Kräv rätt lön

Det är ganska långt mellan en normal, svensk chef och den offentliga bilden av chefen som en glidare med flott tjänstebil och bonus på fickan. Enligt statistik för 58 000 chefer, som Ledarna har tagit fram, var medianlönen för en svensk chef 31 000 kronor förra året. Fem procent tjänade mindre än 20 000 kronor. Det är cirka 4 000 kronor mindre än en genomsnittlig byggnadsarbetare samma år.

Att många underställda skulle innebära en högre lön för chefen är en sanning som inte gäller längre. I alla fall inte på en lägre nivå. Ledarnas statistik visar att antalet medarbetare inte har någon som helst betydelse för lönen när det gäller arbetsledare och gruppchefer.
Nej, en bra lön är i första hand en fråga om att befinna sig i rätt bransch. Om du är chef på hög nivå ska du jobba inom bank, finans och försäkring och om du är mellanchef inom partihandeln.
I andra hand gäller det att jobba på rätt ställe i landet. Till exempel tjänar en genomsnittlig mellanchef 3 000 kronor mer i Stockholm än i Norrland. Sämst tjänar som vanligt kvinnorna inom offentlig sektor, där medellönen för chefer är cirka 2 000 kronor lägre än i privat sektor.

Även om antalet medarbetare inte spelar någon roll för din lön så har antalet underställda chefer desto större betydelse. Efter bransch och län är antalet underställda den faktor som spelar störst roll för lönen. För en genomsnittlig mellanchef skiljer det 3 000 kronor i lön mellan att ha 1–4 underställda chefer och 5–10.

Den fjärde mest betydelsefulla faktorn för lönen är utbildning. Men tvärtom mot vad man kan tro så spelar utbildningen bara roll för chefer på hög nivå. För en företagsledare skiljer det 10 000 i lön mellan att bara ha grundskoleutbildning och att ha en akademisk utbildning. Men för mellanchefer och gruppchefer spelar inte högre utbildning någon roll för lönen. Tvärtom; ju längre utbildning du har efter gymnasiet, desto sämre medellön har du som mellanchef.
»Men man ska ändå komma ihåg att utbildning är en viktig inträdesbiljett till många chefsjobb. För många chefsjobb kommer du inte i fråga om du inte har en eftergymnasial utbildning«, konstaterar Caroline Olsson, Ledarnas löneexpert.

Den femte och sista faktorn som avgör din lön är om du har bytt chefsjobb någon gång. En undersökning som Ledarna har gjort visar att hoppjerkor har en väsentligt bättre löneutveckling än de som är kvar hos samma arbetsgivare. En mellanchef som har haft tre eller fler tidigare chefsjobb tjänar i genomsnitt 3 000 kronor mer än den som inte haft något tidigare chefsjobb.
Men att tro att högre ålder, och därmed mer erfarenhet, också skulle leda till en högre lön är fel. Tvärtom så blir chefernas medellöner lägre ju längre på andra sidan om 50-årsstrecket de kommer.
»Lönekurvan planar ut«, förklarar Caroline Olsson. »Det är framför allt mellan 30 och 50 som chefer har en bra löneutveckling. Efter 50 gör man inte så stora förändringar«.

Sammantaget visar statistiken det orimliga i att tala om chefer som ett stort välmående kollektiv. Skillnaden mellan olika chefer är stor. Enligt Statistiska Centralbyråns statistik skiljer det 90 000 kronor i medellön mellan de tio procent av vd:arna som tjänar bäst och de tio procent av enhetscheferna som tjänar sämst.
Men även inom de olika chefskategorierna är lönespridning, enligt scb, mycket stor. Till exempel tjänade tio procent av de mest välbetalda enhetscheferna 2006 mer än dubbelt så mycket som de tio procent som tjänade sämst.

Men vad ska en underbetald chef göra? Caroline Olssons främsta råd är att han eller hon ska byta bransch:
»Se till att du gör ett gott jobb där du är och ta med dig den kunskapen till en annan bransch. Är man duktig i en bransch brukar det vara möjligt att byta till en annan.«
Chefscoachen Lena Mangell konstaterar att en dålig lön på sikt kan påverka chefens auktoritet. Den som känner sig underbetald kan få en sämre självkänsla.
»Försök fundera på vad du verkligen är bra på och våga ta upp det i lönesamtalet. Dra dig inte för att fråga vänner och medarbetare om vad de tycker att du är bra på.«
Men blunda inte för att en dålig lön också kan vara tecken på ett outtalat missnöje från arbetsgivaren.
»Därför bör du fråga om det finns några skäl till att din lön är låg och vad du i så fall kan göra för att den kan bli högre.«

Men ökade löneklyftor mellan chefer på samma nivå kan vara något som vi kan få lära oss att leva med i framtiden. Bakgrunden är att allt fler fackförbund för tjänstemän överger avtal som bygger på procentuella löneökningar och stupstockar till förmån för lokal lönebildning.
Lokal lönebildning innebär att du tillsammans med en chef kommer överens om vilken lön du ska ha. Det finns inga ramar – varken uppåt eller nedåt.
En lokal lönebildning kan ge utrymme till en större löneförhöjning än vad du annars skulle ha fått, men den ställer också större krav på dig som förhandlare.

»Individuella löneförhandlingar leder till större variation av lönerna,så enkelt är det«, säger Juhana Vartiainen, forskningschef på Konjunkturinstitutet, som länge har forskat på nordisk lönebildning.
Däremot finns det inga tydliga bevis för att en grupp som helhet tjänar på sifferlösa avtal.
»Lönen kan bli högre för alla om lönevariationerna samtidigt skapar ett incitament som leder till en högre produktion. Det finns en studie bland svenska tjänstemän i privat sektor som tyder på det.«

Men för chefer som jobbar inom stat, landsting eller kommun är det tveksamt om individuella löneförhandlingar gör att alla chefer i slutändan får en högre lön.
»Det beror på arbetsläget. Sjuksköterskorna har kunnat få högre löner genom individuella förhandlingar, därför att de har kunnat söka sig arbete inom privat sektor eller i ett annat land. Det har däremot inte lärarna.«
På Lång sikt kommer lönerna i den offentliga sektorn att öka i samma takt som inom näringslivet, varken mer eller mindre. Så har det alltid varit.
»Och näringslivets löner bestäms i sin tur av i vilken utsträckning produktiviteten ökar. Det är marknadskrafterna som styr«, konstaterar Vartiainen.