Forskare: Satsa på friskvård – 1,50 tillbaka på varje satsad krona

Chefer älskar friskvård. Nästan alla, åtminstone. Chefs undersökning visar att 89 procent av 678 deltagande svenska chefer ägnar tid, pengar och kraft åt att försöka förbättra medarbetarnas hälsa.

Var tredje chef satsar årligen mer än 3 000 kronor per medarbetare på friskvårdsåtgärder som gymkort, fruktkorgar på jobbet, gemensamt deltagande i motionslopp och mycket mer.

Över hälften av cheferna känner ett stort personligt ansvar för medarbetarnas hälsa, vilket inte enbart har med hjärtegod givmildhet att göra. En medvetenhet om friskvårdens betydelse som smart och effektiv väg till ökad lönsamhet framskymtar i undersökningen.

Två tredjedelar av cheferna svarar att de mäter nyttan av satsningarna. Två femtedelar anser också att insatserna ger resultat.

Samtidigt menar en tredjedel av cheferna att friskvård bara är lågt prioriterat i den egna verksamheten, eller inte alls. Brist på tid och pengar utgör det största hindret för seriösa hälsosatsningar. En femtedel av cheferna tycker att ansvaret för friskvård är individens eget.

Lydia Kwak, docent på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, ser i sin egen forskning att svenska chefer har en hel del kvar att lära och jobba med:

”Det är långtifrån alltid som arbetsgivarna ser kopplingen mellan levnadsvanor och medarbetarnas prestationer på jobbet. Nyttan av hälsofrämjande insatser är större än vad många tror, och går att räkna hem i kronor och ören om de genomförs på rätt sätt”, säger hon.

För att hjälpa arbetsgivare och företagshälsor att räkna på hälsosatsningar har Lydia Kwak och hennes forskarlag tagit fram ett analysverktyg som baserar sig på de senaste rönen i frågan.

I sin sammanställning radar forskarna upp detaljerade data som att rökande kvinnor har 6,9 fler sjukdagar per år jämfört med dem som inte röker, och att rökande sänker prestationsnivån på jobbet med 1,9 till 4 procent. Uppgifter som i sig kan fungera som väckarklocka och tunga argument för handling.

Ur materialet går också att utläsa exakt vilken avkastning en lyckad hälsosatsning kan ge: mellan 0,50 och 2,73 gånger insatsen, alltså minst 1,50 per varje investerad friskvårdskrona.

I sin forskning ser Lydia Kwak hur arbetsgivarna i hög grad lägger sina hälsovårdspengar på att mäta hur medarbetarna mår, och hur det därefter ofta rinner ut i sanden eller går snett.

”Ja, hälsokartläggningar är en av de vanligaste tjänsterna som köps in av företagshälsovården och tyvärr brister det ofta i nästa steg, det vill säga i konkreta insatser och stöd för att åstadkomma förbättringar. Och utan uppföljning får de här kartläggningarna väldigt liten effekt. Det är i princip bortkastade pengar”, säger Lydia Kwak.

Hur bör chefer göra i stället?

”Viktigt är att vidga perspektivet, och inte enbart fokusera på individen. Vill man att medarbetarna ska motionera mer, bör man se till att det finns en organisationskultur och en fysisk arbetsmiljö som inbjuder till det. Det kan handla om allt från uppmuntran till lunchpromenader och gående möten, till duschmöjligheter efter lunchträningen och cykelförråd för dem som väljer att sluta åka bil till jobbet.”

Lydia Kwak framhåller vikten av balans; hets kring extrema idrottsutmaningar kan snarast verka avskräckande bland arbetsplatsens minst vältrimmade medarbetare.

”Jag brukar säga att bästa livsstilsförändringarna är de som blir av. Man behöver inte springa maraton. Små förändringar kan räcka långt, som att stå vid borden och ta trapporna i stället för hiss.”

Hur privat kan då en chef bli i sitt friskvårdsarbete? En medarbetares urdåliga matvanor, hur angriper man det?

”Ja, det där kan ju bli väldigt känsligt, att chefen lägger sig i hur enskilda individer äter tror jag inte blir uppskattat av någon. Jag tycker fortfarande att man bör lyfta det till en högre nivå. Försöka skapa en kultur där man framhåller vikten av att hela gruppen tar hand om sin hälsa, sover tillräckligt och kommer till jobbet med en ordentlig frukost i magen, för att ha tillräckligt med energi för att sköta dagens uppgifter och prestera väl. Så att man inte svimmar under presentationen efter att bara ha hällt i sig en Red Bull”, säger Lydia Kwak.

Vanligaste orsaken till ohälsa bland medarbetarna är familjerelaterade problem, enligt Chefs undersökning. Också det ett känsligt kapitel – tänk skilsmässor, allvarliga sjukdomar och dödsfall bland nära och kära – där gränsen mellan arbetsliv och det intimt privata många gånger blir suddig.

”Som chef behöver man inte sätta sig in i alla detaljer. Samtidigt är det viktigt att inbjuda till dialog när det krisar för en medarbetare, för att försöka förstå vad det handlar om och inte minst avlasta medarbetarens närmaste kolleger. Samt eventuellt erbjuda samtal hos företagshälsan om det visar sig att situationen i hög grad går ut över arbetet”, säger Maria Steneskog Nyman som är beteendevetenskaplig rådgivare vid Previa.

Viktigt är att redan från början göra klart att stödåtgärder som flexiblare arbetstider och extra möjlighet till hemifrån-arbete vid familjekriser bara är tillfälliga.

”Om problemen håller i sig kan det annars bli svårt för chefen att få situationen att successivt återgå till det normala”, säger Maria Steneskog Nyman.