stress-skandinavier
Foto: Istock

Chef förklarar: Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter på 3 minuter

31 mars 2016 börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. Här sammanfattar Chef den viktigaste informationen om de nya reglerna.

Vad gäller saken?
31 mars börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. De nya reglerna har fått stor uppmärksamhet då de skärper kraven för det förebyggande arbetsmiljöarbete som arbetsgivare är skyldiga att bedriva.

Arbetsmiljöverket skriver själva att de nya föreskrifterna ”konkretiserar” arbetsmiljölagen. Om reglerna inte följs kan Arbetsmiljöverket utdöma vitesförläggande.

Varför just nu?
Chef har vid ett flertal tillfällen rapporterat om de stigande sjukskrivningstalen för stressrelaterade sjukdomar (besök gärna vår specialsajt). Den officiella arbetsskadestatistiken visar att antalet anmälda stressrelaterade arbetssjukdomar har ökat med 70 procent sedan 2010. Arbetsmiljöverkets egna undersökningar bekräftar den bilden.

Vilka är de nya reglerna?
Föreskrifterna delar upp arbetsgivarens ansvar i fem områden:

1. Kunskapskrav. Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling, till exempel genom utbildning.

2. Mål. Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska ”syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.”

Finns minst 10 arbetstagare i verksamheten ska målen dokumenteras skriftligt.

3. Arbetsbelastning. Arbetsmiljöverket skriver: ”Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning”. Arbetsgivaren ska anpassa resurserna till de krav som ställs i arbetet.

I praktiken kan det innebära att minska arbetsmängden, öka bemanningen eller ge möjlighet till återhämtning. Arbetsgivaren ansvarar också för att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda, för att förhindra ohälsa.

Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som förväntas av dem och vem de ska vända sig till för stöd och hjälp under arbetets gång. Arbetsgivaren ansvarar också för att vidta åtgärder, som utbildningsinsatser och rutiner, för att motverka ohälsa vid ”starkt psykiskt påfrestande” arbetssituationer.

Läs också: Så rensar du i mejlhögen – på två timmar

4. Arbetstid. Arbetsmiljöverket skriver: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.” Detta gäller exempelvis vid skiftarbete, men också förväntningar på att vara ständigt nåbar. Fokus för arbetsgivaren ska ligga på möjligheterna till återhämtning.

Observera att arbetstidslagen, som anger gränser för hur många timmar en arbetstagare får arbeta, är en annan lag än arbetsmiljölagen. De nya arbetsmiljöföreskrifterna tydliggör att arbetstiden ska undersökas och riskbedömas utifrån ett hälsoperspektiv.

5. Kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, till exempel i en policy, och ta fram rutiner. Rutinerna ska klargöra a) vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, b) vad som händer med informationen och c) hur och var den utsatta kan få hjälp.

Läs också: Krisexperten: Här är chefens vanligaste misstag

Omfattas alla arbetsgivare av de nya föreskrifterna?
I princip, ja. Föreskrifterna gäller alla verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

Arbetsmiljöverket konstaterar att införandet av de nya reglerna kommer medföra ”något högre administrativa kostnader” inom många organisationer, men att dessa kostnader kommer att tjänas in på de lägre kostnader för sjukfrånvaro och rehabilitering, som ett förebyggande arbetsmiljöarbete innebär.

Vad är skillnaden mot de gamla reglerna?
De tidigare föreskrifterna saknade regleringar av arbetsbelastning, arbetstider och främjande av hälsa.

Relaterade artiklar

toalett
Arbetsmiljö

Lutande toalett ska korta anställdas besök

En toalettstol med 13 graders lutning har uppfunnits för att minska tiden som anställda lägger på toabesök. Men den lär knappast ha någon framtid på svenska arbetsplatser.

Viktoria Lindhé på &frankly hjälper chefer reda ut samarbetstrassel. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + &frankly

6 frågor som hjälper chefen lösa samarbetsproblem

Samarbetsförmågan kan lyfta eller sänka ditt team. Och dig som chef. Chefer som tidigt tar tag i gnissel når bättre resultat – och blir mer uppskattade för sitt ledarskap. Så här tar du bäst tag i samarbetsproblem.
metoo-2
Arbetsmiljö

Kvinnliga chefer blir oftare sextrakasserade

Kvinnliga chefer blir oftare utsatta för sextrakasserier än vad deras medarbetare blir, visar ny svensk forskning. Förövarna är både underordnade och högre chefer. Och följderna kan bli ödesdigra för karriären.

cb-content-focus
Arbetsmiljö

Chefer som kan fokusera är framtidens vinnare

Känner du att livet innehåller för många distraktioner? Forskning visar tydligt att förmågan till fokuserad uppmärksamhet är en stor konkurrensfördel både på jobbet och i livet i stort. Samtidigt har vår förmåga att fokusera aldrig varit så utsatt för prövningar som nu. 
Mobbad kvinna med mörkt hår
Arbetsmiljö

Mobbning på jobbet påverkar hälsan – mer än man trott

Att bli mobbad på arbetsplatsen påverkar inte bara den psykiska hälsan, utan kan även ge allvarliga fysiska konsekvenser, visar forskning.
Didier Lombard (i mitten) anländer till rätten fredag den 20 december.
Arbetsmiljö

Chefer dömda för självmordsvåg i Frankrike

Nu har domen fallit i den kanske mest uppmärksammade rättegången i ett arbetsmiljöfall någonsin. Tre höga chefer på före detta France Télècom döms till ett års fängelse, varav åtta månader villkorligt, och 15 000 euro i böter.
Karin Agerman pluggar vidare efter sin doktorstitel, med en Executive MBA. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + SBS Executive MBA

”Jag blir aldrig fullärd”

En doktorstitel räcker inte. Nu pluggar Karin Agerman en Executive MBA också. ”Att lära mig nytt är det som driver mig”, säger hon.

Det finns inga bevis för att kvinnor konkurrerar mer sinsemellan än vad män gör på jobbet.
Arbetsmiljö

Så lever myten om kvinnlig konkurrens vidare

Det finns en livskraftig myt om att kvinnor inte kan jobba ihop – eller att kvinnliga chefer har svårt att leda kvinnliga medarbetare. Men förklaringen ligger snarare i diskriminering på arbetsplatsen, menar författarna till en ny bok.