Chef undersökning: 8 av 10 chefer positiva till kortare arbetstid
KORTARE ARBETSTID Arbetstidsförkortning lockar chefer. Det visar Chefs färska och högst aktuella undersökning. ”Det krävs stort mod från chefer att börja driva den här frågan”, säger forskaren Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, om Chefs undersökningsresultat.
Vad
Arbetstidsförkortning är hett. En stor majoritet av de 1 236 chefer som deltog i Chefs undersökning tycker att det är dags att se över arbetstidens längd.Nytta
I januari i år gjorde Socialdemokraterna frågan partipolitisk genom att lova att gå till val 2026 på en lagstiftning om arbetstidsförkortning. Så här säger de forskare och experter som Chef har intervjuat.
En stor majoritet av de 1 236 chefer som deltog i Chefs undersökning tycker att det är dags att se över arbetstidens längd.
66 procent svarar rakt av ja på frågan, och ytterligare 17 procent säger att det behövs i vissa branscher, till exempel sådana där det förekommer fysiskt tungt arbete.
Mer än 50 år har gått sedan lagen om 40 timmars arbetsvecka trädde i kraft 1973. Idén om ytterligare förkortad arbetstid fanns redan då, den första motionen lades till riksdagen 1971.
Men det dröjde till 2000-talet innan några större försök gjordes och först för något år sedan beslutade fackförbunden Kommunal och senare även DIK, Akademikerförbundet SSR och Vision att driva frågan.
I januari i år gjorde Socialdemokraterna frågan partipolitisk genom att lova att gå till val 2026 på en lagstiftning om arbetstidsförkortning.
Det finns många pilotprojekt i Sverige och internationellt (se faktarutor nedan) men vad just chefer anser i frågan har hittills blivit sparsamt belyst.
”Det är intressant att se att cheferna inte avviker från medarbetarperspektivet”, säger forskaren Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, om Chefs undersökningsresultat.
”Man skulle kunna tro att cheferna i första linjen skulle vara mer positivt inställda, för att de själva har en belastande arbetssituation och nära medarbetare som har det slitsamt.”
Men av dem som svarat i undersökningen är 34 procent chefer på lednings- eller stabsnivå och 37 procent mellanchefer, endast 14 procent är gruppchefer, arbetsledare eller liknande.
Trots den stora majoriteten positiva chefer har väldigt få agerat i saken.
81 procent har inte diskuterat arbetstidsförkortning på sin arbetsplats. 5 procent säger att de har gjort det och att det kan vara aktuellt för dem, 9 procent kommer att invänta reglering eller lagändring innan de går till handling.
”Det är nog inte så konstigt att frågan inte diskuterats. Från arbetsgivar- och ägarhåll finns ett stort motstånd. Tittar man på det politiskt på riksdagsnivå kan man tycka att det är dags för Sverige att ta ett kliv framåt, men i kommuner och regioner är inte politikerna så glada. De har redan svårt att rekrytera personal, och tycker att en arbetstidsförkortning vore omöjlig att hantera”, säger Göran Kecklund.
SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har tagit ställning mot arbetstidsförkortning.
Andra organisationer, som Ledarna, har ännu inte kommit fram till någon ståndpunkt.
”Det krävs stort mod från chefer att börja driva den här frågan. Är man förstalinjenchef är risken stor att man får ett nej”, säger Göran Kecklund, som menar att det är lätt att i en enkät tycka att det är rätt, men något helt annat att göra slag i saken.
”Cheferna har en tuff arbetssituation i dag, med många frågor att driva. Då väljer man den fråga där man har störst möjlighet att nå framgång.”
”På lång sikt får vi en kortare arbetstid.”
Andreas Bergh
Av de svarande cheferna är det endast 3 procent – 36 personer – som har gjort försök med arbetstidsförkortning. Man kan därför inte dra några stora växlar på den delen av resultatet.
Men 70 procent av dessa 36 svarande anser ändå att försöket har varit lyckat och att de bibehållit produktionsnivån på färre antal timmar, medan 8 procent uppger att de tappade för mycket i produktion.
Tester med kortare arbetstid i världen
Spanien: Förrförra året, 2022, startade ett test med fyradagarsvecka som ska pågå till och med i år. Över 6 000 anställda på runt 200 företag deltar, medarbetarna har bibehållen lön och staten kompenserar företagen för ökade kostnader.
