Forskaren: Så når du fram till generation Z

GENERATIONSGENERALISERINGAR i X, Z, boomers och millenials är ett enkelt och lätthanterligt sätt att analysera människor. De har sina poänger, men är långt ifrån tillräckliga, anser Katarina Graffman, antropolog knuten till Uppsala universitet.

”Det finns en trend att förenkla och förenkla in absurdum tills resultatet är helt utslätat”, säger hon.

I stället för att läsa en rad spaningar och rapporter och tro att vi känner de unga, generation Z, behöver vi se att rapporterna är en ytlig grundkunskap som har väldigt lite att göra med hur de konkreta 23-åringar som finns bland våra medarbetare är.

”De är extremt heterogena i den här gruppen. Ska man chefa för unga får man anstränga sig lite och läsa vidare. Det finns mycket förutfattade meningar. Det bästa är att umgås med dem och lära känna dem. Sitt nära dem på arbetsplatsen så att du finns till hands, ät lunch tillsammans”, säger Katarina Graffman.

Om man ska hitta relevanta generaliseringar ska man snarare studera den tidsanda och de saker som skett i samhället under respektive generations uppväxt än gemensamma egenskaper, tycker hon.

Generation Z har vuxit upp i en extremt individualistisk tid, med ständiga val i skolan och på fritiden och strävan efter att vara unik. En del är jättedrivna och duktiga, andra inte. De upplevs snarare som curlade, bekväma och osjälvständiga. Hon tycker att många av kraven som ställs på unga är orättvisa.

”Samhället har gjort dem till individualister. Då behöver även chefer behandla dem som individer”, säger Graffman.

Unga som kommer in som nya i arbetslivet både söker och behöver lära sig vad det innebär att vara anställd. De är alla nybörjade på det. Det nya hybrida arbetslivet, där vi kan jobba lite var och när vi vill, är därför inte alltid optimalt.

”För många unga är arbetsplatsen jätteviktig.”

Individualiseringen ökar också behovet av tryggheten i en flock. Valfrihet skapar mycket stress.

”Var är nära, aktiv och bra chef. Bidra inte till valfrihetshetsen utan guida dem i vad som är viktigt.”

Generation Z är också den första generation som vuxit upp i ett samhälle där internet är lika självklart som vatten, luft och elektricitet. Det gör dem inte till digitala experter, påpekar Graffman, och jämför med att ingen kräver att alla som bor i Stockholm ska hitta överallt i Rinkeby, Bagarmossen eller Bromma.

En annan sak hon märker i sina intervjustudier är en viss eftersläpning bland arbetsgivare, till exempel att företag som rekryterar gärna lyfter fram att de står för goda värderingar och erbjuder en möjlighet att arbeta värderingsdrivet för en god utveckling i samhället – sådant som millenials värderade högt. Medan de unga idag undrar: What’s in it for me?

”Inte för att goda värderingar inte längre är viktigt, men för att det är en självklarhet för dem”, säger Katarina Graffman.