappa som var läkare och mamma sjuksköterska, har hon viljan att ständigt göra gott med sig från barnsben. 

Pappan var ”jävligt hård” och tyckte att man ska kämpa in i kaklet medan mamman tyckte att ”prova du en gång om du gillar det, annars är det bara att låta bli.” Hon ser tydligt att hon har fått med sig det bästa från båda sidor. Som 18-åring flyttade hon till Lund och började plugga till brandingenjör.  

Första stora chefsjobbet var som operativ chef på Räddningstjänsten Syd i Malmö med 600 anställda. Än idag är det där hon har gjort sin stoltaste dag i yrkeslivet någonsin. På den tiden åkte brandkåren på hjärtstoppslarm för vuxna, men inte barn. Anledningen var trams, enligt Ida Texell. Det fanns inte några behandlingsanvisningar för HLR på barn i brandbilarna, bara i ambulanserna. En outnyttjad resurs som hon inte kunde acceptera. ”Då får vi se till att lösa det här med behandlingsanvisningar”, tänkte hon. 

”Jag vet att jag hade kunnat få lämna mitt ämbete på dagen för det jag gjorde. Jag såg till att utbilda brandmännen själv och gav mandat att ändra larmkoden. Den 20 april 2011 åkte vi ut på ett larm där en bebis i Rosengård, en dag gammal, hade slutat att andas. Vi räddade flickans liv och om jag skulle fått gå hade det varit värt det.”  

Men hon fick inte lämna, tvärtom blev det ringar på vattnet med ändrade regelverk som följd. Högt uppsatta chefer kallade initiativet ”Lex Ida” och efter ändringen har fler barn kunnat räddas tack vare den högre beredskapen vid larm. 

Idag är det ett i raden av exempel på hennes värderingsstyrda ledarskap, när hon tagit ett obekvämt beslut som har normerat om hela system. För Ida Texell är det som att något annat alternativ inte finns, än att förändra. Hon ser det lite som sin viktigaste uppgift som ledare, att åtgärda sådant som inte fungerar. Efter flera år med kris som vardag inom räddningstjänsten, beskriver hon ledarskapet under pandemin som något helt exceptionellt.  

Upplands-Bro kommun fanns inte på listan över att ens få tillgång till att vaccinera personer på hemmaplan, men med idogt arbete och dialog löste Ida Texell den frågan.

”Vaccinbussen som står här nere nu är ett exempel på vad vi har uträttat under pandemin. Det kan tyckas litet, men det är inte det. Närheten till vaccin kan vara avgörande.”

Hon kämpade hårt för barn och unga när corona-restriktionerna bidrog till att fritidsgårdar och idrottshallar skulle hålla stängt.

”Orosanmälningarna bara ökade och jag undrade på vilka grunder man fattat det här beslutet, jag vet ju att många av de här ungarna for väldigt illa och det gjorde ont i mig så jag ringde Barnombudsmannen. Jag var en av dem som gjorde sin röst hörd, det blev lite turbulent…”

Att hon är modig, handlingskraftig och alltid tar striden har varit en av framgångsfaktorerna genom hela karriären, i kombination med något som hennes medarbetare närmast beskriver som sann kärlek. Men det har också kostat på.

Den mest utmanande tid hon upplevt under sin karriär var åren som räddningschef på Brandkåren Attunda, där 93 procent av de 300 medarbetarna saknade förtroende för ledningen när hon började. Hon såg hierarkierna redan första dagen. Cheferna hade flotta kostymer och högsta chefen sin egen parkeringsplats, så hon började jobba med mänskliga rättigheter och allas lika värde.

”Jag började i juli och bestämde att vi skulle gå i Prideparaden i augusti samma år. Det var inte så populärt. En dag låg det en anonym lapp på mitt skrivbord med texten ’Du ska akta dig’…”

Flera påtryckningar skulle det bli, med både rena hot, kränkningar och könsord, men den här första gången lät hon det bara passera.

”Jag tyckte mest att det var fegt. Jag tar mig ofta tid för människor och jag tycker att man får stå för vad man tycker, att skriva en lapp leder väl ingenstans? Men jag tänkte att de ville testa hur mycket jag pallade, jag hade ju bara varit där några veckor.”

I ärlighetens namn blev Ida Texell mest triggad och tänkte att ”här finns det något att jobba med.” Enligt henne fanns det vid den här tiden väldigt få öppet homosexuella personer inom svensk räddningstjänst. Tre år senare hade hon skapat förutsättningar för Sveriges första HBTQ-certifierade brandstation.

Hon har varit nominerad till Årets chef 2019, och även fått en rad andra utmärkelser. Hon betonar att hon deltar för teamets skull och de som nominerat henne.

”Jag blir väldigt glad över att tänka att vi är ett team som kan få betyda något för någon annan. Varje dag när jag kommer in här på kontaktcenter så fylls jag ofta av en känsla av att vi tillsammans ska göra något riktigt bra idag.”

Och bra går det. Men hur vände hon egentligen en kommun med blödande ekonomi till historisk skattesänkning på mindre än tre år?

”Jag räknade om volymerna. När jag kom behövde budgeten kapas med 200 miljoner, och det gjorde vi faktiskt på bara några månader. Alla hade lagt fram sina budgetar i stuprör utan att egentligen prata med varandra. Om man åker på en hajk måste inte alla ha med sig tandkräm utan det räcker ju med att en har och delar med sig. Jag såg till vad alla kunde bidra med, omförhandlade hyror och bara ”cuttade” det som inte behövdes.”

Liknelserna med scoutlivet kommer naturligt för Ida Texell som är ordförande för scoutrörelsen i Sverige. Hon har själv aldrig varit scout, men blev helt knockad av rörelsen när hon kom i kontakt med den genom sina barn. I scouterna hittade de äntligen utrymme att vara sig själva, och att lära sig leda både sig själva och andra. Uppdraget som ordförande för scouternas omkring 75 000 medlemmar är helt ideellt.

Nästa unge, nästa åldring, nästa skolelev, nästa budget. För Ida Texell finns det chefsjobb att uträtta så länge det finns en nästa utmaning i samhället som skaver.

”Det är omtanke, medmänsklighet och detaljer som gör skillnaden och där vill jag vara med och bidra. Med kärlek och ljus.”