Hemliga spelet bakom påvevalet – så går det till

Från att påve Franciskus gått bort på annandags påsk 21 april, till att begravningen ombesörjts och sorgetiden passerat, riktas nu blickarna åter till Vatikanen där en ny påve ska väljas.

Men hur går det till när världens mäktigaste religiösa ledare ska gallras fram bakom lyckta dörrar och hemliga ritualer? Vilka egenskaper förväntas katolska kyrkans högsta chef ha?

Joel Halldorf, professor och högskolelektor i kyrkohistoria, befinner sig i Rom för Expressens räkning och för att följa processen när 1,3 miljarder katoliker ska få ett ny andlig papa.

När Chef når honom i telefon är det en dag kvar till att konklaven, tillika den första omröstningen, inleds den 7 maj.

Hur går beslutet till, vad händer egentligen bakom kulisserna?

”Man har en period mellan begravningen och konklaven, då man formulerar en lägesrapport och global analys. ’Var befinner vi oss som kyrka just nu? Vad har vi för utmaningar? I det här läget, vilken typ av påve behöver vi?’ Och så formulerar man en kravprofil. Det blir en ganska omöjlig ledarprofil”, svarar Joel Halldorf.

Hur menar du då?

”Man vill ha Johannes Paulus II:s energi, Benedictus intellekt och Franciskus hjärta. Ingen kan ju uppfylla det. Det man framför allt vill ha, är någon med värme och någon som kan entusiasmera och inspirera unga, en påve som kan knyta an till människor.”

”Den ledaren ska också vara statschef och kunna hantera Vatikanen. Det finns en historia av finansiell korruption, som påve måste man ha hårda nypor. Vilket Franciscus hade. Och när vi nu pratar om krig i världen, så behövs det en påve som är en brobyggare, med diplomatiska drag.”

Blir det en radikal eller konservativ ledare?

”Det finns en sådan dimension. Det handlar om hur mycket makt påven vill delegera till biskoparna. Och hur mycket påven vill ha en diskussion som är tydlig. Franciskus ville inte ändra läran, men ville ändå ha möjlighet att tillämpa saker på sitt eget sätt.”

Vem leder valprocessen bakom de lyckta dörrarna?

”Kardinalerna själva säger att det är den heliga anden”, säger Joel Halldorf, och fortsätter: ”Mellan påvarna styrs Vatikanen av den så kallade camerlengon, en kardinal som är en sorts ordförande. När de väl är inne i konklaven så lottar de fram vilka som ska räkna rösterna, och då är kardinalkollegiet en platt organisation.”

”Det finns såklart även inofficiella ledare. Det är ett stort kollegium med stor geografisk spridning. De flesta kardinaler känner inte varandra särskilt väl, så de har använt de här dagarna till det.”

Den hemliga omröstningen infördes redan 1621 för att säkerställa att inte personliga förhållanden påverkar hur kardinalerna röstar. Vad kan du berätta mer om hur det går till?

”Det skulle inte vara en föredömlig process för en demokratiskt vald ledare eller chef. Men det är intressant att man stänger in sig och inte kommer ut förrän man har ett beslut. Under den här valprocessen har man bara tid att be, äta och rösta. Det ska inte vara för bekvämt, och man har inga sammanträden och möten.”

”Det finns ett fokus i att man skärmar av sig. Kardinalerna tänker mycket på den framtida påvens karaktär. I kyrkan säger man att man måste välja en helig person. Det räcker inte att bara ha förtroende för hans kompetens. Utan det ska också vara en bra människa.”

Har du själv någon favorit till posten?

”Ja, det har jag. Kardinal Matteo Maria Zuppi ger ett väldigt fint uttryck. Och som svensk hoppas jag på Anders Arborelius, kyrkan skulle vara i goda händer om han valdes.”

Alla kardinaler säger att de inte passar som påve, så även svenska kardinalen Anders Arborelius. Men stämmer det verkligen?

”Jag träffade nyligen en kyrkoherde som jobbar inom Vatikanen. Och när jag frågade hur det var med kardinalerna svarade han: ’De unga ler för de vet att det inte blir en ung kardinal, och de äldre är mer allvarstyngda.’ För det kan bli någon av dem. Det är ett omöjligt uppdrag.”

”Kardinalerna har gett ett löfte. Om de blir valda så är det för att den heliga anden har väglett processen. De finner styrka i det. Men det är en ledaruppgift de tar sig an med stor bävan.”

Vad finns det för likheter och skillnader mellan en påve och en ”vanlig” chef?

”Karaktärens betydelse har kanske glömts bort lite i näringslivet. Där betonas kompetens och effektivitet, att ha dygder och karaktär. Där skulle chefsvärden kunna lära av kyrkovärlden.”

”Kyrkan är en organisation där det blir tydligt att ledarrollen innebär att man inte kan bestämma allt. Det går inte att detaljstyra en kyrka med en miljard medlemmar. Som chef behöver man bestämma en riktning, delegera ansvar, och ha goda medarbetare”, säger Joel Halldorf.