»Du tröttnar inte på ett arbete du trivs med«

Det finns väldigt lite forskning kring lycka hos chefer, konstaterar forskaren Bengt Brülde.
Frågan »hur blir jag lycklig som chef?« är dubbeltydig, tycker han.
Dels kan den betyda »hur blir jag lycklig i egenskap av att vara chef?« och »kan man göra sig och sina medarbetare lyckliga?«.

Forskning visar att yttre livsvillkor har ganska liten betydelse för människors lycka. Inkomst och boendemiljö och annat som räknas till dessa yttre villkor motsvarar tio procent av den variation som finns i lycka.
Ändå är det just det vi tror. Vi har en föreställning om att ett snyggt hem och att ligga och slappa vid en poolkant ska göra oss lyckliga. Varför finns den?

För att det finns en stor reklamindustri som får oss att tro att vi blir lyckliga av det där, menar Bengt Brülde.
»Vi peppras av information. Det är viktigt att värja sig mot det. Reklamindustrin är en bov. Dess uppgift är att få oss att känna oss otillfredsställda med det vi har«, säger han.

Men det finns också en självhjälpsindustri som ivrigt påhejar jakten på lycka.
»Men det handlar egentligen mest om hur vi ska bli mer hälsosamma eller mer framgångsrika. Det handlar mer om heminredning än om lycka«, säger Bengt Brülde.

Han berättar om hur han kvällen före Stora Chefsdagen själv satt på sitt hotellrum och tittade på fotbollsmatchen mellan Sverige och Holland.
När Sverige gjorde det avgörande målet blev han glad och skrek. Han hamnade i ett tillstånd av lycka.
»Det är en euforisk känsla som oväntat kan uppstå. Det är ett lyckorus. Den är inte särskilt viktig, utan mer en krydda i livet. Det är trevligt om det inträffar, till exempel som en naturupplevelse eller en romantisk upplevelse«, säger han.

Man gör inte sig själv lyckligare av att jaga dessa ögonblick.
Eller den där pusselbiten, den som ska göra allting bra, som ett nytt hem, en perfekt relation, en ny tv.
Effekten av materiella förändringar går fort över. Det dalar fort.
Det gör det inte när det gäller kärlek, vänskap, arbete och en aktiv fritid.
»Man tröttnar inte på sin partner efter tre timmar. Likadant är det med ett arbete som man trivs med«, säger han.

Men lyckan i sig är inte allt för ett välbefinnande, menar Bengt Brülde.
Moral är minst lika viktigt. Man ska leva moraliskt anständigt, även om det sker på bekostnad av den egna lyckan, är hans åsikt. »Ett liv som är lyckligt men moraliskt futtigt är inget bra liv. Visst kan det vara bra att höja den egna lyckan inom vissa ramar, men de här ramarna sätts av moralen«, säger han.

Om man formar moralen som en trappa utgörs det nedersta trappsteget av en strävan att inte skada någon eller kränka någons rättigheter.
Steg två är att sköta sitt jobb.
Längre än så behöver man inte gå, hävdar många. Här går gränsen för vad man behöver uppfylla när det handlar om moral.
»Är det verkligen anständigt att nöja sig med det?«, frågar Bengt Brülde.

Det finns belöning att finna för dem som gör mer än moralen kräver av dem. Är man snäll och generös mot dem som man inte behöver vara snäll mot, eller engagerar sig för världen, så kommer lyckan med det, visar forskningen.

Det går att hitta ett liv som chef som är moraliskt och lyckligt på samma gång, är Bengt Brüldes slutsats.
Men tänk inte »lycklig och chef«, utan »ett lyckligt, moraliskt och meningsfullt liv och chef«, säger han.

Att göra sitt liv som chef mer moraliskt är att bidra till andras lycka.
»Den sociala aspekten, relationen till kolleger och chefer, är viktigare än lönen«, säger Bengt Brülde som påpekade att tydlighet är ett viktigt redskap i detta.
»Det har ni väl hört till leda«, säger han till publiken. »Det kan vara bra att veta att det är hälsofrämjande.«

Bengt Brülde fick en löneförhöjning när han blev professor. Han konstaterade att jo, lite lyckligare gjorde det honom.
»Men det kvalificerade svaret är ju hur man använder sina pengar. Ju mer man ger desto lyckligare kan man bli«, säger han.