Cheftest: Roberto Maiorana, gd Trafikverket

Det finns alltid ett tåg som är försenat, en väg som inte håller måttet eller ett infrastrukturprojekt som blev dyrare än beräknat.

Kritiken mot Trafikverket och generaldirektören Roberto Maiorana tycks aldrig slut.

Verket är också nedläggningshotat. Eller snarare var.

I somras var Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna överens om att dela upp verket i två myndigheter, tillbaka till det som var före 2010, ett banverk och ett vägverk.

Men Sverigedemokraterna ändrade sig i sista stund efter ett samtal med Roberto Maiorana, enligt SD:s trafikpolitiska talesperson Thomas Morell.

Typiskt Roberto, menar flera av Chefs källor.

”Han är duktig på att prata för sin sak. Alltid lugn och trygg, påläst och trevlig. Och en lysande förhandlare som nästan alltid får båda parter nöjda”, säger en person som jobbat nära Roberto Maiorana.

Trafikverkets generaldirektör sägs också ha förmågan att få folk att må bra. Enligt flera av dem som Chef pratat med är han en social, ödmjuk och rolig chef.

”Jag tror inte det finns någon här på verket som ogillar Roberto. Han är sympatisk, en ’people person’”, säger en chefskollega som också framhåller Roberto Maioranas förmåga att bygga lag.

Hen fortsätter:

”Han är väldigt duktig på att få ihop ledningsgrupper. Att få folk att jobba åt samma håll och tillvarata en ledningsgrupps hela kompetens. Det är ingen one manshow utan Roberto är bra på att lyfta fram andra, lita på dem och delegerar gärna. Han är sedan aldrig inne och mikropetar.”

”Och du kan alltid vända dig till honom om du vill bolla eller om du funderar över något. Sedan vill han helst att delegerade frågor inte kommer upp på hans bord igen utan löses på en lägre nivå.”

Även om Roberto Maiorana varit på Trafikverket sedan 2016, först som chef för verksamhetsområde Trafik och sedan mars 2022 som generaldirektör, är det på SAS han formats som chef.

”Han lärde sig allt på SAS – nästan”, säger en person som jobbat med Roberto Maiorana i flera omgångar.

Som ung steward på flygjätten i mitten av 1980-talet arbetade han under Janne Carlzon som då styrde SAS och revolutionerade chefskulturen, både i Sverige och utomlands.

Janne Carlzons vision, konkretiserad i klassikern Riv pyramiderna från 1985, om medarbetarnas delaktighet och kundfokus – ”SAS flyger inte flygplan – vi flyger kunder” har satt djupa spår i Roberto Maioranas ledarskap.

”Vi som jobbade på SAS under Janne Carlzons tid och senare gjort chefskarriärer har mycket att tacka honom för”, säger en tidigare SAS-kollega.

Det var också på SAS som Roberto Maiorana gick igenom sitt yrkeslivs svåraste tid.

Den 8 oktober 2001 kraschade ett SAS-plan på Linate, flygplatsen i Milano, och 118 personer dog. Roberto Maiorana var då SAS platschef i Italien.

”Han kände flera av offren och har berättat hur han och kollegerna grät. I många år hade han kontakt med offrens familjer och åkte regelbundet på minneshögtiden varje år. Roberto har ett stort hjärta och det skulle inte förvåna mig om han fortfarande har kontakt med några av familjerna”, säger en tidigare kollega på SAS.

”Roberto härdades av Linate. Det kan inte bli värre än så. Han har lärt sig att klara tuffa saker. Det rinner liksom av honom som en gås. Därför passar han perfekt på Trafikverket”, fortsätter hen.

Själv pratar Roberto Maiorana ogärna om Linate.

I den kanske enda intervjun där han nämner olyckan lämnar han ämnet snabbt:

”Det var tungt, jag var inte ens 40 år då. Men vi kanske inte ska prata så länge om detta”, sa han till tidningen Maskinoperatören.

Det dröjde inte länge efter hoten om Trafikverkets delning tills regeringen bestämde sig för att ge mer pengar till Trafikverket.

I början av oktober presenterades infrastrukturpropositionen som ger Trafikverket 1 171 miljarder kronor mellan 2026 och 2037. Rekordmycket pengar – 200 miljarder extra till investeringar – som också ökar pressen på Trafikverket att leverera.

Det är Roberto Maiorana väl medveten om.

Dessutom ska verket, samtidigt som de får extrapengar för investeringar, spara på sina interna kostnader med fem procent.

