Kängan till svenska chefer: ”Mer framåtlut behövs”

Skärpning, chefer inom myndigheter och krishantering. Ni var för passiva under vinterns snökaos på E22, anser MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. ”En bra krishantering bygger på att man agerar snabbt och ofta på ofullständig information”, säger hon i en intervju med Chef.

Krisledarskap
Publicerad
Charlotte Petri Gornitzka. Porträttbild: Eva Dalin

Vinterns snökaos på E22 mellan Hörby och Kristianstad där tusentals människor satt fast i kylan i upp till 20 timmar har fått många att fråga sig hur det är ställt med det svenska krisledarskapet.

Varför stoppades inte trafiken, varför dröjde det så länge innan mitträcket klipptes upp och var fanns plogbilarna?

Flera kolumnister beskriver ett Myndighetssverige där ingen tar ansvar i kris, där ”alla skyller på alla” (DN:s Jonas Fröberg) och där oförmågan att fatta snabba beslut blivit ”en dygd” (Aftonbladets Peter Kadhammar).

Även Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydds och beredskap MSB, ser ett mönster med ansvariga som ibland är för passiva när kriser uppstår.

Vad beror passiviteten på?

”Jag menar, väldigt övergripande, att chefer inom myndigheter fostras i ett system som ställer tydliga krav på att göra rätt i förhållande till ansvarsförhållanden, mandat, roll, budget. Och generellt premieras inte risktagande eller initiativ utan tydliga uppdrag. Vilket fungerar dåligt i samband med kriser. En bra krishantering bygger på att man agerar snabbt och ofta på ofullständig information. Jag ser därför ett behov av en övergripande diskussion om hur vi myndigheter ökar handlingskraften i kriser”, säger hon till Chef.

Är svenska chefer helt enkelt för rädda för att göra fel?

Charlotte Petri Gornitzka.

”Oj – nej, inte generellt. Eller, det vet jag inte. Men jag skulle gärna se att man visar mer framåtlut. Det kan krävas att vi utmanar regelverken i samband med kriser. Att man vågar fatta beslut innan finansieringen är helt klar. Samtidigt tror jag att vi allihop ser poängen med att vara korrekt i offentlig, skattefinansierad verksamhet”, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Grundläggande i Beredskapssverige är den så kallade ansvarsprincipen, där chefer som i normala förhållanden är ansvariga för en verksamhet också är det i kris.

Men en sådan ordning, där ingen aktör får bestämma över någon annan, har vid tidigare kriser visat sig leda till rena röran.

Eller som ledarskapsforskaren Erik Hedlund vid Försvarshögskolan uttrycker det i en debattartikel i SvD: en ”betydande otydlighet gällande roller, ansvar och mandat.”

”En bra krishantering bygger på att man agerar snabbt och ofta på ofullständig information.”

På MSB diskuteras nu att komplettera ansvarsprincipen med en så kallad handlingsprincip, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Tidigare fanns större, sammanhållna myndigheter som Vägverket med ansvar för svensk infrastruktur, organisationer med tusentals anställda som sedermera styckats upp och utsatts för konkurrens – Vägverkets avknoppade produktionsdel har förvandlats till det affärsdrivande Svevia.

Men frågan är om ökad marknadsorientering gjort vägunderhållet, inklusive snöröjningen bättre och mer effektiv. Riksrevisionen utreder saken just nu.

Charlotte Petri Gornitzka tror för sin del inte att det är överdrivet budgettänk som ligger bakom myndigheters obenägenhet att agera utanför boxen, som i fallet med snökaoset på E 22.

”Jag tror inte att det handlar om ovilja. Snarare det jag varit inne på tidigare. Att vi inom myndigheterna fostras i ett system som ställer tydliga krav på att göra rätt. Men det behöver kompletteras med möjligheten att kunna premiera ett snabbt och modigt agerande i kriser”, säger hon.

Läs webbartiklar kostnadsfritt

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden