Chefs undersökning: Chefer dåligt rustade för kris

Den gigantiska cyberattacken som slog ut kassasystemen på Coop, det minst lika allvarliga it-angreppet som släckte ner Kalix … Det råder ingen brist på oroväckande nyheter om hur cyberbrottslingar tar sig in i avancerade datasystem och saboterar maskinerna i utpressningssyfte.

Faktum är att it-brottsligheten i Sverige ökade med 900 procent under perioden 2006–2015, enligt Brottsförebyggande rådet. Inte undra på att just cyberbrottsligheten toppar svenska chefers oroslista över potentiella kriser som utgör hot mot den egna verksamheten. 

En femtedel av cheferna (19 procent) är främst rädda för it-kriminalitet, samtidigt som oron för teknikhaverier av icke-brottslig natur är nästan lika stor. Det visar Chefs undersökning. Siffrorna vittnar om att digitaliseringen även har sina baksidor.

”Huruvida oron är befogad hos de chefer som svarat på enkäten, beror ju på vilken it-miljö deras verksamhet har, vilken nivå av säkerhet den håller samt vilka värden verksamheten har att skydda”, kommenterar Hedvig Kylberg som arbetar med cybersäkerhet och säkra kommunikationer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Hon fortsätter:

”Men oron för it-haverier kan vara befogad om man inte har någon kontinuitetsplanering för verksamheten. Det man behöver göra för att stilla sin oro är att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, implementera säkerhetsåtgärder för att minimera riskerna, säkerställa att kontinuitetsplaner finns för de troligaste incidenterna och öva dessa.”

Med andra ord: Potential för förbättring finns. Chefer i det jämförelsevis krisförskonade Sverige saknar ofta vana från verkligt skarpa lägen, där hela verksamheter kollapsar och tillvaron ställs på sin spets. Beredskap och krisplanering går heller inte alltid som en röd tråd genom svensk chefsvardag. 

En fjärdedel av cheferna har ingen eller nästan ingen erfarenhet av krisledarskap, uppger de själva. 44 procent har knappt heller tränat sig i sådana färdigheter. 

För att nyansera – eller komplicera – bilden påminner en tredjedel av cheferna om sina erfarenheter från pandemin, som ju faktiskt var en kris i högsta grad. Viktiga erfarenheter som inte alla gånger tas tillvara:

”Det är svårt att få högre chefer att ta krisberedskapen på allvar och träna inför detta, trots försök från första linjens chef att jobba proaktivt med frågan”, säger en av respondenterna i vår enkät.

Trots, eller kanske på grund av, erfarenheterna från pandemin ser åtskilliga chefer pessimistiskt på möjligheterna att ta sig igenom något liknande i framtiden.

Två femtedelar av dem beskriver den egna verksamheten som ytterst sårbar för nya kriser, katastrofer och oväntade händelser, enligt Chefs undersökning som besvarats av drygt 500 chefer. En tolkning är att covid-19-krisen satt fingret på hur komplicerad världen är, och vilka enorma insatser som krävs för att samhället ska rida ut stormen. 

Stor plats i chefers krismedvetande upptas av något som de flesta svenskar såg som fullständigt osannolikt för bara några månader sedan: Krig. Sedan Ryssland invaderade Ukraina rasar strider bara 160 mil bort. Nästan en femtedel av cheferna (17 procent) placerar nu krig och samhälls­oro överst på listan över de kriser som bekymrar dem mest.

Tro nu inte att svenska chefer står handfallna eller skulle sakna motivation inför de kriser som hotar att torna upp sig framöver. En stor majoritet är tvärtom redo att kavla upp ärmarna och jobba mer med övningar, planer och beredskap, visar vår undersökning, vilket får anses vara ett kraftigt plus ur ett samhällsskyddsperspektiv. Faktum är att uppåt hälften av cheferna i högsta grad redan medverkat till beredskapshöjningar, enligt dem själva.

”Att regelbundet ha genomgång av rutiner vid kris eller en akut situation gör att alla känner sig tryggare när det händer. Gör praktiska övningar regelbundet, precis som med brandövningar. Och se till att ha ett beredskapslager som räcker en tid. Oavsett vad ekonomerna tycker om lagerförvaring”, säger en av cheferna i vår enkät.

Grafik och illustrationer: Anna Harvard

Om undersökningen:

Webbaserad enkät bland chefer i Sverige utförd i augusti 2022, besvarad av 502 personer. Av respondenterna är 69 procent kvinnor och 31 procent män. 41 procent är chefer på ledningsnivå, 40 procent mellanchefer och 11 procent gruppchefer. Åtta procent är mellan 30 och 40 år gamla, 30 procent mellan 41 och 50 år, 47 procent mellan 51 och 60 och 15 procent över 60 år.