Island: Arbetstidsförkortning till 36 timmar för dagtidsarbetare och 32–36 timmar med full lön för skiftarbetare infördes för hela den offentliga sektorn 2021. Det har inte resulterat i något produktionstapp, tvärtom har det visat sig kunna ge högre produktivitet på vissa företag och drastiskt ökat välbefinnande.
Storbritannien: 2022 gjordes det hittills största försöket med arbetstidsförkortning. Över 3 000 anställda på 70 brittiska företag fick testa fyra dagars arbetsvecka i sex månader. Minskad stress, lägre sjuktal, högre produktivitet samt bättre balans mellan arbete och privatliv är några resultat i utvärderingen. Forskare kallade det för en fullkomlig succé och över 90 procent av företagen valde att fortsätta efter testperioden.
Tyskland: Har precis inlett ett större sex månader långt test med fyradagarsvecka som omfattar alla anställda på 45 företag över hela landet. Förhoppningen är att Tyskland, som kämpar med sänkt produktivitetsökning och arbetskraftsbrist, ska öka arbetsglädjen och produktiviteten.
Japan: Enligt lag är den japanska arbetstiden 40 timmar/vecka men det överskrids vanligen ganska kraftigt – upp till så mycket som 70 timmar i veckan. Microsoft testade att låta sina anställda arbeta endast 32 timmar i veckan. Företaget stängde kontoren varje fredag under augusti 2019, och införde bland annat restriktioner på möteslängd till max 30 minuter. Pilottestet resulterade i en 40-procentig ökning av produktiviteten tillsammans med en ökad arbetsglädje.
Källor: Tidningen Syre, SVT, Computer Sweden, Arbetsvärlden, GP, organisationen 4 Day Week Global.
Andreas Bergh är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi och debatterar ofta arbetstidsförkortning.
Han menar att Chefs undersökning bekräftar hans två tidigare teser. Den första är att fyradagarsveckan är populärare än sex timmars arbetsdag.
”Det är intressant, men inte förvånande. Sex timmars arbetsdag blir för kort när du har uppstartskostnader. Det är effektivare att jobba hela arbetsdagar. Kortare arbetsveckor kan på sina håll vara genomförbart.”
Det andra är att förutsättningarna varierar stort beroende på bransch, yrke och arbetsplats:
”Det finns inte en ’one size fits all’ utan det kräver en ökad flexibilitet i arbetstiden.”
”För att det ska fungera tror jag att man behöver förändra på en högre nivå, inte bara hos chefer och medarbetare.”
Milla Jonsson
Han uppmärksammar också att så många som en tredjedel av cheferna kan tänka sig kortare arbetstid med lägre lön.
”Det gör ju att arbetsgivarna inte behöver tänka på arbetstidsförkortning som en kostnadsökning.”
Att så många chefer är positiva till att förändra arbetstiden, men ändå inte diskuterat det på arbetsplatsen, är precis så som samhällsförändring går till, menar Andreas Bergh:
”Först ändras värderingen och sedan beteendet, och då kan det gå ganska snabbt.”
Ur ett hälsoperspektiv finns inga tydliga forskningsrön. Men några enskilda studier visar att arbetstidsförkortning kan leda till att folk i tyngre yrken orkar arbeta ända fram till pensionsåldern.
Många av de försök som genomförts visar på minskad stress, sänkta sjuktal, bättre välbefinnande för medarbetarna över lag.
Sju av tio chefer i Chefs undersökning tror att arbetstidsförkortning kan vara en del av lösningen på den psykiska ohälsan. Det ställer sig stressforskare Kecklund bakom, även om han inte tror på någon dramatisk effekt.
”Det är inte säkert att alla människor använder tiden till återhämtning. De kanske fortsätter ha ett aktivt liv, flyttar stressen från arbetsliv till privatliv. Jag är inte heller så övertygad om att all psykisk ohälsa beror på jobbet. Det är en förenklad bild.”
Han tycker inte heller att det är självklart vad som vore bäst, fyra dagars arbetsvecka eller sex timmars arbetsdag.