”Med ökade medel följer ökade förväntningar, och Trafikverket har ett stort ansvar för att på ett effektivt sätt få ut dem i våra vägar och järnvägar”, var hans kommentar.

Roberto Maiorana har redan börjat jobba för att modernisera Trafikverket. I våras drogs den så kallade Kraftsamlingen igång. Ett 1 000 dagar långt förändringsarbete som ska landa i ett Trafikverk som jobbar smartare, effektivare och mer kundfokuserat.

”Det är ett jättejobb som involverar hela Trafikverket som ska göras. Det pågår en mindre kulturrevolution. Trots att Trafikverket funnits i snart 15 år finns det fortfarande folk här som ser sig som banverkare eller vägverkare”, säger en person i Trafikverket, som hoppas att Roberto Maiorana verkligen går i mål med förändringen.

”Kraftsamlingen är ett bra initiativ. Han har också fått in ett mer affärsmässigt tänkande. Också det från SAS, tror jag. Trafikverket har precis som andra myndigheter varit väldigt inriktat på förvaltning”, säger en person med god insyn i Trafikverkets ledning.

”Nu gäller det för Roberto att inte tappa fart. Han är beslutsför, men det tar ofta lite tid. Han vill lyssna in, helst fatta konsensusbeslut och aldrig göra något förhastat. Det gör att han ibland fattar för få beslut”, fortsätter hen.

Några som Chef har talat med, menar att Roberto Maiorana också har svårt för de riktigt obekväma besluten.

Det är en av anledningarna till att han nästan aldrig uppges hamna i konflikt med någon.

”Tar du obekväma beslut kan du inte älskas av alla. Roberto har ibland svårt för att ta tuffa beslut. Han är lite för snäll. Jag har sett när medarbetare inte levererat och Roberto tassat runt i stället för att sätta ner foten”, säger en medarbetare på Trafikverket.

På Trafikverket har vägens eller järnvägens prestanda, kostnad och längd ibland varit viktigare än vilken nytta den faktiskt gör, menar flera av Chefs källor. Det vill Roberto Maiorana ändra på.

Han vill – på samma sätt som Janne Carlzon – ha kunden i fokus.   

”Det handlar om att skapa värde för dem vi är till för. Som tågens punktlighet, att vägarna ska fungera att köra på, att driva underhållet mer effektivt”, sa Roberto Maiorana till Dagens Nyheter i våras apropå Kraftsamlingen. 

Och kundfokus sägs synas i nästan allt han gör. Så här säger en källa:

”Vi hade ett möte där en av cheferna berättade att en extern partner hade klagat flera gånger på informationen och den dialog de haft med Trafikverket. Chefen förklarade att hen hade pratat med kunden flera gånger och haft ett möte med dem. Ungefär som att det räckte och att de nu inte hade rätt att klaga.”

Då var Roberto tydlig, berättar samma person.

”Det är aldrig vi som avgör om dialogen är bra eller inte. Det är alltid den som tar emot som avgör om hen är nöjd.” 

Nöjd kan Roberto Maiorana knappast ha varit med den första januariveckan i år.

Den 3 januari i år lamslogs trafiken på E22 mellan Hörby och Kristianstad.

Ett snöoväder gjorde att 1 000 bilar fastnade på vägen i en tre mil lång kö. Några i närmare ett dygn.

Militär och hemvärn kallades in för att få ut svårt sjuka människor ur kön.

Skandalrubrikerna avlöste varandra. Medierna jagade Roberto Maiorana.

”Han är på semester”, svarade Trafikverkets presschef.

Men senare påstod Maiorana själv, enligt TV4, att han var i tjänst och jobbade från lantstället och hade haft tät kontakt med ställföreträdande generaldirektören Malin Holen.

När TV4 senare, med hjälp av offentlighetsprincipen, kollade Maioranas mejl, telefonsamtal och sms visade det sig att han haft en sms-kontakt på kvällen den 3 januari med sin stand-in. Och ett telefonsamtal morgonen den 5 januari.

Några av Roberto Maioranas tidigare kolleger på SAS blev beklämda när de såg inslaget.

En av dem säger:

”Det var inte den Roberto jag kände. Det kändes som någon annan bestämt vad han skulle säga. Jag minns ett par gånger på SAS, under en pilotstrejk och en kaosincheckning. Då var Roberto på Arlanda fyra på morgonen för att hjälpa till med bagage och ge vatten till passagerarna. Han var verkligen inte rädd för att ta i. Jag kanske inte trodde han skulle åka dit och skotta. Men jag hade väntat mig mer.”

