Allt du som chef behöver veta om semestern – under corona

Trots att många av oss har fullt upp med att hantera corona-krisen slår björkarna ut och innan vi vet ordet av är det dans runt midsommarstången. Det är hög tid att börja fundera på semesterledigheten. Om du inte redan har gjort det.

Enligt semesterlagen ska semestern läggas ut och meddelas senast två månader innan första semesterdagen. Men i extraordinära tider som dessa kan du som chef hävda att det föreligger särskilda skäl och meddela så sent som en månad innan första semesterdagen.

Så för en del finns det ännu lite tid att avvakta utvecklingen av pandemin, och kanske vänta in Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Just nu ser FHM inga möjligheter till utlandsresor och enligt statsepidemiolog Anders Tegnell ligger även resandet i landet illa till. De nuvarande reserestriktionerna kan bli kvar över sommaren.

Chefs expert, arbetsrättsjuristen Charlotte Forsander på Vinge reder ut vad semesterlagen säger.
”Den slutgiltiga beslutanderätten är arbetsgivarens. Det är inte arbetstagaren som tar semester utan arbetsgivaren som lägger ut. Och arbetsgivaren är skyldig att lägga ut fyra sammanhängande veckor under juni till augusti – om man inte kommer överens med medarbetaren om något annat”, säger hon.

När medarbetaren vill
Det finns alltså en möjlighet att tillmötesgå de medarbetare som önskar senarelägga sina semestrar. Om man gör bedömningen att det fungerar för verksamheten kan arbetsgivaren komma överens med medarbetaren om en annan semesterperiod. Den måste dock infalla under det aktuella semesteråret. Det antal semesterdagar som överstiger tjugo får dock sparas till nästkommande år, om man vill vänta ännu längre.

”Vi var i princip klara med all semesterplanering. Jag hade gjort vikariescheman men inte hunnit meddela medarbetarna. Nu har 70 procent av mina 20 anställda hört av sig och sagt att de vill senarelägga sin semester”, säger Emma Bergh, ägare och vd på det privata assistansbolaget Familjen.

Hon förstår dem så väl. Men samtidigt är Emma Bergh rädd för att göra företaget mer sårbart. På höst och vinter är det inte bara svårare att få tag på vikarier, ovanpå det kommer ökad sjukfrånvaro och vabb.

”Jag vill absolut inte stänga dörren för medarbetarnas önskemål, men vi behöver ha en dialog. Även om man har rätt till fyra veckors sammanhängande semester hoppas jag att vi kan komma överens om att dela upp semestrarna”, säger Emma Bergh.

För korttidspermitterade medarbetare gäller inga andra premisser, meddelar arbetsrättsjuristen Charlotta Forssander.

”De är att betrakta som närvarande. Det innebär att om man är permitterad två dagar i veckan räcker det inte med att ta ut tre dagar för att bli ledig hela veckan. Man kan alltså inte tjäna eller spara semesterdagar genom att vara permitterad.”

När arbetsgivaren vill
Just nu pågår förhandlingar inom bland annat vården om arbetsgivaren kan skjuta upp medarbetarnas semester i sommar tills den värsta krisen är över. Även fordonstillverkaren Scania har börjat prata med berörda parter. De har precis dragit igång sin verksamhet igen och vd Henrik Henriksson säger till TT att han vill slippa stänga i fyra veckor när industrin som mest behöver komma tillbaka till normalläge. Han hoppas på en tillfällig ändring av semesterlagen och att få köra på lite längre innan semestrarna börjar.

”Har man beviljat semester kan man inte ensidigt dra tillbaka den”, klarlägger Charlotte Forssander.

Men om semestern ännu inte blivit beslutad kan det vara en väg att lösa ett krisläge.

”Enligt semesterlagen är det möjligt – om det, som nu, föreligger särskilda skäl. Men det kan också finns regler i kollektivavtalen som hanterar semesterplaneringen, så det måste man ha koll på.”

Psykologen Tor Wennerberg säger att om arbetsgivaren vill – och får – skjuta på semestern är det viktigt att medarbetarna upplever att det är något som de gör tillsammans.

”Känslan av att vara en del av ett sammanhang är viktig. Det skapar psykologiskt trygghet. Därför bör man uppmuntra till dialog kring behovet av semester och vad som är jobbigt. Det finns de som inte unnar sig att känna efter var gränsen går för den egna kroppen. Kanske speciellt just nu när vi gör något tillsammans för att lösa en extraordinär situation. I rollen som chef bör man ta ställning till vilka normer man långsiktigt vill bidra till. Vi vill ju ha ett hållbart arbetsliv för alla.”

Ingen hälsorisk
Det föreligger dock ingen hälsorisk varken i att få sin semester uppskjuten eller själv välja att skjuta upp den. Det klargör psykologen Kerstin Jeding, som arbetat mycket med stress och psykisk ohälsa bland annat som tidigare vice vd på Stressmottagningen.

”Den forskning som finns visar att semestern kortsiktigt har goda effekter, man är utvilad några veckor efteråt men det sitter inte i. Inte ens under resten av hösten. Återhämtning i vardagen är viktigare. Semester behöver vi främst för att få variation, frihet, stimulans och nöje. Och ur den aspekten kan det förstås kännas tungt att jobba ett helt år.”

Inte ens denna märkliga tid av stor oro och många utmaningar gör behovet av semester större, enligt Kerstin Jeding.

”Oro går det ändå inte att ta semester ifrån. Däremot kan vi behöva omväxling och något att se framemot. Det hade varit väldigt välgörande att få ledigt från viruset i sommar. Det hade vi alla behövt.”