stress-skandinavier
Foto: Istock

Chef förklarar: Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter på 3 minuter

31 mars 2016 börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. Här sammanfattar Chef den viktigaste informationen om de nya reglerna.

Vad gäller saken?
31 mars börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. De nya reglerna har fått stor uppmärksamhet då de skärper kraven för det förebyggande arbetsmiljöarbete som arbetsgivare är skyldiga att bedriva.

Arbetsmiljöverket skriver själva att de nya föreskrifterna ”konkretiserar” arbetsmiljölagen. Om reglerna inte följs kan Arbetsmiljöverket utdöma vitesförläggande.

Varför just nu?
Chef har vid ett flertal tillfällen rapporterat om de stigande sjukskrivningstalen för stressrelaterade sjukdomar (besök gärna vår specialsajt). Den officiella arbetsskadestatistiken visar att antalet anmälda stressrelaterade arbetssjukdomar har ökat med 70 procent sedan 2010. Arbetsmiljöverkets egna undersökningar bekräftar den bilden.

Vilka är de nya reglerna?
Föreskrifterna delar upp arbetsgivarens ansvar i fem områden:

1. Kunskapskrav. Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling, till exempel genom utbildning.

2. Mål. Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska ”syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.”

Finns minst 10 arbetstagare i verksamheten ska målen dokumenteras skriftligt.

3. Arbetsbelastning. Arbetsmiljöverket skriver: ”Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning”. Arbetsgivaren ska anpassa resurserna till de krav som ställs i arbetet.

I praktiken kan det innebära att minska arbetsmängden, öka bemanningen eller ge möjlighet till återhämtning. Arbetsgivaren ansvarar också för att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda, för att förhindra ohälsa.

Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som förväntas av dem och vem de ska vända sig till för stöd och hjälp under arbetets gång. Arbetsgivaren ansvarar också för att vidta åtgärder, som utbildningsinsatser och rutiner, för att motverka ohälsa vid ”starkt psykiskt påfrestande” arbetssituationer.

Läs också: Så rensar du i mejlhögen – på två timmar

4. Arbetstid. Arbetsmiljöverket skriver: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.” Detta gäller exempelvis vid skiftarbete, men också förväntningar på att vara ständigt nåbar. Fokus för arbetsgivaren ska ligga på möjligheterna till återhämtning.

Observera att arbetstidslagen, som anger gränser för hur många timmar en arbetstagare får arbeta, är en annan lag än arbetsmiljölagen. De nya arbetsmiljöföreskrifterna tydliggör att arbetstiden ska undersökas och riskbedömas utifrån ett hälsoperspektiv.

5. Kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, till exempel i en policy, och ta fram rutiner. Rutinerna ska klargöra a) vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, b) vad som händer med informationen och c) hur och var den utsatta kan få hjälp.

Läs också: Krisexperten: Här är chefens vanligaste misstag

Omfattas alla arbetsgivare av de nya föreskrifterna?
I princip, ja. Föreskrifterna gäller alla verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

Arbetsmiljöverket konstaterar att införandet av de nya reglerna kommer medföra ”något högre administrativa kostnader” inom många organisationer, men att dessa kostnader kommer att tjänas in på de lägre kostnader för sjukfrånvaro och rehabilitering, som ett förebyggande arbetsmiljöarbete innebär.

Vad är skillnaden mot de gamla reglerna?
De tidigare föreskrifterna saknade regleringar av arbetsbelastning, arbetstider och främjande av hälsa.

Relaterade artiklar

distansarbete
Arbetsmiljö

Distansarbetet har ökat – med 400 procent

Under coronakrisen har distansarbetet ökat med mer än 400 procent i yrkesgruppen som har förutsättningar att jobba hemifrån, visar en ny undersökning. 39 procent av de som jobbar hemma är mer nöjda med sin arbetssituation än tidigare – men en majoritet saknar fikastunderna.
al_ledarstil_stor
Annonssamarbete Chef + Atrium Ljungberg

Kontoret – en viktig nyckel i ditt ledarskap

Allt fler satsar på sitt kontor – trots digitalisering och ökat distansarbete. Anledningen? Nya möjligheter för kontoret som ledarskapsverktyg och må-bra-faktor.
Guldpokal
Arbetsmiljö

Tävlingskulturens nackdelar: Fusk, stress och slarv

Konkurrens, ambition och vinnarskalle-tänkande är inte alltid vägen framåt. Tävlan kan tvärtom vara skadligt för organisationers skaparkraft och framgång, menar forskaren Roland S Persson som undersökt prestationssamhällets sällan diskuterade baksidor.
lkab1800
Arbetsmiljö

Riskbedömningschefen: Så agerar du bättre på risker

Är du beredd på det fullständigt oväntade? Kanske inte – coronakrisen har blottlagt omfattande brister i hela samhällets beredskap. Karin Winsa, riskbedömningschef på LKAB, tipsar om hur du som chef kan bli bättre på att förebygga och agera på risker.
Kaffebryggare och arg person vid skrivare
Arbetsmiljö

10 saker på kontoret du ALDRIG trodde att du skulle sakna

I vanliga fall är det lätt att bli irriterad när kaffet är slut, koperingsmaskinen full och kollegan tuggar tuggummi så det hörs i hela kontorslandskapet. Men nu, efter två månader av distansarbete? Här är sakerna du aldrig trodde du skulle sakna.
byggchefer1800
Arbetsmiljö

Machokultur och härskartekniker problem för byggcheferna

Machokulturen är fortfarande ett problem för chefer inom samhällsbyggnad, visar en undersökning från Byggcheferna. Hela 74 procent av kvinnorna anser att härskartekniker förekommer på arbetet.
Ibland är det systemen, inte ledarskapet, som orsakar frustration på jobbet.
Annonssamarbete Chef + Sopra Steria

IT-system dold orsak till ledarskapsproblem

Dålig effektivitet och irritation i ditt team beror inte alltid på brister i ledarskapet. Leta efter lösningar på rätt ställe. ”Det är alldeles för vanligt med IT-system som stoppar oss, snarare än stöttar”, säger Christer Söderholm på Sopra Steria.
ledarskapiforandring1800
Arbetsmiljö

Så blir din chefsvardag – efter coronakrisen

Sannolikheten är stor att pandemin för alltid kommer att omdefiniera synen på vad ett gott ledarskap är. Chefs Fredrik Kullberg listar tre exempel på hur.