Forskning: De gynnas mest av kortare arbetstid

För 150 år sedan arbetade vi ungefär dubbelt så mycket som vi gör idag.

Den genomsnittliga arbetsdagen har därefter blivit kortare och kortare.

Det främsta skälet till det är att BNP per invånare har vuxit och att fler därför har råd att lägga ner mindre tid på att arbeta.

Konjunkturinstitutet har nu sammanställt forskningsläget för effekterna av kortare arbetstid med bibehållen lön – och dess påverkan på BNP.

Kortare arbetstid kan ha en produktivitetshöjande effekt, men den är inte tillräckligt stor för att kompensera för det produktionsbortfall som färre arbetade timmar orsakar.

Den har inte heller några betydande positiva effekter på sysselsättning. Någon större ”dela på jobben”- effekt av kortare arbetstid ser det inte ut att finnas, särskilt inte om lönerna samtidigt höjs för att kompensera arbetstagarna, skriver Konjunkturinstitutet.

Följden av detta blir att BNP kortsiktigt skulle minska med 0,3 – 0,7 procent till uppemot en procent långsiktigt.

Men samtidigt reserverar Konjunkturinstitutet sig för att denna andel successivt tappar i värde och att den relativa skillnaden mellan 40 och 38 timmars arbetsvecka minskar över tid. Efter en eventuell arbetstidsförkortning antas BNP växa i samma takt som innan förkortningen.

Men allt detta bör ställas mot de positiva effekterna av en arbetstidsförkortning.

Här har rapportförfattarna bland annat tittat på den analys som gjorts av hälsoeffekterna av arbetstidsförkortningen i Frankrike och Tyskland till 35 timmars arbetsvecka. Där har kortare arbetstid förbättrat den upplevda hälsan och minskat antalet läkarbesök.

Ett norskt försök har även visat på förbättrad mental hälsa och färre sjukskrivningar hos lärare över 55 år.

Men man har även tittat på motsatsen som visar att längre arbetsdagar ökar stressrelaterade sjukdomar som hjärtinfarkt, psykiatriska problem, stroke och leversjukdomar.

Sammantaget kom Konjunkturinstitutet fram till att sambandet mellan arbetstid och hälsa visar att färre arbetade timmar främst gynnar måendet hos medelålders och äldre arbetstagare.

Det gäller både självskattad hälsa och sjukhusinläggningar och utskrifter av receptbelagd medicin.

Det finns många i Sverige som redan har förkortad arbetstid, det har de senaste åren blivit ett sätt att locka arbetskraft. Till exempel arbetar en fjärdedel av Svenskt Näringslivs medlemmar mindre än 40 timmar i veckan.

I rapporten föreslås att kortare arbetstid skulle kunna vara ett sätt att kompensera de arbetstagare som inte kan ta del av flexiblare arbetstider och arbete hemifrån som allt fler tjänstemannagrupper omfattas av.