Chef undersökning: Allt fler chefer förebygger ohälsa

Hälften av cheferna lägger 50 procent eller mer av sina hälsoinsatser på förebyggande hälsa.

Det visar Chefs undersökning, genomförd i november.

Trots att det proaktiva arbetet är ett lagkrav, har det gått förvånansvärt trögt att skifta såväl fokus som ekonomiska resurser från det mer akuta hälsoarbetet till proaktiva insatser.

Men nu verkar vi befinna oss precis på gränsen där vågen väger över till fördel för det förebyggande arbetet.

Allt fler chefer har börjat förstå vikten av att ta hand om medarbetarna innan de blir sjuka.

”Undersökningen stämmer väl överens med det som framkommer i branschföreningen Sveriges Företagshälsors årliga undersökningar. Det förebyggande arbetet ökar, men märk väl att det ändå bara är 28 procent i er undersökning som uppger att en majoritet av insatserna är förebyggande”, säger Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa på Karolinska Institutet.

”Det är fortfarande mycket reaktiva insatser, även om en avsevärd ökning av de proaktiva insatserna har gjorts de senaste fem till tio åren”, fortsätter hon.

Med tanke på de pengar som finns att hämta hem borde det vara långt fler, menar hon. 

”Inte minst för att när de personer som drabbats av sjukdom väl kommer tillbaka har de ofta inte full prestationsförmåga, utan fortsätter dras med ett prestationsbortfall. Det kostar mycket att inte jobba förebyggande, även om man naturligtvis inte kan förebygga allt”, säger Irene Jensen.

Företagshälsovårdsföretaget Feelgood har också märkt av en ökning av det förebyggande arbetet.

De får betydligt fler frågor kring hur de kan stötta arbetsgivare i det förebyggande arbetet, och även önskemål om en bredd av förebyggande tjänster. 

”Tidigare var man mer fokuserad på hur man gör en arbetsförmågebedömning, vilket är den mest traditionella företagshälsovårdstjänsten”, säger Charlotte Valleskog, chefspsykolog och organisationskonsult på Feelgood Organisation och Ledarskap.

Samtidigt som hon gläder sig åt förskjutningen mot det mer proaktiva hälsoarbetet, säger hon att många chefer, trots den ökade ambitionen, inte riktigt vet vad det innebär att jobba förebyggande. 

”Att utveckla och främja samarbete som förebyggande insats för att förhindra konflikt är inte en lika konkret åtgärd som att sätta in medling när konflikten väl har uppstått”, ger hon som exempel.

Hon påpekar också att många skiljer på arbetsmiljöfrämjande och hälsofrämjande insatser när de i själva verket ofta går hand i hand. 

”Många gör långt mer än friskvårdsbidraget. Ofta tänker vi inte på att de arbetsmiljöinsatser vi gör, som att utveckla samarbete och stärka relationer för att medarbetare ska komma till sin rätt och känna att man gör skillnad, inte enbart är kopplat till arbetsmiljön utan även främjar hälsan”, säger Charlotte Valleskog. 

De tre främsta hälsoförmånerna enligt undersökningen är friskvårdsbidrag, flexibel arbetstid och ergonomisk rådgivning. 

Listan på hälsoförmåner kan vara av­görande när det kommer till rekrytering och nyanställning, men i övrigt önskar sig de båda experterna en bättre uppföljning av det hälsofrämjande arbetet. 

”Jag talar i egen sak, men det är märkligt att man väljer att endast lägga 1 000 kronor per medarbetare och år på företagshälsovård när man samtidigt är generös med friskvårdsbidrag på 3 000 till 5 000 kronor. Hur många tränar mer på grund av friskvårdsbidraget? Finns det andra saker man kan erbjuda som ger mer värde för investeringen?”, säger Charlotte Valleskog.

Samtidigt förstår hon att det är svårt att ifrågasätta friskvårdsbidraget, då många medarbetare vant sig vid det. 

”I det läget är det väldigt bra att involvera medarbetarna i diskussionen om vilka förmåner eller insatser som har störst effekt för deras hälsa”, säger Charlotte Valleskog. 

Irene Jensen ställer sig frågande till varför cheferna i undersökningen tror att medarbetarna mår så dåligt. 

”Det är bara 50 procent av cheferna som skattar en fyra (på en femgradig skala, reds. anm.) när det kommer till medarbetarnas psykiska mående. Det fysiska måendet skattas inte heller så högt. Jag har svårt att tänka mig att det är så här dåligt.”

”Vi vet från Arbetsmiljöverket att majoriteten av de som arbetar mår bra. Kan det vara så att cheferna inte vet? Att de har så stora arbetsgrupper att de inte har koll på hur medarbetarna egentligen mår? Den nya hybridtillvaron ställer cheferna inför helt nya utmaningar, där det framkommit att de inte riktigt vet hur medarbetarna mår.”

Hon hänvisar till forskningen:

”Det som framkommer i forskningslitteraturen är att man bör sätta sig ner och ha ett ordentligt samtal med sin grupp om vilka problem de har i sina arbetsuppgifter. Låta gruppen själv identifiera riskområden att jobba med.”

Enligt Feelgoods senaste Jobbhälsorapport, där runt 20 000 anställda årligen svarar på frågor om sin arbetsmiljö, är det nära 70 procent som uppskattar sin hälsa som bra och mycket bra.

Lika många är tillfreds med tillvaron, och 75 procent uppger att de trivs bra på sitt arbete.

 De betonar vikten av friskfaktorer, som är ytterligare ett steg bort från det reaktiva hälsoarbetet.

I arbetslivet handlar friskfaktorerna bland annat om arbetsklimat, kolleger, balans och återhämtning.

Den friskfaktor som har störst betydelse för medarbetarna är dock stöd och uppskattning från chefen.

Grafik och illustrationer: Anna Harvard

Om undersökningen: Webbaserad enkät som besvarades av 899 personer i november 2024. 71 procent är kvinnor och 29 procent män. 55 procent är mellan 51 och 60 år, 23 procent mellan 41 och 50 år, 17 procent över 60 år, 5 procent mellan 30 och 40 år. 42 procent är mellanchefer, 36 procent chefer på ledningsnivå och 15 procent gruppchefer eller arbetsledare, resterande har varit chefer men är det inte längre.