Forskare: Rädsla krossar verksamheten

Sexuella trakasserier kostar företagen mycket pengar. Medarbetarnas psykiska ohälsa kostar, så gör även ineffektivitet och i produktionsbortfall. Men ytterligare en kostnadsaspekt tillkommer, som kan sänka konkurrenskraften och på lång sikt äventyra företagets fortlevnad. Det gäller företagets innovationsförmåga, som är A och O i den allt snabbare utvecklingen med digitalisering och AI.

Genusforskaren Anneli Häyrén sätter fingret på att den kreativa verkshöjden påverkas av att medarbetare på en arbetsplats utsatt för sexuella trakasserier, är rädda och oroliga.

”Vi pratar väldigt lite om vad det här innebär för idéverksamheten. För att kunna vara innovativ på sin arbetsplats måste man känna sig trygg. Börjar man tänka så som chef skulle det också vara intressantare att göra något åt sexuella trakasserier”

Rädsla är det största hindret för kreativitet och när rädsla sprids i en organisation handikappar det personalen på alla möjliga sätt.

Farida Rasulzada, lektor och forskare i psykologi på Lunds universitet, har gjort hundratals chefsstudier i stora och små företag, myndigheter och organisationer. Hennes forskning visar sig att företagen har allt att vinna på att skapa en trygg miljö där man kan bejaka de anställdas kreativitet.  Innovation, kreativitet och lönsamhet hör intimt samman.

”Trygghet är en grogrund för att odla idéer. Känner man sig allmänt otrygg kan man inte vara kreativ, man känner sig begränsad, inte betrodd och att ens integritet är hotad.”

Rädsla är en av våra starkaste känslor, då den evolutionärt har varit viktig för vår överlevnad. När rädsla aktiveras i hjärnan stänger vi av alla annat och fokuserar enbart på det som vi upplever som ett hot. Vi krymper vår handlingsrepetoar, ser inga möjligheter och alternativ utan kan i princip bara göra två saker, fly eller slå tillbaka.

”Det är en av nackdelarna med att personalen känner sig rädd.  Men inte nog med att de inte ser några idéer till förbättringar. De vill inte heller längre bidra till organisationen framgång. Varför skulle de vilja det när de känner sig osedda och utelämnade till sig själva? säger Farida Rasulzada och tillägger:

”Rädsla smittar dessutom av sig på andra och skapar en atmosfär i hela organisationen av att här bryr man sig inte om varandra. Det blir till en ond spiral där i värsta fall allt fler kan börjar bete sig på ett sätt som man inte förväntar sig av sig själv. Som att man till exempel inte längre står upp för det som är rätt, utan håller tyst när någon annan utsätts för sexuella trakasserier eller mobbing eller ännu värre sällar sig till mobbarna.”

Inom organisationspsykologin säger man att arbetsplatser där det råder stor brist på struktur med dåligt eller inget ledarskap, är en grogrund för att mobbing och andra former av trakasserier.

”När ett system inte fungerar, fungerar inte heller människorna i det. Det handlar inte om personlighet att vissa blir mobbare eller mobbade. Det är fel i systemet som tillåter att människor beter sig illa.”

Farida Rasulzada säger att så fort mer än en eller två personer blivit utsatta för sexuella trakasserier måste man titta över värderingarna på arbetsplatsen.

”Kulturen på en arbetsplats är som ett isberg. Man ser toppen av det men det är betydligt svårare att komma åt allt som ligger under ytan. Man måste gå på djupet med vilka värderingar som genomsyrar kulturen och hur det påverkar människorna i den. Det är inget lätt arbete, det kan komma fram saker man måste förändra.”