Cheftest: Elisabet Åbjörnsson Hollmark, gd Statens institutionsstyrelse

Tänk dig en hotellkedja där du inte får välja dina gäster. Du får inte heller kasta ut dem, ens när de blir våldsamma. Vilket de ofta blir.

Dessutom är de nästan alltid där mot sin vilja, inlåsta, en del av dem dömda för grova brott.

Du ska också bedriva drogavvänjning, psykvård och skola. Och majoriteten av dem är barn.

Alla tillhör de samhällets svagaste och mest utsatta individer som är där för att de inte kan eller får ta hand om sig själva. 

När Elisabet Åbjörnsson Hollmark fick uppdraget som gd för Statens Institutionsstyrelse, Sis, 2019 av dåvarande socialminister Lena Hallengren var det med ett tydligt uppdrag: öka säkerheten.

Flera rymningar hade satt ljuset på myndigheten. Den nya gd:n kavlade upp ärmarna. 2020 gick Åbjörnsson Hollmark själv ut och pratade om eftersatt säkerhet på Sis.  

Det visade sig snart att säkerheten för barnen inne på Sis-hemmen inte heller var lysande.

2021–22 gjorde Inspektionen för vård om omsorg en stor tillsyn.

När rapporten kom i januari 2023 osade kritiken, inte minst från socialminister Camilla Waltersson Grönvall, vars pressmeddelande lyfte fram att sju av tio flickor upplevde hot och kränkningar från både personal och andra intagna:

”Att unga flickor utsätts för sexuella övergrepp är kriminellt. Jag blir arg, ledsen och upprörd. Situationen har gått för långt. Det är nog nu”, sa ministern i sitt uttalande, och skärpte kraven på Sis.

Elisabet Åbjörnsson Hollmark lyssnade på kritiken och skyllde inte ifrån sig. Just detta lyfter flera av Chefs källor fram som en styrka.

”Jag blir frustrerad över att det arbete som vi har påbörjat (…) inte har kommit längre. Det är allvarligt och rapporten visar att vi måste jobba ännu hårdare för att barnen ska känna att de blir lyssnade på och bemötta med respekt av våra medarbetare”, sa hon i DN våren 2023.

Flera källor i organisationen beskriver hur beslutsivern ökat:

”Hon har höga krav på att vi ska komma framåt, men det är också nödvändigt i den resa vi gör”, säger en medarbetare.

”Hon kan ha svårt att hålla sig borta från detaljerna och vill ofta ha resultat lite tidigare än vad som är rimligt”, säger en annan. 

Socialminister Camilla Waltersson Grönvall har tillsatt en ny utredning för att se över hela Sis uppdrag.

Samtidigt har riksdagen tagit beslutet att flytta ansvaret för de ungdomar som döms till skyddstillsyn från Sis till Kriminalvården. I juli nästa år ska fängelser vara redo att ta emot 15–17-åringar på särskilda ungdomsavdelningar.

Även Riksrevisionen, flera barnrättsorganisationer och granskande journalister har kritiserat Sis hårt.

2024 utkom till exempel boken I statens våld – en berättelse om Sis och de statliga ungdomshemmen på förlaget Fri Tanke.

Samtidigt har gängkriminaliteten och våldet ökat i samhället. Allt fler och allt yngre barn begår grova brott. Det politiska tonläget har höjts. Trycket på Sis har hårdnat.

Flera av Chefs källor ser utvecklingen på Sis som ett resultat av Elisabet Åbjörnsson Hollmarks granskande arbete.

Uttrycket ”vänt på varje sten” förekommer i flera samtal Chef haft.

”Hon är väldigt lojal med sitt uppdrag och gör vad som krävs”, säger en källa.

”Hon har tvingats vara väldigt operativ, granskat och lagat läckor, visat på fel och krävt förbättring. Och fått mycket skit för det”, säger en annan.

Många är nöjda med att hon krävt resurser, ”rustat” och styrt upp Sis till en professionell myndighet. 

”Tidigare var det 32 institutioner som alla gjorde olika. Hon satte igång ett stort arbete för tydlig styrning mot likvärdighet och rättssäkerhet”, säger en källa.

Det innebar mindre lokala regler och beslutsordningar och i stället mer centrala inriktningsbeslut och regler för hela myndigheten. 

Men det finns också de som talar om ett växande gap mellan ledningen och personalens verklighet ute på Sis-hemmen. Hur ska den svällande staben experter på huvudkontoret göra nytta i själva kärnverksamheten? undrar de.

”Huvudkontoret ska ju vara en serviceorganisation för verksamheten, men nu är det snarare de som säger åt oss vad vi ska göra”, säger en person. 

