Synen på tid – så påverkar den ditt jobb

Har du pratat om tid med dina medarbetare? Vet du vad som styr deras tidsuppfattning – eller din egen? Lever du efter klocktid eller händelsetid?

”Chefen är medskapare och en slags kulturbärare av vilken tidskultur som ska råda på en arbetsplats eller i en arbetsgrupp, och har därför en väldigt viktig roll att fylla. Både genom sitt ledarskap och genom att vara förebild och visa vad som är rätt och fel saker att göra i förhållande till tiden”, säger Jonas Hjalmar Blom, författare, psykolog och doktorand i psykologi.

Han har gått på djupet med hur vår tidsuppfattning påverkar vår prestation men också vårt mående i boken ”Du hinner! Ta makten över din tid”, där han redogör för psykologisk forskning kring tid.

Alla har lika mycket tid till sitt förfogande. Det som är avgörande för vårt välbefinnande och vår prestationsförmåga är hur vi ser på tid och om vi kan ta dessa tankar till handling.

Upplevelsen av tidsbrist påverkar oss mer än man kan tro.

Den riskerar dränera våra mentala resurser, göra oss mindre intelligenta, påverka uppmärksamhet och minne. Den kan också bidra till passivitet, dåliga matvanor och leda till psykisk ohälsa.

Forskning visar att människor med högre inkomst upplever värre tidsbrist.

Men också att människor med högre inkomst jobbar ännu mer. Man har så lite tid att man inte hinner göra något åt sin tidsbrist utan jobbar mer, vilket är en dålig strategi konstaterar Jonas Hjalmar Blom.

En studie av ett sextiotal chefer och deras medarbetare, publicerad i Journal of Business Ethics, bekräftar att tidsbrist får cheferna att uppföra sig mindre bra.

Medarbetarna vittnade bland annat om att de stressade cheferna gjort dem till åtlöje, brutit löften och invaderat deras privatliv. Under lugnare perioder hände inte detta i samma utsträckning.

En annan studie från Iowa State University med 200 säljare, visar att tidsbristen även får det att brista hos medarbetarna. De med högst tidsbrist fuskade med sina rapporter och överdrev sina redovisade utgifter.

Även revisorer, försäkringsrådgivare och forskare lockades att lösa sin tidsbrist med fusk, plagiat eller undanhållande av information för egen vinning.

Det finns en mängd saker du kan göra för att ta makten över din tid, enligt Jonas Hjalmar Blom.

Vår upplevelse av om vi har ont eller gott om tid påverkas av en mängd faktorer.

En av dem är hur minnen och uppmärksamhet påverkar vår upplevelse av tid. Om du tycker att tiden rusar för fort och känns oförutsägbar kan du medvetet hitta sätt att uppmärksamma nuet och därmed skapa meningsfulla minnen.

Och om du väljer att lägga din tid på det som ger djup och glädje kan du hantera osäkerhet och förändring med en tydligare riktning och känsla av mening.

Dessutom styrs din tidsuppfattning av din egen livshastighet.

Håller du ett högt tempo kan du uppleva hög grad av stress, göra fler misstag men samtidigt få mer gjort.

Lever du långsammare kan du få mer kontroll och högre välbefinnande på bekostnad av produktiviteten.

Därför är det viktigt att förstå sitt eget livstempo och att man kan växla tempo för att hitta balans och samarbeta bättre med andra.

Det kanske allra mest avgörande är om du låter dig styras av klocktid eller händelsetid.

Klocktiden fick ökad betydelse i samband med industrialiseringen och kraven på tidseffektivitet. Men den har missbrukats eftersom man inte har förstått värdet av att människor också måste må bra, menar Jonas Hjalmar Blom.

Klocktiden har bidragit till ökad produktivitet och positiv utveckling, men också till stress och minskad närvaro.

Den andra sortens tid, händelsetid, är när vi låter solens gång och dagens rytm bestämma våra aktiviteter – istället för klockan.

Ett enkelt exempel är att man då vaknar av sig själv och äter frukost när man är hungrig, istället för ett visst klockslag.

”Om du vill ta makten över din tidskultur, kan du välja vilka delar av ditt liv som ska styras av händelse- respektive klocktid. På så sätt kan du hitta en balans mellan effektivitet och njutning och kanske till och med återfå känslan av kontroll över din egen tid”, säger han.

Forskarna Tamar Avnet och Anne-Laure Sellier har studerat hur tidskultur påverkar arbetsprestationen utifrån att vi drivs av olika motiv; antingen är vi framgångssökare eller motgångsminskare.

Studien visade att framgångssökare föredrar att organisera sitt liv med en kalender där varje händelse sker specifika tider (klocktid), medan motgångsminskarna föredrar att organisera sina dagar med att göra-listor och prioritera det viktigaste först utan strikta tidsramar (händelsetid).

Studien visade att båda presterade lika bra och drog slutsatsen att en planeringsstil som matchar din tidskultur gör dig mer självsäker och höjer prestationen jämfört med en stil som inte matchar.

”Klocktid hjälper framgångssökare att röra sig mot sina mål i rask takt. Händelsetid låter motgångsminskare ta sig tid till noggrannhet”, skriver Jonas Hjalmar Blom i boken.

Problemet är dock att det ofta finns en mismatch mellan tidskulturen på en arbetsplats och individens egen tidskultur, som man många gånger är omedveten om eftersom vi sällan pratar om tidsuppfattning och livshastighet på jobbet.

”Det är som att alla tar för givet att olika aspekter av tid får gälla, även om man har ganska olika syn på det. Det kan handla om synen på att vara punktlig till ett möte. I vissa organisationer går det inte att komma en minut för sent utan att sanktioner, oftast sociala såsom gliringar, inträffar. I andra organisationer är det helt ok att vara några minuter sen eftersom man ändå brukar sitta och småprata om annat första kvarten av varje möte”, säger Jonas Hjalmar Blom till Chef.

Vissa människor är väldigt framåtriktade och lever därför ganska mycket i framtiden. Andra vill fokusera mer på det som har hänt, dra lärdomar av det och göra egna erfarenheter – innan de går vidare.

Vissa människor lever ganska mycket efter klocktid i sin vardag, andra mer efter händelsetid.

”Arbetsprestationen för den som lever efter klocktid men tvingas arbeta efter händelsetid kan hämmas och vice versa för den som helst arbetar efter händelsetid men tvingas arbeta efter klockan”, menar Jonas Hjalmar Blom.

”Som chef kan man därför med fördel vara flexibel och låta människor som inte arbetar bra utifrån klockslag, istället få mer tid på sig eller större självständighet i hur de vill lägga upp sitt arbete. Andra, som lever mer efter klocktid, kan behöva ha en ganska strikt tidsplan, som de antingen kan komma fram till själva eller tillsammans med chefen.”

Källa: Boken ”Du hinner! Ta makten över din tid”, av Jonas Hjalmar Blom.