Allt fler chefer väljs bort på grund av ålder
Nästan varannan chef, 43 procent, har blivit missgynnad på grund av ålder i arbetslivet. Det visar den undersökning som Chef gjort under våren.
Vad
Tre av tio chefer har avstått från att söka jobb av åldersskäl.Nytta
Nytt ljus på det seniora utanförskapet.Ett resursslöseri utan dess like. Det är nu som jag är som mest kunnig och verkligen kan leverera på topp utan prestige och rädslor”, säger en chef som deltagit i undersökningen och som tycker att det känns meningslöst att söka jobb då chefen redan i annonstexten kan utläsa att hen kommer att väljas bort på grund av ålder.
Och det är hen inte ensam om. Tre av tio chefer har avstått från att söka ett jobb av åldersskäl. Och nästan två av tio har valt att inte uppge ålder i ansökan.
”Som kvinna ägnar man första halvan av yrkeslivet till att bagatelliseras. Sedan blir man passé över en natt. Även utseende spelar roll för att bli intressant”, säger en annan deltagare i undersökningen.
Och en hr-chef som själv stöttat chefer på ledningsnivå i deras rekrytering:
”Jag vet att man väljs bort på grund av ålder. Cheferna har klart och tydligt uttryckt att de vill ha någon mellan 35 och 45 år. Man får verkligen kämpa för att få med en kandidat som är över 45 år.”
15 procent av cheferna uppger att de blivit missgynnade minst fyra gånger de senaste fem åren. 16 procent uppger att de diskriminerats två till tre gånger.
Redan för fyra år sedan kom alarmerande siffror från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, om att utsållningen började redan vid 40 års ålder när det kom till låg- och medelkvalificerade jobb. Det som oroade arbetsgivarna, som också tillfrågades i undersökningen, var att de trodde att arbetstagare över 40 år börjar förlora förmågan att lära sig nya saker, att de inte är lika anpassningsbara och flexibla samt drivna och initiativrika. En annan enkät, också gjord av IFAU, bland 1 400 större arbetsgivare, visar att de som arbetar med rekrytering på företagen anser att produktiviteten ökar fram till 40 års ålder, för att därefter sjunka, framför allt mellan 50 och 60 år.
Men det stämmer inte, enligt en stor studie från tyska arbetsmarknadsministeriet från 2012. Det är svårt att mäta produktivitet på individnivå men studien visar att produktiviteten generellt ökar med åldern och att 45–49-åringarna är den grupp som producerar absolut mest. 50-åringarnas produktivitet sjunker något men förblir högre än 40–44-åringarnas nivå. Enligt uppgifter från Thomas Lindh, professor i arbetsmarknadsekonomi, i tidningen Ingenjören, finns det svensk forskning som pekar åt samma håll.
Chefs undersökning, både i år och 2018, tyder på att åldersdiskriminering möjligen kan drabba chefer något senare än medarbetare. Det är bara fem procent som uppger att det skett i åldern 40–44 år, medan 21 procent uppger 45–54 år och 13 procent 55 år och äldre.
När pr-konsulten och ålderism-experten John Mellkvist går igenom undersökningens resultat känner han både hopp och förtvivlan. Han tror att den ökning som undersökningen visar sedan 2018, från 34 till 43 procent som blivit diskriminerade, handlar om att det är fler som tar bladet från munnen.
”Detta har länge varit en tyst diskrimineringsform, där man har varit rädd för att öppna munnen för att inte skjuta sig själv i foten. Men debatten har lyft. I och med att demografin har förändrats, har frågan blivit mer på tapeten.”
John Mellkvist jämför det med efterdyningarna av metoo. När media satt ljus på frågan har man börjat rannsaka både sig själv och sin omgivning. Pandemin och den digitala utvecklingen – och fokus på det seniora utanförskapet – har gjort sitt för att öka medvetenheten om problematiken. Världshälsoorganisationen (WHO) säger att ålderism är den största formen av diskriminering i hela Europa. Och det diskuteras på samhällsnivå hur försörjningssystemen ska se ut framöver och hur vi ska kompetensutveckla oss.
”Men man ska också veta att när det kommer till självskattningar blir man mindre benägen att erkänna att åldern är ett hinder. Samtidigt är merparten av de svarande i 50–60-årsåldern. Det är en sårbar målgrupp där det är lätt att hamna i tvivel. Man är ’i botten av lyckokurvan’ och har börjat fundera över vad som är nästa steg i livet. Det är ingen slump att många byter karriär just då”, säger John Mellkvist.
Han menar att det är naturligt att personer som är i denna fas i livet känner sig träffade och väljer att svara på enkäten.
”De har i många fall först nu upplevt hur hårt fördomarna slår. De ser att rekryteringsprocessen tar längre tid, upplever att det blir allt svårare att få jobb.”
En utpekad bransch är rekryteringsbranschen. Det finns röster som säger att de bidrar till åldersdiskrimineringen. Det vill Jesper Olsson, chefsrekryterare på Novare Executive Search, inte hålla med om.
”Vi ställer aldrig någonsin upp på åldersdiskriminering. Jag upplever inte att frågan dyker upp ens hos våra klienter.”
Han har arbetat med chefsrekrytering i 20 år och ser till skillnad från undersökningen allt fler tecken på att det går åt rätt håll.
”Sedan vet jag att det förekommer där ute även om det är olagligt”, konstaterar han.
I undersökningens frisvar finns starka åsikter.
”Jag kan ha en viss förståelse för att det kan förekomma med tanke på vilka kostnader det medför att anställa i dag. Man vill kunna räkna hem det på en viss anställningstid. Det vill säga gå med vinst. Det är ju ändå det som är tanken med att anställa”, säger en chef.
”Åldersdiskriminering sker inte på chefsnivå utan är en strategi från företagsledningen. Ut med gamla ’dyra’ in med unga billigare”, säger en annan.
Samtidigt som 24 procent i undersökningen uppger att de ibland upplever medarbetarnas ålder som ett problem, är det hela 50 procent som tagit en 55 plus-sökande till slutintervju vid sin senaste rekrytering.
”Det stämmer däremot med min erfarenhet. Min generella känsla är att vi rekryterar många som är 50 eller 55 plus både till chefsroller och styrelser”, säger Jesper Olsson.
”Jag anställde en väldigt kompetent kvinna på 63 år till en gruppchefstjänst och fick mycket kritik från både hr och fack för att jag ’inte tänkte långsiktigt’. Hon jobbade kvar i tre år, längre än de flesta i den tjänsten, och var oumbärlig”, säger en av deltagarna i undersökningen.
Företag med en större andel äldre medarbetare – 50 år och uppåt – i personalstyrkan har större chanser till överlevnad än andra. Det visar en studie gjord vid Högskolan i Jönköping.
Även åldern på cheferna hade betydelse för företagets utveckling. Äldre chefer bidrar till ökad överlevnad, särskilt på mindre bolag där de äldre cheferna har störst inverkan på resultatet, säger nationalekonomen Mikaela Backman till VD-tidningen.
John Mellkvist tycker att det är dags att uppvärdera den medelålders chefen utifrån att hen har så mycket att bidra med.
”Jag är optimist. Ålderismfrågan knäcker man inte. Den knådar man långsiktigt, där ett viktigt jobb görs på individplanet. Ålderism bottnar i djupt mänskliga beteenden som inte enbart kan åtgärdas med lagstiftning.”
Så här gjorde Chef undersökningen
Webbaserad enkät som besvarades av 1 289 personer i slutet av april, varav 68 procent var kvinnor.
1 procent var under 30 år.
7 procent var mellan 30 och 40 år.
27 procent var mellan 41 – 50 år.
49 procent var 51 – 60 år och 16 procent över 60 år.
32 procent var chef på ledningsnivå, 37 procent är mellanchefer och 14 procent gruppchefer eller arbetsledare.
17 procent är inte chefer i dag.
(Den tidigare, motsvarande undersökningen som Chef gjorde genomfördes i november/december 2018).
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.