Forskare: Chefer som inte använder AI kommer ersättas

Vem vill jobba med tråkiga eller tidskrävande uppgifter – om det går att slippa?

Den här typen av sysslor kan lika gärna göras av artificiell intelligens, kanske rent av med bättre resultat. Vilket i praktiken innebär att verksamheter kan höja kvaliteten och använda sina resurser mer kostnadseffektivt.

Det menar framtidsforskaren Peter Siljerud, med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation, som skrivit boken AI för offentlig sektor – och som inför arbetet med boken har besökt och intervjuat åtta myndigheter och kommuner.

”Det går att både effektivisera verksamheterna och göra dem ekonomiskt smartare med hjälp av AI. Så då undrar jag: Varför gör inte fler det? Chefer måste lära sig hantera AI”, säger han till Chef.

Som exempel nämner han Bolagsverket, vars AI-lösning skannar och läser av mejl och inkommande dokument. Till 85 procent blir det rätt. När det blir fel känner systemet av det – och lär sig till nästa gång. Under tiden får de 15 procent av felen åtgärdas manuellt.

Ett annat exempel är Hallands sjukhus. De samlar in en stor mängd data, som analyseras med AI och används som underlag för att styra verksamheten. I boken framgår det att sjukhuset ligger i topp när det gäller kvalitet, effektivitet – och sjukhuset går dessutom med vinst.

”Valet är inte mellan AI och människor. Tvärtom! Vi måste se AI som vår digitala kollega. AI kanske inte ersätter chefer men chefer som använder AI kommer att ersätta chefer som inte använder AI”, säger Peter Siljerud.

Att AI har en stor potential visade digitaliseringsmyndigheten DIGG i en rapport redan 2019. Där kommer DIGG fram till att Sverige skulle kunna frigöra 140 miljarder kronor varje år genom att använda existerande AI-tekniker på nuvarande processer och uppgifter.

Det motsvarar 6 procent av de totala offentliga utgifterna. Det finns alltså en otrolig potential som inte utnyttjas i dag, något som slås fast även i boken.

”Det är näringslivet som driver tåget. Av alla svenska AI-investeringar står offentlig sektor för mindre än 3 procent”, konstaterar Peter Siljerud.

Vad ser du för etiska aspekter kring AI och att samla in en massa data?

”Det finns en integritetsproblematik med personnummer och GDPR, särskilt inom offentlig sektor. Överlag bromsar en hel del lagstiftning att offentlig sektor kan ta sig an AI på bästa sätt. Men det finns också en medvetenhet kring det. Sen får man inte glömma att sjukhus redan idag samlar in och lagrar en enorm mängd data.”

Men all AI-data är inte problematisk ur ett integritetsperspektiv, fortsätter Peter Siljerud.

Det finns exempel på kommunala verksamheter, som SISAB Skolfastigheter, som installerat sensorer som mäter temperatur, luftkvalitet, och dessutom kan styra ventilationen. På så sätt sparas tiotals miljoner kronor i elkostnader.

Framtidsforskarens övertygelse? Att du som chef måste omfamna nya verkligheten.

”En stor del av det framtida ledarskapet kommer att handla om samspelet mellan chefer och datorer. Många jag pratar med börjar använda AI i arbetet dagligdags, inom allt från försäljning till att följa forskningen inom obduktioner. Personligen spanar jag efter trender”.