Allt du behöver veta om EU:s nya AI-förordning
Är du redo för EU:s nya AI-förordning? Det omfattande regelverket rullas ut just nu, och omfattar både privat och offentlig sektor. Här är en snabbguide.
Nu rullar EU ut sin nya AI-förordning, världens första heltäckande lagstiftning för artificiell intelligens.
Syftet är att skydda demokratin och säkerställa att AI-systemen som används inom EU är säkra, transparenta, spårbara, icke-diskriminerande och miljövänliga.
Något som i sin tur ska leda till ökat förtroende för tekniken, och främja utveckling och innovation.
Det välmenande syftet till trots, har förordningen skapat oro bland chefer och ledare.
Stora europeiska regelverk för digital teknik har redan avlöst varandra de senaste åren: GDPR, DSA (Digital Services Act), DMA (Digital Markets Act).
Vissa är rädda för att gå vilse i den tätnande regulatoriska djungeln och ser en risk för ökade kostnader.
1. Vem omfattas av AI-förordningen?
Regelverket gäller alla som utvecklar, tillhandahåller eller använder AI-system, både inom privat och offentlig sektor. Reglerna omfattar i första hand specifika områden, som bedömningar av människors beteenden, värderingar och övervakning, och stora AI-modeller med hög kapacitet.
2. Vem ska se till att kraven uppfylls?
”De flesta krav ställs på leverantörerna av AI-systemen, de som sätter dem på marknaden. Men även de som tar systemen i bruk och använder dem måste uppfylla ett antal krav”, säger Jeanna Thorslund, jurist på Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
3. När börjar förordningen gälla?
De första bestämmelserna trädde i kraft 2 februari 2025, då bland annat känsloigenkänning, manipulation och social poängsättning med hjälp av AI förbjöds inom EU. Nästa viktiga milstolpe infaller 2 augusti i år, då systemen enligt förordningen måste vara ”robusta”, det vill säga kapabla att motstå cyberattacker, respektera jämlikhet mellan könen och kulturell mångfald, samt även uppvisa en viss ”transparens”. Många övriga bestämmelser kommer att gälla från 2 augusti 2026.
4. Vad innebär de nya kraven om transparens och kvalitetssäkring rent praktiskt för chefer?
”Transparens kan betyda teknisk dokumentation på att AI-komponenter är säkra gentemot kunder som köper och använder en produkt. Transparens kan även handla om märkning av AI-genererat innehåll riktat mot individer”, säger Jeanna Thorslund.
Kvalitetssäkring kan innebära olika saker för olika produktkategorier.
”Här behöver man ta reda på vad som kan vara aktuellt för den verksamhet man ansvarar för.”
5. Vad bör chefer göra just nu?
”Att orientera sig om kraven är en rimlig första åtgärd, liksom inventering av vilka AI-lösningar som finns eller planeras i verksamheten, och vilka av dessa som kan påverkas av AI-förordningen. En bestämmelse som redan börjat gälla, är kraven på AI-kunnighet bland medarbetare i verksamheter med AI-system. Utbildning kan behöva prioriteras”, säger Jeanna Thorslund.
6. Hur stora blir sanktionsavgifterna vid överträdelser?
EU-kommissionen förespråkar ”effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner” för överträdelser av reglerna för AI-system, och har fastställt ett antal så kallade tröskelvärden. (Se grafik här nedan.)
7. Vem ska betala sanktionsavgifterna?
”Leverantören eller annan aktör som inte har uppfyllt sina skyldigheter ansvarar”, säger Jeanna Thorslund.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
