Efter slopade restriktioner: Bara hälften vill ha det som före pandemin

Arbetslivet blir aldrig mer sig likt. Sveriges chefer vill fortsätta att jobba flexibelt, avstå från att åka till kontoret varenda dag och är övertygade om att coronakrisen förändrat både arbetsplatser och arbetssätt permanent. Det visar en undersökning från Chef.

Frågan är brännande och intresset lika stort som frågetecknen är många. Ännu vet ingen hur framtidens arbetsliv kommer att gestalta sig mer i detalj. Även storföretag som Ericsson är en smula vilsna inför den nya jobbverklighet som tornar upp sig efter pandemin. Men att så många beslutsfattare stakar ut en så pass tydlig riktning säger samtidigt massor om vartåt det barkar. Över 1 400 chefer har besvarat vår enkät, och av dem tycker nästan 90 procent att ett mer flexibelt arbetsliv är av godo.

En mycket stor förflyttning visar sig i chefernas attityd till distansarbete. Att jobba hemifrån var fram till pandemins utbrott näst intill otänkbart för en stor majoritet. 70 procent av cheferna gjorde det i princip aldrig.

Nu kan många av dem knappt tänka sig något annat.

En bedövande, ännu större majoritet har upptäckt fördelarna och vill i fortsättningen jobba på distans åtminstone någon eller några dagar i veckan, även sedan pandemin klingat ut.

”Det har fungerat i 1,5 år, och alla studier pekar på högre produktivitet”, säger en av cheferna i undersökningen, som för att kväsa alla invändningar fortsätter:

”Vad är problemet för arbetsgivaren med att personal arbetar på distans? De företag som tvingar människor tillbaka till kontoren kommer att få ett stort tapp till förmån för de som ser möjligheterna med distansarbete. Distansarbete bidrar till lägre lokalkostnader och minskad spridning av virussjukdomar. Är det bättre att stå vid kaffemaskinen hela dagar på kontoret än att jobba effektivt hemifrån?”

En annan chef säger:
”Helt galet att den myndighet jag arbetar på ska ta tillbaka all personal med arbete på kontoret, och endast i undantagsfall tillåta arbete hemifrån. Jag är rädd att vi förlorar personal.”

Att helt skrota kontoren är det inte tal om. Tydligt i undersökningen är att många chefer längtar tillbaka till sina ordinarie arbetsplatser. En väl balanserad mix mellan hemmajobb och kontor är hur de flesta chefer tänker sig sitt arbetsliv post corona. Hur den ideala fördelningen bör se ut mer exakt råder det emellertid delade meningar om. I processen finns också mycket som kan gå snett. Forskare ser risker med att överlåta en för stor del av beslutet om var arbetet ska ske på den enskilda individen. Även om de flesta skulle förespråka en hybridlösning där ungefär hälften av arbetstiden förläggs till kontoret, kan det i praktiken ändå landa i en okoordinerad virtuell organisation om inte ledningen vet vad den vill. Varför gå till kontoret om ändå ingen annan är där?

”I så fall ser ekvationen annorlunda ut. Då stannar jag nog hellre hemma och sparar på mina resurser. Om andra tänker likadant, stannar de nog också hellre hemma. Det blir en ond spiral, om man i grunden hade tänkt sig en hybrid modell”, säger arbetslivsforskaren Kristina Palm, knuten till Karolinska Institutet.

Den största fördelen med distansjobb är färre tröttande arbetsresor och all tid man sparar, tycker cheferna i Chefs undersökning. Det berömda ”livspusslet” blir helt enkelt lättare att få ihop.

Under alla månader med Teamsmöten hemifrån köksbordet har även ett antal ovälkomna nackdelar uppdagats. Ensamhet och isolering sticker ut. En femtedel av cheferna tycker att ledarskapet blir sämre med de nya distansarbetssätten. Och hur ska det gå med karriären? En fjärdedel av cheferna befarar att de ska hamna i skymundan och på efterkälken i karriärracet om de jobbar på distans – ”syns man inte, finns man inte”.

Allt fokus på distansarbete har på sina håll orsakat irritation bland grupper som under pandemin behövt infinna sig på sina arbetsplatser precis som vanligt, för att vårda, bygga och flytta saker.

Samtidigt pågår en rörelse mot ett mer flexibelt arbetsliv inom snart sagt alla verksamheter, inklusive den vård som kanske inte omedelbart förknippas med hemarbete. Inom Region Västerbotten har omkring 2 000 medarbetare jobbat på distans under hela eller delar av pandemin. Den politiska oppositionen vill att den lösningen ska permanentas – hägrar gör inte minst en potentiell årlig besparing på 40 miljoner kronor i form av minskat behov av lokaler. Samma region låter svensktalande läkare i spanska Malaga ronda ett äldreboende och ta emot patienter i Skellefteå kommun, alltihop på distans. I Dalarna har psykiatri via videolänk blivit vardag.

”Dagens läkare, och flera andra yrkesgrupper också, vill ha flexibla arbetsvillkor. Många som söker upp oss gillar att vara i Dalarna, både på sommaren och för att åka skidor, men kan inte tänka sig att bo här permanent. För oss har distansavtal blivit ett sätt att lösa rekryteringen”, säger Jeanette Hjortsberg, divisionschef för psykiatri och habilitering inom Region Dalarna, som i dag har sju-åtta distansanställda psykiatriöverläkare som huvudsakligen möter sina patienter digitalt.

Tack vare distansavtalen har utgifterna för hyrläkare minskat rejält, från 71 miljoner kronor 2019 till uppskattningsvis 40 miljoner i år.

”Det är ett helt nytt sätt att tänka”, säger Jeanette Hjortsberg som varit drivande bakom processen.

”Som med allt nytt var det en del motstånd i början, men i dag känner jag starkt stöd från såväl politiken som högsta sjukhusledningen och hela vägen neråt.”