Detta skifte vittnar även personer på hennes förra arbetsplats, Kriminalvården, om. En del med ros, andra med ris.

Många beskriver Elisabet Åbjörnsson Hollmark som en stabil ledare med stark inre kompass och ett genuint och orubbligt engagemang för Sis klienter.

”Hon har ett väldigt varmt hjärta och det är därför hon tar de svåra uppdragen, att ta hand om sårbara människor”, säger en person.

Hennes ledarstil beskrivs som ”mångfasetterad”, en klok, driven, prestigelös och omtyckt chef och samtidigt ”lite fyrkantig” och operativt detaljfokuserad.

Flera av Chefs källor – både i och utanför organisationen – ser i henne en bra företrädare för sin myndighet. 

Hon beskrivs som en relationell ledare; bäst när man har henne som direkt chef och mycket bra i samtal med personal och klienter ute i verksamheten. 

”Hon ser alla individer i rummet. Missar inte en människa”, säger en källa. 

”Hon var med på lektioner och är väldigt bra när hon möter ungarna. Alla vet vem hon är när hon kommer”, säger en person som jobbar ute på en institution. 

Hon förställer sig inte och gillar inte maktspel, enligt Chefs källor.

”Lite godtrogen ibland. Hon vill väldigt väl, men förstår inte att politiken inte alltid vill detsamma”, säger en av de som tycker att hon kan bli bättre på maktstrategier för att få igenom det hon vill göra.

Elisabet Åbjörnsson Hollmark är jurist och har varit i Kriminalvården i princip hela sitt yrkesliv.

Hon har haft de flesta roller från golvet och uppåt, vilket gett henne både kunskap och respekt som ledare.

Tidigt i karriären, som chef på Österåkersanstalten, nämndes hon som ”lovande” och togs in i myndighetens chefutvecklingsprogram.

Redan då beskrevs hon som en transparent chef, bra på att förklara verksamheten på ett enkelt sätt. Inför neddragningar samlade hon hela personalen, visade upp budgeten i storbildsformat, förklarade sina prioriteringar och öppnade för frågor. 

Efter en föräldraledighet handplockades hon 2012 till en tjänst som kriminalvårdsdirektör direkt underställd gd, med uppgiften att leda en stor omorganisation, som på flera sätt innebar en centralisering och att huvudkontoret fick större styrkraft över verksamheten.

Enligt Chefs källor var detta inte utan motstånd:

”Men hon hanterade det bra, strukturerat och systematiskt, lyssnade på kritik och gömde sig inte. Men vek heller inte en tum”, säger en person som var med.

I extern kommunikation har hon, enligt flera av Chefs källor, utvecklats rejält:

”Jag tycker att hon är modig och tar debatten med stor värdighet. Jag känner mig stolt över henne”, säger person som jobbar längre ner i Sis organisation.

Internkommunikation och nära samtal beskrivs som hennes främsta styrka.

”Hon är duktig på att berätta om verksamheten så att både barn och politiker förstår”, säger en källa.

”Hennes sätt att lyssna på kritik gör att det inte uppstår så många konflikter”, säger en tidigare medarbetare.

Ingen som Chef talat med säger att Elisabet Åbjörnsson Hollmark är konflikträdd, men ordet konfliktundvikande förekommer flera gånger. Men hon sägs ta tag i det som behövs. Oftast.

”Ibland skulle hon behöva vara mer aktiv”, tycker något som suttit i en av hennes ledningsgrupper.

”Hon är väldigt konsensusdriven”, säger en annan person.

Konflikter på organisationsnivå hanterar hon ”lugnt, strukturerat och metodiskt”.

”Sedan hon kom till Sis har hon knappt gjort något annat och hon är imponerande”, säger en ytterligare person.

Elisabet Åbjörnsson Hollmark uppges stå kvar i stormen, erkänner brister lugnt och sakligt, framhåller verksamhetens komplexitet och behov och fortsätter enträget jobba med klienternas bästa för ögonen.

”Jag tycker att hon är modig. Det har blåst mycket på Sis, hon har vågat lyfta på stenar och söka upp det som inte varit bra.”

Flera personer som jobbat länge i verksamheten vittnar om att problemen har funnits mer eller mindre sedan Sis bildades, men flugit under radarn. Elisabet Åbjörnsson Hollmarks arbete har gått ut på att ”göra myndighet av” Sis.

Hon började med att bygga en central säkerhetsavdelning och plocka ”lågt hängande frukter” som att rensa gymmen från fria vikter och köken från glas som går att skada sig och andra på.

Därefter kom en F&U-avdelning för att förse Sis med relevant kunskap.

2023 infördes en obligatorisk grundutbildning för nyanställd personal, där hon medverkar personligen, samt införandet av uniformer för behandlingspersonal.

