AI på gott och ont

Artificiell intelligens är ett komplicerat begrepp som klistras på mängder av prylar och tjänster just nu. Många har förstått att AI är en enorm framtidsbransch och vill med på tåget, konstaterar Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH.

”Det påminner om hur begreppet ’hållbar utveckling’ används, och hur även en bensinbil kan klassas som miljövänlig. Klart står att AI verkligen är ett oerhört brett fält”, säger han.

Alla tekniska landvinningar har en underskattad eller ned-tonad baksida. Vilken är AI–teknologins?
”Det återstår att se. Historiskt kan vi se att nya teknologier i regel ger oväntade och ovälkomna effekter som inte går att föreställa sig i ett tidigt skede. Se på hur övergången till fossila bränslen, som kom igång på allvar under 1700-talet, på lång sikt skapade en klimatkris. Eller ta flygets historia, som kom igång i början av 1900-talet: Vem hade kunnat förutspå att den tekniken 100 år senare skulle användas i storskaliga terroristattacker eller att flygplanen, som nu, skulle sprida ett okänt virus runt om i världen? Helt klart kommer vi på lång sikt att få se svårhanterliga följder av AI av ett eller annat slag. Men historien visar att det kan vara så gott som omöjligt att förutse vilka”, säger Per Högselius.

Hur nervös bör jag vara som chef över att AI-industrins löften om tidsvinster och besparingar ska visa sig överdrivna eller orealistiska?
”Ganska nervös. Titta på hur datoriseringen av samhället och ekonomin gick till. På 1980-talet sa man att datorerna syns överallt, förutom i produktivitetsstatistiken. Det tog oerhört lång tid – decennier – innan datorerna verkligen började bidra till effektivisering på allvar. Jag gissar att det kommer att dröja minst lika länge innan AI på allvar börjar avteckna sig i tidsvinster och besparingar.”

Miljontals människor har bevisligen råkat illa ut på grund av buggar i mjukvaruprogram, det gäller allt från felslagna investeringar på aktiemarknaden till misslyckade operationer och krascher med självkörande bilar. Litar vi för mycket på maskinerna?
”Ny teknik behöver tid att utvecklas i lugn och ro. Missöden i den nya teknikens barndom kan vara förödande för dess framtida karriär. Se också på kärnkraften, som utvecklades alldeles för hastigt under 1950- och 1960-talen, med följden att en mängd olyckor inträffade, vilket i sin tur ledde till att kärnkraften fick uselt rykte och många länder övergav den eller valde att inte alls satsa på den – trots att kärnkraften till en början, precis som AI i våra dagar, målades upp som en oundgänglig framtidsteknik. Det positiva motexemplet är internet: Det skapades ursprungligen på 1960-talet men fick tid på sig att mogna och bli robust, innan det på allvar började spridas på 1990-talet. Men det är svårt att hålla tillbaka en teknik från marknaden, när så många hoppas kunna tjäna snabba pengar på dess tillämpningar”, säger Per Högselius.