Så mår chefen: Mer ont i kroppen men mindre stressad

Tillbaka efter sommar och semester. Men i vilket skick befinner vi oss? Nystarten behöver för många företag innehålla satsningar på friskvård, den slutsatsen kan man dra av Chefs undersökning.

Att covid-19-pandemin inneburit omfattande hälsorisker säger sig själv. Även den som klarat sig från själva smittan, har sannolikt fått sina levnadsvanor beskurna av alla restriktioner. Inte sällan med negativa hälsoeffekter som följd: Mer än en tredjedel av cheferna i undersökningen säger att deras fysiska hälsa försämrats under pandemin.

Smärta och värk till följd av dålig ergonomi under hemarbete, försämrad kondition och minskad muskelstyrka hör till de negativa hälsoeffekter som cheferna vittnar om.

”Stillasittandet har ökat. Både jag och personalen har gått upp i vikt”, säger en av cheferna i enkäten som besvarats av drygt 900 personer i alla åldrar och chefsbefattningar.

”Annars brukar jag cykla till och från jobbet varje dag. Men det är svårt att ersätta med något dagligt när jag jobbar hemma”, säger en deltagare.

Även den psykiska hälsan har påverkats negativt av de många månaderna av pandemi:

”Samtliga på arbetsplatsen har känt av nedstämdhet och trötthet”, heter det i ett av vittnesmålen i undersökningen.

”Jag upplever tyvärr att den psykiska ohälsan verkat öka. Gruppsykologin är försämrad och teamkänslan dålig”, uppger en chef.

En dryg fjärdedel av cheferna uppger att hälsan bland medarbetarna gått ner, en av de mest oroväckande aspekterna av undersökningen.

På tvärs mot alla vittnesmål om hur förändrade arbetsvillkor slitit under pandemin, visar sig samtidigt tydliga hälsovinster. En tiondel av cheferna sover bättre på nätterna, sedan de i ökad utsträckning kunnat – eller tvingats – jobba hemifrån.

Den minskade stressen är påtaglig. En fjärdedel av alla chefer märker att stressnivåerna sjunkit sedan kontoret flyttat in i bostaden. En av dem framhåller den avstressande effekten av att kunna snöra på sig träningsskorna lite oftare när det passar och faller sig in, mellan två möten till exempel: bara öppna ytterdörren, och träningspasset är igång. Tolv procent av cheferna uppger att ökat hemifrån-arbete lett till bättre kondition.

”Du slipper restiden till jobbet och mötena kan ha blivit kortare och mer effektiva, när många gått över till att träffas via länk. Stora, strukturella frågor skjuter man kanske som chef på framtiden tills alla kan träffas fysiskt igen. Allt detta kan vara bidragande faktorer till chefernas upplevelse av minskad stress vid hemifrån-arbete”, menar Ann-Sophie Lindqvist Bagge som är psykolog och docent vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Bilden av chefers sjunkande stressnivåer under pandemin går i linje med en forskningsstudie hon medverkat i tillsammans med SOM-institutet. Studien av mående och psykisk hälsa hos ett representativt urval av befolkningen pekar på en ”signifikant nedgång” av egenrapporterad stress i slutet av pandemiåret 2020, jämfört med året innan covid-19-smittan exploderade.

I vilken grad även denna rapporterade stressminskning har med förändrade arbetsvillkor och hemifrån-arbete att göra framgår inte av studien, som när detta skrivs ännu inte publicerats. Klart är att faktorer som inkomst och utbildning spelar in:

”Många socioekonomiska grupper i Sverige har gått ner i stress, men minskningen är störst bland dem med högst inkomst, särskilt äldre manliga höginkomsttagare. Det är de socialt mest väletablerade grupperna som upplever sig som minst stressade under pandemin”, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge och konstaterar att chefer kan sägas utgöra en sådan förhållandevis privilegierad grupp, som generellt också har betydligt större möjligheter till flexibelt hemifrån-arbete än exempelvis busschaufförer, butiksbiträden och sjuksköterskor.

Men bilden är som sagt splittrad. Inte så få chefer rapporterar tvärtom ökade stressnivåer under pandemin, samtidigt som många av dem behövt infinna sig på arbetsplatsen som vanligt. Bara 27 procent av cheferna inom byggsektorn har under pandemin mestadels jobbat på distans, jämfört med 40 procent av cheferna i alla branscher, framgår av en undersökning av branschorganisationen Byggcheferna. Ett bubblande missnöje över att vara utesluten från den nya, sköna distansarbetsvärlden går att skönja i Chefs enkät:

”Arbetar inom vården, vissa av dessa frågor är endast anpassade för kontor och de som har möjlighet att arbeta hemifrån.”

”Vi har inte fått jobba hemifrån och det har medfört mer stress och oro”, är röster ur undersökningen.

Stanford-forskaren Nicholas Bloom hör till dem som framhållit det bekväma distansarbetets hälso- och produktions-mässiga fördelar, men också varnat för ökade motsättningar i dess spår:

”De är verkligen förbannade”, har han sagt om de stora grupper i samhället som är uteslutna från möjligheten till distansjobb, och under pandemin behövt vistas på sina ordinarie arbetsplatser för att handgripligen flytta saker eller röra sig bland okända människor, trots smittorisken.

Så vilka hälsolärdomar tar vi med oss? Hur undviker vi att stressnivåerna skjuter i höjden igen när pandemin förhoppningsvis snart klingar ut?

”Det är visserligen inte alla förunnat att arbeta på distans, men jag tycker inte att det bör stå i vägen för en större öppenhet mot olika arbetsformer. Nu har vi ändå lärt oss hur distansarbete fungerar, och i vilka situationer det inte gör det. Förhoppningsvis kommer pandemin att generera en större tolerans för arbetssätt som gynnar ens hälsa, och att arbetet kan utföras på flera olika sätt. Allt behöver inte ingå i samma mall”, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

Om undersökningen:
Webbaserad undersökning utförd i maj 2021 besvarad av 906 personer. Av respondenterna är 71 procent kvinnor och 29 procent män. 34 procent är chefer på ledningsnivå, 39 procent mellanchefer och 14 procent gruppchefer. Nio procent är i åldrarna 30–40 år, 37 procent 41–50 år, 42 procent 51–60 år och 12 procent över 60 år. En procent av cheferna är under 30 år gamla.