Nu, 2025, skapas en fastighetsavdelning för att styra upp de slitna institutionshemmen och den konstanta platsbristen.

När det kommer till delegering beskrivs Elisabet Åbjörnsson Hollmark som bra, men ibland lite väl operativ för en gd. 

”Hon delegerar tydligt och är duktig på att ge feedback, men kan bli lite orolig när man fått fart och vill då kontrollera”, säger någon.

Andra ser det som en vilja att vara tillgänglig, vilket kan leda till stress. Ibland blir det hastiga omprioriteringar när det kommer nya krav.

”Det är viktigt att ingjuta trygghet i politikerna och hålla sin linje som myndighet”, säger en av de som ser tendenser till mikromanagement.

Att Elisabet Åbjörnsson Hollmark är driven, ivrig och vill få saker gjort säger de allra flesta Chef talat med. Hon beskrivs som snabb, och har infört en tydlig beslutsdelegationsordning. 

”Hon vill ha ordning och reda i sitt beslutsfattande. Det ska vara transparent och rättssäkert. Hon fattar de beslut andra behöver för att i sin tur kunna fatta snabba beslut”, säger en person.

Ärenden bereds enligt tjänstemannakonstens alla regler, hon lyssnar in och kan ändra sig om konsekvenserna kräver det. Men de senaste åren har förutsättningarna ibland ändrats innan beslut hunnit få effekt. 

”Ibland vill hon lite mycket och då kan beslut gå in i varandra och det blir trassligt och otydligt”, säger någon.

Personer som följt hennes ledarskap under längre tid beskriver henne som en beslutsfattare med ”ryggrad av granit och ett varmt hjärta”:

”Hon kan ta de tuffa besluten och meddela dem med värme. Det är inte många som klarar det.”

Elisabet Åbjörnsson Hollmarks starkaste sida sägs vara att hon lyckas motivera människor även när det blåser hård motvind.

”Hon ger tydlig feedback och balanserar ris och ros på ett bra sätt”, säger någon.

Hennes brinnande engagemang sprider energi och glöd ner genom organisationen. För två år sedan tog hon med alla förstalinjechefer till den årliga chefskonferensen. 

”Jag känner mig stärkt och påfylld när jag lyssnat på henne”, säger en medarbetare.

En annan person berättar om ett tal på en julmiddag för huvudkontorets medarbetare:

”Även när Sis haft det riktigt tufft har hon fått oss att känna stolthet och kraft. Att vårt uppdrag är viktigt.”

”Hennes värdegrund blir en ledstjärna i det dagliga arbetet”, säger en person.

De som suttit mittemot Åbjörnsson Hollmark under en anställningsintervju beskriver en påläst och nyfiken person.

”Hon är väldigt mån om att allt går rätt till och gör allt by the book”, säger en person.

En del tycker att hon gärna rekryterar säkra kort, ”inte så modigt”. Hon uppges vara medveten om mångfaldsfrågan, men framför allt söker hon rätt kompetens och erfarenhet.

Den nationella ledningsgruppen består av 14 personer – varav elva kvinnor och tre män. I skrivande stund har hon fem pågående rekryteringsprocesser till sitt eget team.

Elisabet Åbjörnsson Hollmark beskrivs som omtänksam och inlyssnande, särskilt i svåra situationer. 

”Hon är genuin, bär ingen mask”, säger någon.

”Hon är nästan alltid på gott humör, vilket smittar av sig”, säger en annan.

Sitt privatliv håller hon på en armlängds avstånd från jobbet.

”Hon har stor integritet och det är bra tycker jag”, säger någon.

På fritiden umgås hon med sin stora familj, släkt och vänner. Även gamla kolleger.

”Hon lagar god mat och ordnar fantastiskt fina middagar”, berättar en person.

Hon tränar på gym och promenerar mycket. Resor med mannen och de tre sönerna står också högt på listan.

Trots att Sis nu förlorar ansvaret för en viktig barnverksamhet som flyttas till en systermyndighet för vuxna skymtar medarbetare visst ljus i tunneln. 

”Nu börjar vi se resultatet av förändringarna”, säger en av dem.

I år har antalet rymningar minskat markant jämfört med tidigare. Och nyhetsrapportering om Sis-hem handlar inte enbart om våld och misär. Nu syns även rubriker som: ”Sis räddade mitt liv” (SvD 8 oktober).  

Men det lär bli någon annan som tar organisationen vidare.

Elisabet Åbjörnsson Hollmarks sexåriga förordnande är visserligen förlängt. Men endast med ett halvår, till dess att utredningen av Sis framtida verksamhet presenteras i mars 2026.

Så gör vi Cheftestet: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser känne­tecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.