Fler unga utbrända – det kan du göra som chef

Studenten Emma jobbade heltid, tog körkort, hade ett hektiskt socialt liv, sov 4-6 timmar per natt – och märkte inte att hon var trött. Tvåbarnsmamman Linda känner att hon missar delar av barnens utveckling på grund av sin stressrelaterade sjukdom och gråter för att hon lät det gå så långt.

Båda medverkar i Uppdrag Gransknings serie ”Sjukt stressad” på SVT, som har skapat debatt på svenska ledarsidor om unga och utbrändhet. Enligt siffror som presenteras i programmet har stressrelaterade sjukskrivningar för unga kvinnor har ökat med 370 procent sedan 2011.

En siffra som skakar om. Hur blev det egentligen så här?

Dan Hasson är vd för en konsultfirma och forskar om stress och arbetsmiljö vid Karolinska institutet och amerikanska Mayo Clinic.

”Här talar vi om stress som konsekvens, alltså utmattning. Sjukfrånvaro varierar över tid generellt sett. Egentligen är det ointressant om det har ökat eller inte eftersom ökning och minskning kan bero på olika saker. Det intressanta är ju hur vi hanterar sjukskrivningarna och varför det blir så här. De som drabbas måste få hjälp,” säger han.

Maria Ergül, hr-konsult och grundare av organisationen Vägra väggen, som informerar om stress och utmattning, tycker att det vore intressant att gräva mer i statistiken.

”I början när man går till läkaren är det så att många får diagnosen depression när det egentligen är stress. Läkare kan vara snabba med att omedelbart sätta diagnosen utmattning, man är till exempel generellt dålig på att utreda kvinnor för sköldkörtelproblem, som kan ge liknande symptom. Men jag tror fortfarande att siffran för stress bland unga är skyhög.”

Båda menar att det är svårt att komma tillrätta med orsaken till den ökande stressen bland unga utan att fastna i spekulation.

”Unga idag upplever ökade krav. Det finns någon slags press på att man ska lyckas med allt, utbildning, jobb, familj, innan man är 25. Vi har en jättebov som heter sociala medier – utan att man tänker på det blir man påverkad av alla perfekta fasader som visas upp,” säger Maria Ergül.

Dan Hasson är inne på samma spår:

”Självkänsla och narcissism har ökat de senaste decennierna. Det har funnits en rörelse för att maximera självkänslan, medan vi forskare snarare har talat för att balansera den. Det finns också två former av narcissism. Det ena är konventionell Donald Trump-narcissism, med det grandiosa, och det andra är sårbarhetsnarcissism. Alltså att man känner sig berättigad till förmåner. Det blir ett glapp mellan förväntningar på livet och själva livet.”

Traditionellt har riskgruppen för utbrändhet snarare varit personer i åldrarna 30-45. Ambitiösa, duktiga, ofta kvinnor med höga krav på sig själva. Inte konstigt då att mycket av åtgärderna som syftar till en balans mellan arbetsliv och privatliv riktas mot denna grupp, med flexibla arbetstider för att tillåta förskolehämtningar och så vidare.

Så hur ska chefen undvika att gruppen unga går under radarn? Det är komplicerat, säger Dan Hasson:

TIPS 1: ”Problemet med många enkäter är att man mäter stress på fel sätt. Stress är ju en metafor, man kan inte ställa frågor om hur stressade folk är, det säger inget om hur de mår.”

TIPS 2: ”Unga är mer benägna att inte våga säga till, de har höga tankar om sig själv och mycket de orkar. Som chef bör man checka dem lite mer, men vara tydlig med varför man gör det, att man är mån om att energin ska hålla och inte för att man inte litar på dem,” säger Maria Ergül.

Hon tycker att problemet ytterst måste lösas på samhällsnivå och efterlyser justerad lagstiftning och nya sätt att mäta chefers prestation:

”Ledare på högre nivå som inte är i det operativa – de följer saker de mäts på. Är det så att du till hälften mäts på hur du utvecklar din grupp kommer du göra just det.”

Vad kan den chef som inte är på ledningsnivå göra?

TIPS 3: ”Se över vad ni ska leverera. Vad behöver du för kompetens? Vilka resurser? Det man ska leverera måste takta på med bemanningen. Det är inte alltid så och därför blir det snedfördelat så att vissa gör tre personers jobb,” säger Maria Ergül och fortsätter:

TIPS 4: ”Varje möte bör ha hälsa på agendan, har vi lagom att göra, funkar det? Då kan jag gå till chefen om jag mår dåligt för jag vet att det är prioriterat. Se till att skapa rätt klimat istället för att ha månadsmöten med varje person, då blir det att du som chef stressar ut dig.”

Dan Hasson lyfter också svårigheten i att högpresterande personer ofta har svårt att ta emot hjälp. I ”Sjukt stressad” berättar studenten Emma hur hon försökte få ner sin första träff med en psykolog till en halvtimme istället för 45 minuter och hällde i sig energidryck under mötet.

TIPS 5: ”Det handlar om att börja väldigt enkelt, till exempel genom att säga ’efter klockan 18 öppnar du inte datorn.’ Den lilla förändringen kan göra att personen vilar på kvällarna istället – men man ska också vara medveten om att man genom att säga så kan det upplevas som att man hugger den med kniv i magen. Lägger man också till ’på helgerna’, då har man vridit om kniven. Så då får man släppa lite på det och tillägga ’om inte jorden går under.’ För att på så sätt åstadkomma enkla beteendeförändringar,” säger Dan Hasson.

TIPS 6: ”Man måste bort från de värderande råden, som antyder att det är fel på personen, till exempel ’sluta vara så snäll och säga ja till allt’. Det är ju det vi vill bevara, men på ett hållbart sätt som innebär att de också tar hand om sig själva.”

Unga svenskars ökande utbrändhet har även uppmärksammats internationellt, bland annat i ett BBC-inslag i somras. Fram träder en paradoxal bild av dels landet där balans mellan liv och jobb prioriteras högt och pappalediga män rullar barnvagnar på löpande band – dels landet där alltfler unga sjukskrivs för stressymptom.

Hur påverkar detta bilden av det svenska ledarskapet?

”Sverige är ledande på områden med balans mellan arbetsliv och privatliv, men vi har också ett helt annat sjukförsäkringssystem än de flesta länder. Holland är det som är mest likt och där ser det också hyfsat liknande ut. Och vi för statistik – det gör inte alla länder. Det är helt enkelt mer komplicerat än att det bara handlar om sjukskrivningar,” säger Dan Hasson.

Svenskt ledarskap kan vara bra, men också uselt, menar Maria Ergül som tycker att chefer som vill minska stressen i sin grupp behöver bli modigare.

”Vi har inte en särskilt hög tröskel för att tycka att något är obekvämt. Så kommer då unga i arbetslivet, som är driftiga, vill klättra fort och räcker upp handen på allt. För chefen är det jättebekvämt att någon gör två personers jobb. Samtidigt som man inte vågar approacha en som har för mycket på sitt bord, vågar man inte heller ge sig på dem som inte presterar. Det är tydligt: i grupper där chefen inte har problem med såna här samtal, där är det inte lika mycket stress.”