Tester med kortare arbetstid i Sverige
-> Ett av de första företagen att testa fyradagarsvecka var apputvecklaren Filimundus som Chef skrivit om flera gånger.
-> Toyota Center i Bäckebol, Göteborg, har jobbat sextimmarsdagar med full lön i snart 20 år. Bättre lönsamhet, färre sjukskrivningar och högre attraktionskraft som arbetsgivare är några av effekterna.
-> Östersundshem testade sex timmars arbetsdag under ett och ett halvt år med positiva effekter, enligt en rapport från Mittuniversitetet. Inte minst för bolagets kvinnliga anställda.
-> Telins Rekrytering och Konsult i Kalmar testade sex timmars arbetsdag 2018 och har fortsatt med arbetstidsförkortningen sedan dess.
-> Operationsavdelningen på Mölndals sjukhus påbörjade ett test 2015 och har sedan 2018 permanentat arbetstidsförkortning. Alla sjuk- och undersköterskor arbetar fem dagar i veckan, sex timmar om dagen. Plus att de har två timmar i veckan avsatta för utvecklings- och utbildningstid.
-> Socialsekreterarna inom individ- och familjeomsorgen i Ljusdal fick 2018 testa sjutimmarsdagar, med mindre stress, lägre personalomsättning och stora besparingar som resultat. Försöket permanentades.
-> I Mörbylånga kommun infördes förra hösten 85 procents tjänst med heltidslön för anställda i Degerhamns hemtjänstgrupp till följd av personalbrist, vilket ökade antalet sökande. Det ledde till att grannkommunen Borgholm, som hade samma problem, tog efter konceptet.
-> Socialtjänsten i Värmdö kommun genomför just nu ett försök med fyra dagars arbetsvecka då det varit svårt att såväl nyrekrytera som att få behålla socialsekreterarna.
-> I Region Värmland ledde dock försöken med förkortad arbetstid till akut brist på sjuksköterskor och mer övertid än normalt, så där stoppades försöket.
-> I höst startar en större svensk forskningsstudie där anställda på ett tiotal privata företag, kommunala bolag och regioner runt om i landet under ett halvår kommer att jobba fyradagarsvecka med full lön. Studien leds av Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan, tillsammans med Karlstads universitet.
Källor: Tidningen Syre, SVT, Computer Sweden, Arbetsvärlden, GP, organisationen 4 Day Week Global.
”Kortare arbetsdag är nog lättare att hantera ur ett arbetsgivarperspektiv, medan arbetstagarna tycker tvärtom”, säger Göran Kecklund.
I undersökningen är nästan hälften av cheferna för fyradagarsvecka, jämfört med 19 procent som föredrar sex timmars arbetsdag. Båda med bibehållen lön.
17 procent önskar sig i stället möjlighet till distans- och hybridarbete, 10 procent vill ha en successiv minskning till 35 timmars arbetsvecka och 5 procent önskar sig mötesfria dagar.
Den största vitsen med fyra dagars arbetsvecka skulle vara möjligheten till långhelg, men det är helt orealistiskt i många verksamheter, menar Göran Kecklund.
”Vi måste ju ha ett samhälls- och arbetsliv som fungerar på fredagar och måndagar. Om det blir fyradagarsveckor kommer några att behöva vara lediga en tisdag eller en torsdag i stället.”
För att det ska fungera bra på arbetsplatsen krävs också noggranna förberedelser:
”Det finns verksamheter som är mer eller mindre lämpliga för arbetstidsförkortning. Därför behöver du genomlysa hela ledet och göra en riskbedömning. Om man kan identifiera de risker och fördelar som kan uppstå, då har man en bra utgångspunkt för att implementera det här”, säger Milla Jonsson, expert i arbets- och arbetsmiljörätt.
Men att bara dra ner arbetstiden räcker inte heller.
”Du behöver ha en organisation som kan hantera det. För att det ska fungera tror jag att man behöver förändra på en högre nivå, inte bara hos chefer och medarbetare. Det krävs en striktare ordning, du behöver leda och fördela arbetet på ett annat sätt”, säger Milla Jonsson.
Hon fortsätter:
”Därför behöver du granska hur alla arbetar, ställa tydliga krav och bli noggrannare i uppföljningen. Tillsammans behöver ni bli mer effektiva än ni är i dag – och samtidigt inte så effektiva att ni glömmer bort människan.”