Trafikverkets och Roberto Maioranas agerande under snökaoset fick konsekvenser för förtroendet för Trafikverket.

När Medieakademin gjorde sin årliga förtroendebarometer i februari i år rasade Trafikverkets siffror. Från 51 procent till 42 procent, det lägsta förtroendet på sex år.

Även om några medarbetare skyller på Roberto Maioranas kritiserade tv-framträdande, menar de att det inte är en måttstock på Roberto Maioranas sätt att kommunicera internt.

Med korta videoframträdanden på intranätet efter varje ledningsmöte berättar han vad som är på gång i verket. Han har också digitala fikaträffar där man får mejla in frågor.

Men helst föredrar han att resa runt i landet och träffa medarbetare. Tillsammans med andra ur ledningsgruppen gör han det regelbundet under vinjetten Träffpunkten.

”Roberto gillar verkligen att prata med medarbetarna och skulle gärna göra det ännu mer. Men tiden är ett hinder”, säger en chefskollega på Trafikverket.

Så här säger en annan anställd på Trafikverket:

”Roberto har många styrkor som chef. Hans inlyssnande och eftertänksamma stil kanske inte alltid funkar lika bra under två minuter i Aktuellt. Men vill vi bara ha sådana chefer som går genom rutan eller delar allt i sociala medier? Eller vill vi ha chefer som verkligen gör ett bra jobb?”, frågar sig medarbetaren som menar att Roberto Maiorana är en av de bästa chefer hen haft under sitt 30-åriga yrkesliv.

Med ungefär 10 000 anställda är Trafikverket en av de största myndigheterna i Sverige. Det är också en av de mest populära arbetsgivarna.

När rekryteringsföretaget Randstad rankade de 150 populäraste arbetsgivarna hamnade Trafikverket på 19:e plats. Strax före ABB och Tullverket, men efter Polisen och Systembolaget.

Men trots det har Trafikverket tvingats ta till okonventionella metoder för att locka till sig tågklarerare (tjänstemän som övervakar tågens rörelse) och trafikledare.

I fjol fick de 4 000 kronor mer i månaden och en stanna-kvar-bonus på 85 000 kronor.

Roberto Maiorana har inte själv rekryterat tågklarerare, men är aktiv i jakten på duglig arbetskraft. På Linkedin är han flitig med att lägga ut aktuella jobb, och nyckelpersoner träffar han i slutet av rekryteringsprocessen.

”Jag blev intervjuad av Roberto. Han är en stor anledning till att jag tackade ja. Jag tyckte han verkade vara en bra chef som delar mina värderingar om en arbetsplats med högt i tak. Och jag är inte besviken. Han är en av de bättre chefer jag haft.”

Hens omdöme delas av många av de personer som Chef pratat med. Flera lyfter också fram Roberto Maioranas trygga och stöttande ledarskap.

”Han talar inte med stora bokstäver och är kanske inte den mest visionära chefen. Men hans lugn och hans sätt att både lyssna, stötta och peppa har lyft inte bara mig, utan många andra på Trafikverket. Det är stor skillnad mot hans företrädare. Roberto känns mer modern i sitt ledarskap.”

Även om Roberto Maiorana gillar sitt jobb sägs han vara bra på att koppla av. Allt kretsar inte bara kring Trafikverket.

Så här säger en kollega:

”Jag har rest i jobbet med Roberto flera gånger och på kvällen tar han gärna en promenad och pratar om helt andra saker än jobbet. Han är väldigt avslappnad och bekväm med det. Det är inte så många chefer på hans nivå som är det.”

Samtalen kan handla om allt från italienska viner till målandet av sommarstugan.

Och sport, naturligtvis. Men inte friidrott, där han i ungdomen blev årets friidrottare i IFK Tumba genom att springa 800 meter på drygt två minuter. Utan fotboll.

Och det är inte IFK Tumba han snackar om, även om han var ordförande där tidigare. 

”Han älskar Inter. Så har han ju också italienskt påbrå och är lite av en livsnjutare”, säger en person i Roberto Maioranas närhet.

Livsnjutandet behöver inte betyda lyxmiddagar och dyra viner.

Roberto kunde också njuta av betydligt enklare måltider under åren på SAS.

”Vi jobbade ihop under några år på SAS huvudkontor i Frösundavik i Solna. Där satt vi ofta och åt lunch i den fina ljusgården.”

Lyxmat? Knappast.

”Det var alltid en cola och två varmkorvar.”

Så gör vi Cheftestet: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser kännetecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.