Därför lämnar många skolledare sina jobb
Vad är det som gör att så många skolledare slutar sina jobb? Det har en stor och nyligen publicerad studie velat ge svar på. Anledningarna är många. Men stöd från chefen kan bidra till att vända rektorskarusellen.
Sociologen – och den före detta rektorn – Tobias Richard doktorerar på Sveriges höga rektorsomsättning.
Den konkreta frågan han har velat besvara är: Varför lämnar så många rektorer och skolledare sina jobb?
”Något som är kännetecknande för skolor som inte fungerar är just frekventa skolledarbyten. Organisationen får aldrig en chans att stabiliseras och utvecklas”, säger Tobias Richard, i ett pressmeddelande från Umeå universitet, där han bedriver sin forskning.
Nu visar han i sin publicerade studie, baserade på en omfattande undersökning med nästan 2000 skolledare, att arbetsmiljön och organisatoriska faktorer i störst utsträckning förklarar skolledares vilja att sluta.
Och det gäller oavsett om de arbetar i fristående eller kommunala skolor, eller om de leder förskolor, grundskolor, gymnasier eller vuxenutbildning.
En annan anledning till den höga rektorsomsättningen är de emotionella och kvantitativa krav som skolledare ställs inför.
Det vill säga, många ”komplicerade och starka känslor” måste hanteras, samtidigt som skolledare har en mängd arbetsuppgifter som inte hinns med, enligt pressmeddelandet från Umeå universitet.
Tobias Richard”Något som är kännetecknande för skolor som inte fungerar är just frekventa skolledarbyten.”
Tobias Richards forskning visar vidare att en tredje orsak till skolledarkarusellen är personliga faktorer.
Skolledare med hög grad av neuroticism, det vill säga de som är mer emotionellt instabila, är också mer benägna att lämna sina arbeten.
”De skolledare som i högre utsträckning känner att de har kontroll över sin arbetssituation, att de kan påverka sin kalender och välja i vilken ordning de vill göra sina arbetsuppgifter, vill också lämna sitt arbete i lägre utsträckning än de som inte har denna möjlighet”, kommenterar Tobias Richard, rönen.
Och det är här det goda ledarskapet kommer in.
För studien visar att stöd från chefen har stor betydelse.
Skolledare som upplever att deras chef lyssnar aktivt och fungerar som emotionellt stöd, samtidigt som de ger tydlig riktning, har en lägre vilja att sluta.
En skolledare som kan stoltsera med arbetsglädje, låg sjukfrånvaro och näst intill obefintlig personalomsättning, är Torbjörn Hanö, som i 13 år varit rektor på Sveriges största gymnasieskola, Polhemskolan i Lund, och som Chef nyligen intervjuat.
Anledningen till glädjekalkylen är att han har vigt sitt ledarskap åt tillitsbaserad styrning och ledning.
”I en kontrollkultur kommer folk att försöka dölja sina misstag. Men om det händer något som inte är bra i en tillitsstyrd verksamhet då kommer folk att berätta det – och man löser problemen tillsammans”, menar han.
När Torbjörn Hanö började som rektor på Polhemskolan fick han en vapendragare i utbildningsdirektören Stefan Norrestam.
Och när Tillitsdelegationen satte ord på vad som är ett tillitsbaserat ledarskap gick de från ord till handling.
”Det är ett gott ledarskap, kort och gott, och vi har sakta men säkert blivit bättre på det och kunnat kommunicera det tydligare”, konstaterar Torbjörn Hanö.
Förutom stöd från chefen finns ytterligare två omständigheter som främjar lägre rektorsomsättning, enligt Umeåforskaren Tobias Ritchard.
Och det är god hälsa samt högt självförtroende i yrkesrollen.
Torbjörn Hanö”I en kontrollkultur kommer folk att försöka dölja sina misstag.”
En av de mest intressanta insikterna, enligt doktoranden själv?
Det är att individuella faktorer som emotionell instabilitet kraftigt påverkas av arbetsmiljön.
När Tobias Richard analyserade arbetsmiljöfaktorer minskade sambandet mellan emotionell instabilitet och viljan att lämna arbetet, till en tredjedel av vad det ursprungligen var.
”Detta innebär att viljan att lämna arbetet kan reduceras även för neurotiska skolledare med lite dåligt självförtroende”, kommenterar han.
rektorskarusellen
-> Varför lämnar skolledare sina jobb?
- Arbetsmiljön och organisatoriska faktorer. Detta är avgörande för skolledares beslut att lämna sina jobb, oavsett om de arbetar i fristående eller kommunala skolor, eller om de leder förskolor, grundskolor, gymnasier eller vuxenutbildning.
- Emotionella och kvantitativa krav. Skolledare måste ofta hantera komplicerade och starka känslor samtidigt som de har många arbetsuppgifter som inte hinns med. De som upplever höga emotionella och kvantitativa krav vill i högre utsträckning lämna sina jobb.
- Emotionell instabilitet. Skolledare med hög grad av neuroticism, det vill säga de som är mer emotionellt instabila, har en högre vilja att lämna sina arbeten.
-> Vad gör att skolledare stannar på sina jobb?
- Stöd från chefen. Skolledare som upplever att deras chef lyssnar aktivt och fungerar som emotionellt stöd, samtidigt som de ger tydlig riktning, har en lägre vilja att sluta.
- God hälsa. Skolledare som upplever att de har god hälsa tenderar att stanna längre i sina jobb.
- Högt självförtroende. Skolledare som har högt självförtroende i sin yrkesutövning vill lämna arbetet i lägre utsträckning.
Källa: Tobias Richard, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