”Det krävs stort mod från chefer att börja driva den här frågan.”
Göran Kecklund
Nationalekonomen Andreas Bergh ser, i det historiska perspektivet, att arbetstiden har förkortats under hela 1900-talet förutom under 90-talets problem i de offentliga finanserna, då vi behövde få upp sysselsättningen.
”På lång sikt kommer vi att få en kortare arbetstid, men det kan lika gärna handla om att vi i större utsträckning tar pauser mitt i livet, varvar arbete med utbildning eller längre semestrar”, menar han.
Han tillägger:
”Jag tror på en större mångfald. Olika branscher och arbetsplatser skiljer sig så mycket åt att det blir svårt att genomföra en enhetlig arbetstidsförkortning. Samtidigt blir det knepigare att mäta eftersom arbete och fritid glider in i varandra. Det blir allt svårare att definiera vad som är vad.”
Grafik och illustration: Anna Harvard
Om undersökningen: Webbaserad enkät som besvarades av 1 236 personer i februari 2024, 68 procent kvinnor och 32 procent män. 1 procent är under 30 år, 10 procent mellan 31 och 40 år, 28 procent mellan 41 och 50 år, 48 procent mellan 51 och 60 år, 12 procent över 60 år. 34 procent är chefer på ledningsnivå, 38 procent mellanchefer och 15 procent gruppchefer eller arbetsledare, 14 procent är inte chefer i dag.
ARBETSTIDEN GENOM TIDERNA
1700-talet. Arbetstiden i det svenska bondesamhället reglerades av vädret och årstiderna men framför allt solen. Begreppet arbetstid fanns inte som en klart fastställd tid utan man arbetade merparten av den ljusa tiden på dagen.
1848. Tiotimmarsdagen infördes. Och vid sekelskiftet var den genomsnittliga arbetstiden 60 timmar i veckan.
1919. Åttatimmarsdagen lagstiftades på initiativ av FN-organet International Labour Organisation (ILO) i samband med freden i Versailles efter första världskrigets slut. Protesterna från företag och industrier var stora, införandet av kortare arbetstid troddes leda till konkurser. Arbetstidsförkortning kom att kräva omfattande rationaliseringar inom företagen men produktionen fortsatte stiga trots kortare arbetsdagar.
1922. Ford Motor I USA tog initiativ till att minska arbetsveckan från sex till fem dagar. Efter den fyra år långa testperioden permanentade bolaget fem dagars arbetsvecka med 40 arbetstimmar i veckan.
1958. Från att endast söndag varit vilodag och alla arbetat åtta timmar om dagen veckans övriga dagar började man minska antalet timmar från lördagen så att arbetstiden successivt kortades tills lördagen blev helt ledig och arbetsveckan 45 timmar.
1971. En motion lades i riksdagen om att utreda fyra dagars arbetsvecka.
1973. Lagen om 40-timmarsveckan trädde i kraft. Målet var att skapa rättvisa mellan olika grupper på arbetsmarknaden.
1986–1995. Staten tillsatte ett flertal kommittéer som utredde arbetstiden.
2002. En statlig utredning om arbetstidsförkortning till 35 eller 37 timmar presenterades, men förslaget ansågs bli för samhällsekonomiskt kostsamt.
2007. Numera nedlagda Arbetslivsinstitutet presenterade en omfattande studie som visade att den upplevda hälsan förbättrades väsentligt för de som arbetade sextimmarsdagar. I studien ingick 800 personer som huvudsakligen arbetade inom offentlig sektor.
2015. Chef skapade en världsnyhet om barnappsutvecklaren Filimundus som infört sex timmars arbetsdag. När affärstidningen Fast Company satte rubriken ’Därför byter Sverige till sex timmars arbetsdag’ spreds över hela världen myten om att i princip alla i Sverige arbetar kortare arbetsdagar.
2022. Kommunal tog ett kongressbeslut om att driva frågan om arbetstidsförkortning.
2023. Socialdemokraterna gör arbetstidsförkortning till en av sina valfrågor inför valet 2026. Två partier, V och MP, vill lagstifta om arbetstidsförkortning enligt en enkät av SVT.
Logga in för att fortsätta läsa!
Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för
0:-
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
